0
Det är ju typiskt att den enda gången på över 30år som jag inte jobbar/pluggar så går det inte att fiska i januari till mars. I mina ögon är snacket om växthuseffekten klart överdriven. Kommer inte våren snart så skruvar jag av katalysatorn på bilen.
Isen ute i skärgården ligger fortfarande tjock men det finns ställen som är öppna. Jag har spanat på ett bra vårställe med rinnande vatten. Varje dag i veckan åkte jag förbi för att kontrollera isen. Varje dag var det mer och mer öppet och till helgen skulle det vara helt öppet.
Efter att ha hjälpt fru uhr att lasta spån och handlat styrde jag kosan till vattnet. Som planerat var det öppet. Jag lastade av kajaken och packade in allt. Snart var jag ute på vattnet. Måsarna skränade och svanarna betade i vassen. Det kändes som om våren var på väg.
Jag började att fiska av mina vårvatten. De är troligtvis för grunda men det kan vara värt att testa. Men som jag trodde var det tomt. Jag trampade runt för att kolla lite djupkanter. Jag hittade några riktigt heta kanter. Tyvärr hann jag inte testa dem. När jag skulle byta fluga så kopplade jag bort hjärnan. Jag hade flugorna i det främre lastutrymmet. Då fick jag den smärta idén att resa mig upp och traska fram. Tyvärr tänkte jag inte på att jag hade ekolodskabeln runt benet så jag snurrade runt och på en tusendel välte kajaken. Allt blev tyst och svart när jag var under vattnet. När jag kom upp så såg jag att kajaken låg upp och ner. Jag vände runt kajaken och hävde mig upp. När jag väl var i kajaken blev jag förvånad över hur lätt det var att komma upp. Jag gjorde en snabb materialkoll och allt var med. Ekolodet låg under vattnet men givarkabeln satt fast i benet så det var bara och dra hem det. Jag trampade på hem och lastade in allt i bilen snabbt. Jag var inte speciellt blöt men det skulle bli skönt att komma hem och torka sig.
På kvällen blev det torkning av kläder och jag band några nya flugor. I morgon blir det en ny tur och denna gången ska jag hålla mig i kajaken.
PS: Det blev inga bilder för kameran låg i ytterfickan och den var INTE vattentät...
Isen ute i skärgården ligger fortfarande tjock men det finns ställen som är öppna. Jag har spanat på ett bra vårställe med rinnande vatten. Varje dag i veckan åkte jag förbi för att kontrollera isen. Varje dag var det mer och mer öppet och till helgen skulle det vara helt öppet.
Efter att ha hjälpt fru uhr att lasta spån och handlat styrde jag kosan till vattnet. Som planerat var det öppet. Jag lastade av kajaken och packade in allt. Snart var jag ute på vattnet. Måsarna skränade och svanarna betade i vassen. Det kändes som om våren var på väg.
Jag började att fiska av mina vårvatten. De är troligtvis för grunda men det kan vara värt att testa. Men som jag trodde var det tomt. Jag trampade runt för att kolla lite djupkanter. Jag hittade några riktigt heta kanter. Tyvärr hann jag inte testa dem. När jag skulle byta fluga så kopplade jag bort hjärnan. Jag hade flugorna i det främre lastutrymmet. Då fick jag den smärta idén att resa mig upp och traska fram. Tyvärr tänkte jag inte på att jag hade ekolodskabeln runt benet så jag snurrade runt och på en tusendel välte kajaken. Allt blev tyst och svart när jag var under vattnet. När jag kom upp så såg jag att kajaken låg upp och ner. Jag vände runt kajaken och hävde mig upp. När jag väl var i kajaken blev jag förvånad över hur lätt det var att komma upp. Jag gjorde en snabb materialkoll och allt var med. Ekolodet låg under vattnet men givarkabeln satt fast i benet så det var bara och dra hem det. Jag trampade på hem och lastade in allt i bilen snabbt. Jag var inte speciellt blöt men det skulle bli skönt att komma hem och torka sig.
På kvällen blev det torkning av kläder och jag band några nya flugor. I morgon blir det en ny tur och denna gången ska jag hålla mig i kajaken.
PS: Det blev inga bilder för kameran låg i ytterfickan och den var INTE vattentät...
