%PM, %17 %557 %2011 %13:%mar

Test: G Loomis NRX 10' #9 (1209-4)

Skrivet av

Beskrivning

Klingans bakgrund kortfattat:

Sedan kolfiberns intåg i flugfiskevärlden har man hela tiden strävat efter att få fibrerna styvare, lättare och starkare. Med den nya NRX fibern tycker utvecklarna på G. Loomis att man har tagit ett jättekliv i tillverkningsteknologi, denna nya fiber ska vara bra mycket lättare och styvare men samtidigt även mer hållbart.
 

Klingans bakgrund utförligt, för den som är lite mer instresserad:

Den stora skillnaden är hur klingorna byggs är egentligen själva bindprocessen av fibrerna. Som det framgår av spöseriens beteckning (NRX) så används Nano-Silica i epoxyblandningen för bindmaterialet. Eftersom att Nano-Silica ger en väldigt stark bindning av kolfibrerna kan man använda lättare, styvare och mer kompakta fibrer än vad som tidigare varit möjligt utan att klingan blir skör och bräcklig. Förutom att ge klingan lätthet och styrka ska bindmedlet även göra klingan mer tålig mot stötar, slag och värmeväxlingar.

När man tillverkade GLX serierna användes endast en mandril (mandril är stången som själva kolfiberduken lindas runt, en sorts mall kort och gott) för hela klingan, därefter skar man isär den rullade fibern till önskvärt antal bitar. För NRX använder man en mandril per spödel. Eftersom att det är enklare att ”baka” kortare bitar kan man göra det med högre precision och på så sätt bättre garantera spöts egenskaper. Den högre precisionen medför också att man kan ersätta enbart en del av ett spö utan att det sedan beter sig som ett helt annat spö.

Passformen mellan delarna på detta spö är den bästa jag upplevt, sannolikt har det med de uppdelade mandrilerna att göra.
 

Klingans utförande och vikt:

G. Loomis har valt följa dagens standard och låta spöt bestå av fyra delar. 

Precis som de klassiska GLX-klingorna har NRX-klingorna en matt yta som ger väldigt begränsade ljus-reflektioner, man kan nästan tro att kolfibern är helt obehandlad. 

Jag har läst många reaktioner över att man tycker att de blå lindningarna inte matchar klingan, men lindningarna gör sig mycket bättre i verkligheten än på bild. Det kan ju också vara som så att bilderna jag sett på spöt har smält sig in i mitt medvetande och nu när jag ser lindningarna i verkligheten tycker jag att dom passar spöt väl. Gillar man den råa oborstade looken på de klassiska GLX-spöna så gillar man med största sannolikhet NRX-spönas utséende. 

Jag har ofta retat mig på att spön brukar anges i totalvikt, detta säger egentligen inte mycket om hur man upplever spöts vikt. Vissa spön har handtag med ganska kompakt kork samt fighting butt och rejält rullfäste men ändå väldigt lätt klinga. Andra kan ha supertunna rullfästen, litet handtag med en nästan obefintlig butt. Därför har jag valt att väga upp de enskilda delarna och för att ha något att jämföra med så har jag även vägt ett G. Loomis NativeRun 9'6'' klass 7. Jag har även valt att summera vikt utan bottendel, då bottendelen knappt får någon rörelseenergi vid kast som gör att dess vikt upplevs som tyngre.
 

Vågen jag har använt väger dessvärre enbart i hela gram annars hade jag gärna haft med en decimal. 

Spömodell

Bottendel

Del 2

Del 3

Toppdel

Totalt

Del 2, 3 & topp

G. Loomis NRX 10' #9

89 g

24 g

13 g

7 g

133 g

44 g

G. Loomis NativeRun GLX 9'6'' #7

99 g

24 g

11 g

5 g

139 g

40 g

Zpey Z-1 11' #8 (inkl. liten butt)

108 g

27 g

17 g

7 g

159 g

51 g

Slutsatsen man kan dra av denna tabell är att NRX klingan är extremt lätt med tanke på att handtaget med sin HD-kork faktiskt är ganska tungt, sedan kan man misstänka att NRX spöt har styvare topp och djupare aktion än NativeRun spöt. -Vi får se om det stämmer längre fram i testet.



Linförare/ringar:

För att matcha klingan har man valt att använda enbenta mörka REC recoil-linförare. Valet känns genomtänkt då dessa ringar knappt reflekterar något ljus alls.
 

Handtag:

För NRX serien har G Loomis valt att inte använda klassisk kork som normalt är ganska porös, istället har man använt något man kallar HD-kork. Anledningen till detta är att vanlig kork har med sin porösa uppbyggnad en dämpande förmåga som gör att känningar i flugan inte blir lika starkt förmedlade. Korken för NRX serien har högre densitet och är styvare än normal kork, vilket ska öka känslan och ge bättre hållbarhet.

Korken har tidigare varit G. Loomis svagaste komponent, men med den nya korken för NRX serien har man gjort en rejäl uppryckning. Jag hittar inga håligheter, fyllningarna är markant färre och gjorda med mer omsorg. Äntligen använder G. Loomis kork som matchar spöts pris.
 

Rullfäste:

För de tyngre enhandsspöna har man en ny typ av rullfäste. För att låsa fast rullen skruvar man med butten. Denna lösning är strålande för kalla blöta dagar när man normalt skulle slinta med stela fingar, nu får man ett utmärkt grepp om buttens kork/gummi-mixade material.
 

Tub och socka:

Spötuben och strumpan kanske inte hör till det viktigaste när man köper ett spö men de förmedlar ändå en viss känsla.

I detta fallet är spötuben blå och ser faktiskt vara gjord i riktigt kolfiber, inte bara någon imitation. Locket är av metall och ger ett kvalitetsintryck. En sak jag inte gillade är att locket är ganska fingängat och man får vrida det några varv för mycket innan man kommer åt innehållet. Jag har ofta bråttom till fiskevattnet och vill att det ska gå fort att packa upp och sätta ihop spöt.

Strumpan är mörkt blå och ganska anspråkslös. Den ser inte ut som G. Loomis gamla, nästan överarbetade strumpor men fyller säkerligen sin funktion.
 

Kastegenskaper:

Då har vi nog kommit fram till avsnittet som vi alla väntar på, -Hur kastar NRX egentligen och hur känns det?
 

Först och främst: Ja, spöt upplevs som väldigt lätt och man kan kasta länge med det utan att bli trött. Redan med sina GLX-spön låg G. Loomis i täten när det gäller att spara energi när man kastar. NRX spöt gjorde mig inte besviken, det är ingen större skillnad i ansträngning att kasta med ett 10 fots klass 9 NRX och ett 9,5 fots klass 7 NativeRun GLX. Det råder ingen tvekan om att NRX teknologin hjälpt G. Loomis att bryta ny mark här.
 

Överhandskast med klump:

Jag började med att testa spöt med en Powertaper-klump på 10,5 meter och 20 gram i kraftig sidvind. Spöt genererar fina kompakta linbågar utan att jag behövde anstränga mig. Själva klingan känns lugn och följsam även om den är väldigt styv.

När man trycker på ytterligare med dubbeldrag ökar hastigheten på linan markant medan spöt fortfarande känns följsamt och kontrollerat. Aktionen upplever jag som progressiv och vid lite belastning jobbar hela klingan.

Man märker tydligt att det finns rejäla kraftresurser i spöt, 20-grams klumpen tillsammans med mina handleder kom inte i närheten av att få spöt att kollapsa. Med den klumpen klarar jag helt enkelt inte att belasta spöt maximalt.

När jag slängde på 20-grams klumpen trodde jag att det kanske skulle bli lite svårt att ladda spöt, speciellt i den starka vinden. Men redan med halva klumpen ute laddade spöt fint. Man har väldigt tydlig kontakt med linan under kasten vilket var till stor hjälp i blåsten.
 

Överhandskast med WF-lina:

Linorna jag använt för test är Scientific anglers Mastery GPX klass 9.

Med GPX-linan kan man ha väldigt mycket lina i luften utan att det känns  okontrollerat, klumpen är ca 11 meter lång och jag hade det kändes fortfarande naturligt med 6-7 meter av den tunnare delen av linan utanför spötoppen. Ibland kan det vara svårt att få spöt att skjuta riktigt med mycket runningline i luften, men NRX'et drog iväg linan fint oavsett om jag bara hade klumpen ute eller om jag hade ett antal meter runningline i luften.
 

Underhandskast med klump:

När det gäller underhandskast med högre linklasser använder jag tvåhandsspön till 99 procent eftersom att jag tycker att det känns väldigt tungt att hantera klumpar i ”lax-klass” med en hand. Men med tanke på hur NRX-et kändes när jag testade överhandskasten så misstänkte jag att det skulle kännas trevligt även för underhandskast. Mina misstankar besannades, spöt var väldigt trevligt med en hooverklump.

När jag vägde de olika delarna så kunde man dra slutsatsen att toppdelarna på spöt är relativt styva för att få till ett spö som arbetar med hela klingan. Ett spö som jobbar med hela klingan är nästan en förutsättning för att man ska få till långa och harmoniska underhandskast. Aktionen är precis rätt och potentialen för riktigt långa underhandskast saknas inte. Om jag skulle välja ett spö för att fiska enhands i en norsk älv så hade jag inte tvekat över att välja detta spö. Jo förresten, jag kanske skulle valt ett klass 8 i samma serie beroende på flugornas storlek.
 

Summering kastegenskaper:

Även om 10-fotaren är väldigt snabbt tycker jag att det inte enbart vänder sig till riktigt duktiga kastare, eftersom att kontakten med linan är så distinkt blir spöt faktiskt ganska lättkastat. En person som kanske inte är helt och hållet nybörjare och som känner att han/hon funnit sin hobby bör absolut överväga detta spö som ett alternativ, delvis är det lättkastat och dessutom har man ett spö som antagligen inte går att växa ur.
 

För den inbitne kastaren är det en riktig godbit, spöt kastar väldigt långt och kontrollerat utan att ta slut på armarna. När jag fick spöt för recension tänkte jag ”Jösses, ett enhands tio fots klass nio. Detta blir tungt!”. Men där hade jag fel, spöt saknar den lite vingliga känslan som en tio-fotare kan ha och det påminner mer om ett klass 7 i tyngd.
 

Nackdelar och fördelar.

-                    Det enda negativa jag kan komma på är priset, fast kostar det så smakar det i detta fallet.

+                    Spöts lätthet upplever jag som det största framsteget.

+                    Spöts ”power” som är väldigt hög med tanke på den låga vikten.

+                    Den distinkta känslan som spöt levererar gör det lättare att hitta timingen i olika kast.

+                    Den välbalanserade progressiva aktionen som ger de lugna kastegenskaperna och sannolikt goda drillningsegeskaper. NRX aktionen gör att spöt passar mycket väl för både över- och underhandskast.

+                    Förmågan att kasta bra med över- och underklassade linor.

+                    Mycket bättre kork i handtaget jämfört med G. Loomis tidigare spöserier.

Senast ändrad %PM, %23 %920 %2013 %22:%nov
Bernt Hellgren

Född 1968, bor i göteborg och arbetar som konsult inom it-sektorn sedan 15 år tillbaka. Jag har nog varit intresserad av fiske så länge jag kan minnas, men vid tolvårsåldern lyckades jag tjata till mig min första flugfiske utrustning och sedan var det kört. De former av flugfiske som ligger mig närmast hjärtat är laxfiske och havsöringsfiske. Utöver flugfisket gillar jag att åka skidor utför, även dataspel kan vara riktigt kul ibland.

Mer i denna kategori: « Edge rekommenderar - augusti 2015
 
 
 
 
 
 
 

Foruminlägg