Text: Jonas Nordigårds
Fotograf: Jonas Nordigårds & Anders Hägglund
Â
Få saker är så triggande som en riktigt välorganiserad och spännande tävling i gäddfiske. För fjärde året i rad så arrangerades i våras Pike Challenge i Örnsköldsvik. Under två dagar och totalt 20 timmar så tävlade 23 tvåmanna lag om möjligheten att vinna äran samt en kvalificeringsplats till IGFA Inshore World Championship vid Isla Morada -Florida Keys.
Första priset, eller ska vi säga kvalificeringsplatsen till IGFA, är individuell och det är den bästa fiskaren oavsett klass och lag som får priset som har ett värde av ungefär 20 000kr. Utöver det priset finns det ett digert prisbord sponsrat av flera stora leverantörer + ett par tjusiga pokaler med "Wimbeldon"-känsla. Flugklassen har inte slagit igenom lika stort som spinn och Jerkbaitfiske ännu och i år var det bara två lag som ställde upp i kampen om att vinna flugklassen. Vi ställde upp som Team Allt om flugfiske och utmanade Team Vision om titeln i årets tävling.
Team Allt om flugfiske bestod av undertecknad och den lokale flugfiskeförmågan och butiksansvarige Anders Hägglund. Team Vision bestod av Niklas Bauer och butiksansvarige flugfiskaren i butiken över gatan, Micke Nilsson. Det var med andra ord upplagt för ett riktigt derby.
När man tävlar enligt IGFA´s regler så startar man med en så kallad Lines up där alla båtar startar gemensamt på en lång linje och starten är placerad längst in i hamnen i Övik, nästan mitt i centrum. Reglerna är enkla, man hämtar ut en mätsticka och man får enbart räkna fiskar som är 75 centimeter eller längre. När man får en "mätfisk" fotograferar lagkamraten fångstmannen med mätstickan framför sig och gäddan hängande på mätstickan i ett gälgrepp. Efter tävlingsdagens slut måste man passa en utsatt tid för Lines in och man returnerar då mätstickan samt lämnar in minneskortet i kameran för verifiering och registrering av eventuella mätfiskar. Vinnande lag är det som lyckas summera längst längd på sex mätfiskar.
Det är en mäktig feeling att starta med Lines up och det har sina givna fördelar att ha en snabb sjöduglig båt när man väljer den formen av tävlingsstart. För Team Allt om flugfiske och några andra av spinnteamen blev de förhållande uppenbara när vi inom loppet av några minuter såg de bäst rustade teamen försvinna ur Örnsköldsviksfjärden och ut mot de mest ofiskade vikarna i ytterskärgården.
Vår plan var enkel, båtens hastighet och sjöduglighet begränsade oss till lugnare och mer landnära vatten närmare startområdet och vi valde fisketid framför att riskera att blåsa inne ute på öppnare vatten.
Dagen hade en intressant början, under en inspektionsrunda på Niklas fina båt innan start så höll jag på att trilla i sjön när jag skulle balansera tillbaka på en av landningskajerna, minuten senare hämtar jag ut mätstickan nummer 13. Vi har bestämt oss för att koncentrerar vårt fiske till en lång och ganska grund vik med täta vassruggar på båda sidorna. Vi når viken på en halvtimme och redan på väg in ser vi att det är mycket aktivitet i vassen. Det är gäddor som leker och vi vet att det finns gott om fisk på vår fiskeplats. Taktiken är enkel, fiska nära land och börja gärna hemtagningen en bit in i vassen om det är möjligt. Vi har valt att använda flytlina och vanlig taperad tafs med en fluorcarbon eller en wiretafsspets beroende på vilken gång vi vill uppnå på flugorna. Har man exempelvis en fluga med mer flytkraft kan en wiretafs vara att föredra då den hjälper flugan att gå under ytan medans det är omvänt med rena flashflugor som får en mer svävande gång om man använder fluorcarbon. Gäddfisket i Örnsköldsvik är mycket bra och jag och Anders hade fiskkänning redan i första kasten. Inom loppet av en timme har vi bränt åtta gäddor vilket givetvis är oacceptabelt då det är tävling. Fiske handlar mycket att tro på sig själv och att hitta rätt gång och hastighet för dagen. Börjar man tvivla är risken att man tappar fokus på fisket och det är de gångerna som man kan missa ett mothugg eller börja tappa kastfrekvens, det är flugan i vattnet som gäller om man ska maximera sina chanser. Vi är båda luttrade fiskeguider med fullt fokus trots missade fiskar. Som tur är hinner vi inte mer än nämna otursstickan innan första gädda är bärgad. Det är ingen mätfisk men det är en skön feeling att ha en fisk i båten och vi fortsätter fisket med nyvunna krafter. Vi landar fem-sex gäddor under förmiddagen och sen tar vi en tidig lunch vid elva tiden. Det extremt viktigt att äta rätt tid och inte slarva bort den bästa fisketiden på fika eller lunch. Min bild är att tiden mellan 13:00-16:00 är hetaste tiden på dygnet och redan vid 12-tiden börjar normalt fisket bli bättre.
Under lunchen gör Anders ett fynd som förklarar förmiddagens missade fiskar... en klase bananer - katastrof! Alla luttrade båtveteraner vet att "Bananer i båten" för otur med sig och de ska av tradition kastas över bord. Men vi är lagom vidskepliga och väljer att äta upp "oturen" istället.
Inte helt oväntat blir fisket plötsligt klart bättre vid halvettiden och vi drar i rask takt upp ett gäng gäddor. Vid tjugo i ett har jag ett "dubbelhugg" på g då två större gäddor slåss om att ta min fluga i ytskicktet. Oturen är uppäten och till min stora glädje är det den större av de två som tillslut slukar flugan med ett distinkt hugg. Jag står i fören och har ansvar för ankringen och givetvis får gäddan för sig att gå under båten och runda ankartrossen... I ett spänt ögonblick är jag övertygad om att jag ska få landa fisken med bruten topp då linan är snodd runt repet och toppöglan på det kraftigt böjda spöt är inom decimetern från att nudda ankarrepet. Som tur är så är Anders en vaken herre och han räddar katastrofen med ett snabbt och säkert ingripande. Minuten senare håvar vi dagens första mätgädda, den är 85 centimeter och i god kondition. Efter några snabba bilder återutsätter vi fisken som efterlämnar sig ett spår av gäddrom i båten. Team Allt om flugfiske är med i matchen och i sann tävlingsanda ringer vi ett samtal och stressar Micke och Nicke i Team Vision. De har fått några gäddor men vi leder i längd.
Dagen flyter på och timmen senare missar vi ankringen på grund av det uppgrumlade vattnet som var följden av ett åskoväder natten innan tävlingsstarten. Plötsligt inser vi att vi är på en meters djup och det bildas flera dymoln på botten när vi skrämmer tre-fyra gäddor som vi kommit för nära. Vi svär i tysthet över missen och Anders gör ett försök i riktning mot hållet där den största simmade iväg. Anders bedömer det till att ha varit en gädda på runt 90 centimeter och spänningen stiger när han långsamt låter flashflugan sväva fram mot båten. Till vår förvåning får han en chans och gäddan gör en attack mot flugan bara åtta meter från båten. Det blir ett rejält spöböj när gäddan gör ett bestämt utfall mot djupare vatten. Det ser bra ut och jag fattar håven för att vara beredd när gäddan kommer in. Plötsligt vänder fisken och flugan lossnar. Dekadensen sprider sig som ett virus i båten, det är inte ok att bränna mätfiskar när man tävlar. Vi tar nya tag och lyckas ta ett gäng gäddor där vi ankrat samt på några andra heta platser men tyvärr ingen mer som är mätbar. När vi glider in i hamn för Lines in har vi dragit ett 20-tal gäddor, vilket får anses som helt ok för första dagen. Team Vision har fått fler mätbara fiskar och ligger före oss men vi har i alla fall längsta fisken och ligger sexa totalt som plåster på såren.
Den andra dagen är vädret fortsatt stabilt och det är ett laddat gäng med gäddfiskelag som bränner iväg när starten går. Vi tror på vårt val av fiskeplats och beslutar oss för att kopiera gårdagens fiskerutt även den andra dagen. Det var gott om gäddor i våra vikar och vassruggar och bara turen är med oss tror vi på möjligheten att lyckas få fler mätbara fiskar under dagen. Överlägset bästa flugan föregående dag var en flashfluga som jag kallar Sunset Surprise som är bunden med koppar och silverfärgat flashabou samt med några strån latteral scale. Jag nyttjade kvällen efter första tävlingsdagen till att utöka sortimentet med några nybundna flugor då jag slet ut den enda jag hade med mig under eftermiddagen. Även Anders band en egen variant i likande färgschema som snabbt visade sig framgångsrik när vi nådde första fiskeplatsen. Vädret var marginellt gråare under förmiddagen men det var lugnt och vattnet var lite klarare än föregående dag. Anders får några gäddor innan jag har känning och plötsligt piper telefonen till. Jag kolla läget och upp poppar en bild på Niklas med en kanonfin gädda på 96 centimeter... Nu ligger vi lä både längd och antalsmässsigt och vi blir extra triggade av den nya situationen.
Tyvärr är fisket lite trögare och vi har inte riktigt lika många landade gäddor i båten när vi tar lunch. Fisket flyter på men det är inga fler mätgäddor som visar sig. Jag tar en titt på klockan, den är 14 och jag noterar att barometertrycket plötsligt har fallit en pinne. Vi har haft ett stadigt lufttryck på 1013hpa hela tävlingen men nu blev det 1012hpa. Det innebär att det är ett perfekt läge att förflytta sig. Oftast är det meningslöst att fiska innan barometertrycket planar ut eller helst stiger igen. Efter en stunds sökande hittar vi en lång och grund vassbukt i direkt anslutning till ett bredare sund och vi bestämmer oss för att koncentrera vårt fiske till den här platsen resten av dagen. Halvtimmen, och några mindre gäddor senare, kliver det på en finare fisk på mitt spö och jag känner direkt att det är något annat än dagens mindre gäddor.
Den här gången är det inget slarv och Anders lyfter snabbt upp ankaret och gör sig beredd med håven. En stund senare är tävlingens andra mätgädda landad och vi kan addera 79 centimeter till vår totallängd som nu uppgår till 164 centimeter. Vi känner att vi är med i tävlingen igen och hoppas nu på att vi ska kunna få någon mer gädda och kanske knipa en ännu bättre placering när det är dags för prisutdelning.
Tyvärr är det inga fler större gäddor som vill vara med men vi är ändå nöjda med vår insats som leder till en total 6:e plats när vi mäter in vår fångst. Team Vision glider in minuterna efter oss och de har haft ett kanonfiske utomskärs. Både Micke och Nicke mäter in totalt fem gäddor var och det blir snabbt tydligt att de kommer att gå vinnande ur tävlingen.
Vi riktar ett stort grattis till vinnarna som vann med imponerande 523 cm och tackar arrangörerna för en mycket välplanerad och proffsigt genomförd tävling. Nästa år ska vi försöka spänna musklerna lite till och ta upp kampen om vinnarpokalen.
Läs mer om tävlingen och hur man anmäler sig på www.pikechallenge.com.
5 tips för båtfisket.
- Håll koll på när och hur båtkamraten kastar och anpassa alltid kasten efter den som kastar först så minimeras risken för linkollisioner.
- Är det trångt i båten eller mycket man kan fastna i så använd linkorg, det minskar risken för irriterande linstopp.
- Köp en riktig håv. En bra och modern gäddfiskehåv ska ha stor diameter och har helst gummerat och knutfritt nät. Det fungerar givetvis bra med gälgrepp men ska man tävla så är tid fisketid och den där extra minuten man vinner på håven kan vara avgörande, speciellt dagar med begränsade huggperioder.
- Ankra alltid upp om det är stor fisk på kroken, Ankarlinan är ett onödigt hinder.
- Ha snabb tillgång till en bra och lång avkrokningstång så ni enkelt kan lösgöra all fisk. Om kroken sitter djupt så ta ett gälgrepp, det öppnar upp gapet och ger en perfekt översikt. Sitter kroken komplicerat runt gälbågen så ta ut flugan bakvägen och kapa linan.
