Sasse o Sara´s fiske

Sasse o Sara´s fiske Sasse o Sara´s fiske Syndication Mon, 10 May 2010 08:14:59 +0200 webuser@edgeflyfishing.com (Edgeforum) IP.Blog 60 Fru Uhr och Sasse´s Malmö-äventyr Malmöresa

I helgen var det vila från renoveringen av huset. Visst blev det lite jobb men inget hårt. Målning stod på agendan.
På lördagsmorgonen så lastade vi bilen och styrde söderut. Nu hade vi ledsnat på snö och kyla så vi drog söderut. Närmare bestämt till Malmö.
Vi hade dock lite delstopp.

Vi började i Ronneby där Yoxler och POi stod och krängde korv till överpris

Inte tog de kort heller för det var RIB så det blev inga korv för oss. Har ju bara plast på mig. Vi hade en trevligt men alltför kort pratstund.
Sedan passade fru Uhr och jag på att ta en promenad längst Ronnebyån. Vädret var fint men vattenkraftbolaget gjorde som vanligt allt för att förstöra för sportfiskarna.
Dagen/kvällen innan stängde de av vattnet...

Några bågar fångades bla en av de vackraste jag sett. Synd att de inte hör hemma i Svensk fauna men denna var bedårande vacker. Fångstmannen var en träsnidare som jag tyvärr glömt namnet på.

Efter en kort promenad fortaste vi mot E´s hemtrakter. E med familj tog emot oss och bjöd på kaffe och paj.
Vi satt o snackade en stund och jag avundades E som skulle ut och fiska gädda senare på dagen. Men min tid kommer, var så säker.

Efter fikat tackade vi för oss och rullade vidare mot Malmö.
Efter 1,5 timme var vi framme vid Daniel och Ida. De flyttade ner till Malmö för ett år sedan och förverkligade en dröm. Att starta ett eget fik. Efter hårt och långt slit så har det äntligen förverkligas och döpt det till Cafe Zena. Jag hade kanske lite långt stående förväntningar för att inte bli besviken men jäklar vad fel jag hade. Vilket ställe, vilken miljö, vilken mat, vilket kaffe. Tror detta är starten på något stort.

Jag tog en macka med parmaskinka, parmesan, sallad, pesto och vitlöksröra. Det smakade ljuvligt. Fru Uhr tog en soppa med lantbröd och vitlöksröra. Till detta serverades det färskpressad juice och kaffe. Kaffet var nog bland de 5 bästa jag någonsin druckit. Inte för starkt, inte för varmt, inte för svagt, lagom krämigt. Mao helt perfekt. Och i denna miljön så kan man inte annat än njuta. De säger att 50% av matsmakerna är miljön och här synkroniserar allt. Detta trots att det var närmare nollan och regn i luften. Detta stället en eftermiddag i maj, oj oj oj säger jag

Om ni bor i Malmö eller har vägarna förbi, tveka inte att ta er dit och pröva något från menu´n. Ni lär inte bli besvikna. Caféet ligger på Agnesgatan en liten bit från centrala Malmö.

Kan lova att vi lär besöka detta fler gånger.

Vid 17 så stängde de men kunderna ville inte lämna kafét och nya gäster kom trots att det var stängt.. Ingen kommer känna sig iväg körd eller felbehandlad här kan jag lova.

Efter att de sista kunderna lämnade kafét så försökte fru uhr o jag hjälpa till men jag kände mig mest som tredje hjulet. Daniel och Ida for omkring som illrar och städade iordning allt.
Sedan gick vi upp till deras helt underbara vindsvåning och hade en underbar kväll med god mat och dryck.

Dagen efter vad det mysdag i Malmö. Lugn och skön frukost och sedan en långsam promenad i ett soligt men blåsigt Malmö. Vi gick mestadels längst havet och det var mycket vackert men lite blåsigt. När vi kom fram till lyxlägenheterna vid vridande överkoppen så tog vi en kaffe på ett rivaliserande fik. Kaffet smakade inte i närheten lika gott som på Zena men de hade en grym hallonbakelse som föll mig i smaken. Men smakar det så kostar det och dyrt satan i gatan var det.

Efter det så gick vi långsamt tillbaka och som avslutning så testade vi lite utekäk på Malmös godaste uteresturang. Fru Uhr tog falaffel och jag fick i mig en kebabtallrik. Jag rankar inte det som den bästa kebabtallriken jag ätit men den var mycket god.

Efter det var det bara att packa ihop och sätta sig i bilen och röra sig hemåt mot Kalmar. Men vi kommer att bege oss ner till Malmö och hälsa på Daniel och Ida så snart det finnes tid igen.]]> Mon, 05 Apr 2010 20:29:00 +0200 The return of the King Väderprognosen såg också grym ut inför helgen. Men inget får vara för bra.

Planen var att jag skulle sluta vid två tiden på fredagen och hämta Kungen på vägen hem i Norrköping.
Men min chef lyckades ställa till det som vanligt. Vid fyra kom jag iväg...
Då hade jag lyckats att skada hans son så nu vet jag inte om jag har jobb...

Men tillslut kom jag iaf iväg. Full fart till Kungen och plockade upp honom. Vi lastade in allt och drog iväg.
Vägen ner till Kalmar gick ovanligt snabbt. Bra musik och trevligt sällskap.
Strax innan tio var vi nere och slänge i oss lite god mat och tog några immiga öl. Vi plockade iordning grejorna och kollade vädret.
Allt såg bra ut förutom lågvattnet. Att man aldrig får vara helt nöjd.

Vi vaknade tidigt, ovanligt pigga. Lite hårdrock till frukosten så fru uhr blev galen och sedan drog vi iväg.
Planen var att åka söderut och fiska sig hemåt. Testa heta ställen och punktmarkera dem. So far so good.
Vi kom till första stället och slängde i kajakerna. Tyvärr hade vi problem att komma ut pga lågvattnet. När jag väl kommer ut ser jag något som höjer min puls rätt rejält. Nätgubben rensar ett nät. Som dessutom är omärkt.

Jag åker fram till honom REJÄLT irriterad. Frågar gubb f-n vad han håller på med. Jag sade till honom att om jag ser ETT enda nät till som är omärkt så kommer det att försvinna som de förra. Han försöker säga att det är svårt att märka dem???!!!
Jag skäller en stund och gubben ser ut att skämmas. Hoppas det iaf.

Efter denna finstart så börjar vi fiska. Vattnet är lagom grumligt och lagom med vind. Men det var lågt, alldeles för lågt.
Över 20cm lägre än normalt.
Inte bra alls. Mina rekade ställen ligger nästan ovan ytan...
Vi testar lite olika platser innan vi flyttar på oss.

Jag kollar på eniro och sedan drar vi dit. Stället såg grymt ut. När vi ska ta oss till vattnet så kommer vi fram till ett staket med taggtråd. Vi lyfter över kajakerna och all packning. Kungen fegar och kryper under staketet. Jag tyckte det såg ovärdigt ut så jag bestämde mig för att hoppa över. Det skulle inte vara några problem om inte Kungen skulle ha börjat och fylla min hjärna med tvivel.
Så när jag så graciöst ska hoppa över så tvekar jag och dammar rakt in i tråden. Resultatet blev ett stort hål vid ankeln...
Smart så här i efterhand...

Vi tog oss fram till vattnet och såg att det var grunt, jäkligt grunt. Men vi paddlade ut och började leta djupt vatten. Det tog sin tid. Efter två timmar kom vi fram till en djupkant men det var för grumligt där. Vi bestämde oss för att paddla tillbaka, för trampa gick inte.
Efter ca en timme till var vi framme. Lagom trötta och sega. Vi laddade om med skagenmackor och juice.
Vi drog vidare och strax efter var vi framme vid sista stoppet.

Här hade jag lite bättre koll på vattnen men det hjälpte föga. Ingen gädda. Jag prövade att nöta inne bland några flader och sund. Där hade jag efter en gädda och hade ett hårt hugg. Men även här var det för grumligt och lite för grunt. Jag trampade omkring och hittade ett helt sjukt läckert ställe. Smala djupa sund och små laguner. Det riktigt doftade gädda. Efter ett par kast sög det i en riktigt fin gädda som direkt efter hugget började hoppa i riktiga laxhopp. Jag drillade den en stund och allt kändes bra. Den kämpade sjukt bra, men självklart fick jag inte upp den. Den gick in under kajaken och jag tappade kontrollen o0ch den släppte.
Ingen av dessa gäddor såg Kungen som vägrade tro på dem.
Vi fiskade av några kanter till innan vi drog hem. En riktigt god middag med förrätt väntade.

Vi kom hem och duschade och gjorde oss iordning.
Jag började med maten och Kungen och Fru Uhr höll mig sällskap.
Kungen hade tagit med sig grymma viner och Kava och en massa goda öl.
Vi började med blåmusslor till förrätt och sedan rådjursbiffar med basilika och soltorkade tomater och färsk pasta och kryddost.
Mumma kan jag lova.
Efter det blev det mer dryck och bra musik.

Dagen efter var man inte lika pigg men allt var under kontroll.
Vi kom iväg kring tiotiden och drog till mina hemmavatten. Det blåste lite mer denna dagen men det var under kontroll.
Vi fiskade av mina bästa ställen men lågvattnet ställde till det. Det var ännu lägre vatten idag. Det var riktigt synd för allt annat stämde helt perfekt.
Kungen hade efter en gädda och jag hade efter några också men annars var det tomt. Vi testade lite nya ställen men inget resultat.

Vi kollade lite omkring tänkte testa ett sista ställe. Bakom några öar var det lite lä och där borde det samlats lite gädda.
Vi trampade dit och började fiska. När jag kom fram till en het kant så lade jag ut flugan. Hugg i första kastet. Kändes som en ok gädda men det var ingen gädda, det var en id. Grymt stor id. Jag hoppades att den skulle nå storfiskeregistreringen men det fattades 1hg. Lite besviken men en fisk som höjer mitt PB med 1,5kg är inte kattskit. Jag får ta den i vår när den väger ett par hg mer.

Vi nötte lite till men det var tomt. Däremot kom det en havsörn som flög strax över våra huvuden. Det höjde humöret rätt mycket också kan jag lova.
Vi trampade tillbaka och plockade ihop grejorna. Nu var det bara lite middag och koll av vårt nya hus innan Kungen var tvungen att dra.
Men vi bestämde att ta en returmatch så snart som möjligt. Norrköpingsgäddorna måste även få sig en påhälsning.]]> Sun, 03 Jan 2010 16:26:46 +0100 På tur med Judas.
Idag skulle det bli en tur med Björn, förlåt Judas i mina hemma vatten.
Nordanvinden och högvattnet skulle säkert ställa till det.
Men vi skulle iaf göra ett försök.

Björn hade sålt sin själ och kom med spinnspöt. Vad ska man göra? Jag funderade om jag skulle ge honom ett njurslag och slänga honom i något myrhål men jag vände andra klinden till och lätt udda vara jämt. Ska nog ge igen när jag får chansen.

Vi åkte ut till kusten. Det såg inte inbjudande ut men vi var fiskesugna.
Vi tog kajaken över sunden ut till ön och började fiska.
Judas hade en fisk efter direkt. Han hade även en på lite längre bort. Verkar som satan ser om sina egna dry.gif

Jag tänkte visa att flugfisket var den rätta vägen och mina böner blev hörda direkt. Jag drog på en fin gädda. Den var mycket vackert tecknad.
Skönt, det finns rättvisa i värden.
Det skulle jag inte ha tänkt. Strax efter drog spinnJudas på en gädda som han kunde landa utan problem.

Vid nästa ställe drog Judas på en fin gädda. När vi skulle landa den skrämde vi iväg en större gädda. Jag räknade med att den inte skulle skulle hugga. Ack så fel jag hade. Strax efter stod Judas med böjt spö igen. Efter en kort fight kunde han landa en fet o fin gädda. 5,? kg. Jag gladdes åt Judas även om den var tagen på smutsiga verktyg.

Vi körde på en stund till men det var inga hemma. Regnet ökade också så det var inte så trevligt.
Vi körde en stund och sedan bröt vi för dagen.
men 4 gäddor på knappa en timme är helt ok med tanke på förutsättningarna. Jag tror att dessa ställen har bra potential.
Här kan det nog smälla på någon större gädda snart.]]> Sat, 17 Oct 2009 19:22:00 +0200 BGF -09 BGF
Del 1

Nu känner man sig lagom nördig. Förkortningar är alltid nördiga, oavsett vad folk säger. Men de är även bra och lite fränt är det. För er som missat så betyder det Blekinge Gäddfestival. Jag är ingen fisketävlingsfantast men när jag fick ett förslag att fiska med en av Blekinges bästa gäddflugfiskare så var det inget att tveka om. Beam me upp Scotty.

Vi bestämde att vi skulle ha en förträff. Pga olika omständigheter så kunde vi inte genomföra detta innan helgen innan BGF. Vi fick så klart skitväder och extrema vindar. Gäddorna var som bortblåsta. Endast två eller tre kontakter var. Vi glömde även att offra till Moa. Men vi var inte nedstämda. Vi bet ihop och laddade om.
Men vi spolar fram bandet till dagen innan BGF och börjar där.

Jag bor numera i Kalmar. Tyvärr veckopendlar jag till jobbet som ligger i Norrköping. Det betyder att jag har långt till Blekinge. Jag hade gjort iordning allt helgen innan. Allt var planerat och tajmat in i minsta detalj. Det enda som inte var färdigt var flugorna. Men de skulle jag binda under jobbveckan. Bra med lite terapi efter jobbet.

Så jag åkte upp till Norrköping och började jobba. Veckan blev en riktigt skitvecka. Allt gick sönder och det var tungmek varje dag. På fredagen var det planerat driftstop och korrigering av vågen på krossen. Efter det skulle vi bryta för dagen. Jag blev jätteglad. Istället för att behöva stressa efter fyra så kunde jag kanske dra vid två eller tre. Jag skulle mao få en eller två timmar extra.
När vi sedan började korrigera vågen så gick allt bra. Detta tills chefen kommer och säger att det vore kul om han fick köra grävmaskinen ett par timmar. Alla andra hade dragit hem, eftersom jag var kvar så fick jag sätta mig o köra lastmaskin.
Kvart i fyra kom en av de andra killarna förbi och kunde byta av mig. Jag kan säga att jag var måttligt glad. Men detta var bara början…

Jag slängde mig i bilen och åkte upp till verkstaden och bytte om. Snabbtvätt och jag var på väg.
Planen var att möta fru uhr på vägen. Hon skulle till Norrköping så vi möttes på vägen. Det var underbart att få träffas om än bara för ett par minuter. Det är inte kul att vara borta ifrån sin älskling i veckorna. Efter att vi kramats och snackat lite så åkte vi vidare åt varsitt håll.

När jag kommit en bit så såg jag en gubbe som hade fått stop på bolen. Jag saktade ner och såg att han hade punktering. Han såg helt nedbruten ut så jag stannade. Han hade mycket riktigt fått punktering. Det var inga större problem för han hade reservhjul och verktyg men han hade inte fått av hjulet. Trots att alla bultarna var loss så lyckades han inte få av däcket. Det satt fast på navet. Han hade stått i 30 minuter och försökt med slägga och allt. Jag frågade om han ville ha hjälp och det ville han. Men han trodde inte att det skulle gå. Jag har jobbat som bilmek i många år och då snappar man upp ett och annat.
Jag bytte skor till mina stålhätte och stålsuleförstärkta kängor. Två hårda karatesparkar och däcket var löst. Gubben bara stod och gapade. Allt hade tagit ett par minuter. Han var jätteglad och så tacksam att han hade fått hjälp. Jag önskade honom lycka till och åkte iväg.

Jag hoppades att karma skulle belöna mig för detta. Den som gör gott blir belönad med gott sägs det och jag tänkte att det skulle vi kunna behöva. Men någon tänkte annorlunda och ödet hade andra planer för oss denna helgen.

Efter dessa stop gick allt bra och 3h senare var jag i Kalmar. På med en kanna kaffe och lasta ur alla jobbgrejor och in med alla fiskegrejor. Allt gick bra och jag åkte iväg. När jag kört en bit kom jag på, VADARSKORNA!!!!
Jag hade glömt vadarskorna.

Jag vände om bilen och åkte tillbaka. In med skorna och iväg. Jag tänkte att nu måste det vara slut med otur och annat skit. Men ack så fel jag hade, det hade bara börjat.
Resten av färden till Blekinge gick bra och efter en timme kunde jag knacka på hemma hos Erlando. Erlando och Staffan hade tjuvstartat med mat och dryck och jag klandrade dem icke. Jag fick en tallrik med taco och några immiga och så var man på banan igen.
Kvällen gick snabbt, trevligt sällskap, goda öl och underbar whisky gör människan gott. Vi lade upp planen inför morgondagen och snackade taktik. Sent på kvällen släckte vi lyset, det var inga problem att somna kan jag lova.

Tidigt på morgonen ringde klockan. Dags att gå upp. Snabb koll av vädret sade att det kunde bli tufft. Regn, ganska hård vind och högvatten. Men vi var taggade och hade stor tillförlit i vår Ryske guide. En stadig frukost inmundigades och allt packades ner, trodde jag. Ett litet aber endast. Jag hittade inte vadarjackan och flytkragen…
Kul, flytet fortsätter. När jag tänker efter så var jackan och kragen lite fuktig så jag hängde den på tork istället för att lägga den i väskan. Gissa om jag kom ihåg det i brådrasket…
Erlando fixade fram en tillfällig jacka av märket Ron Sugson. Det var en prototyp gjord i wettex. Men allt var bättre än ingen jacka. Även en stilig röd flytväst ordades fram snabbt.
Nu var vi på G igen.

Vi rullade mot startplatsen. Som vanligt var vi tidsoptimister och missade tiden. Dock bara med ett par minuter. Där skulle vi få startnr, mätbrickor mm. Det var en hel del folk där. Tävlingsledningen började läsa upp numren och en efter en fick gå fram och få all utrustning. Ju längre tiden gick utan att mitt namn ropades upp började en obehaglig tanke mala. Det har säkert blivit fel. Jag får ingen lapp. Visst var det så. När alla nr var upplästa så stod jag där utan. Jag pratade med funktionärerna men det var inga hjälpsamma killar. Det kvittade i att jag sade att jag hade fått bekräftelsemail och allt. Tvärstop och omöjligt att lösa. Jag tänkte dock inte ge upp så lätt. Jag ringde ett samtal till min hjälpängel, Jonas. Han drog i lite trådar och efter ett par minuter ringde det en någon höjdare på min telefon och jag gav det till tävlingsledningen. Jag hörde på samtalet att funktionären inte var nöjd med det han hörde i andra änden men han grymtade lite och efter en stund lade han på. Han rev av en kartongbit och skrev ner mitt nr och några rader. Gav mig den och sade ” Om du får en fisk så lägg denna bredvid och fota” Sedan vände han på ryggen o gick. Jag blev överlyckligt, underbart när det går att lösa problem. Nu hade turen vänt tänkte jag. Tror du det så tror du fel sade ödet.

Vi hoppade in i bilen och drog iväg. Jag var lite nervös och stressad. Så här i efterhand kan jag inte fatta det men. Det leder till nästa problem. Jag har en sak att erkänna. Jag heter sasse och har svårt att skilja på höger o vänster. Detta är en sak som jag har haft sedan liten och jag måste koncentrera mig på det. Och när jag blir stressad så fungerar det inte bättre som ni säkert kan förstå. Så när min hjärna tänkte att vi skulle svänga höger ner till fiskeplatsen och Erlando börjar hojta vänster så fick jag hjärnstillestånd. Efter några höger/vänstervinglingar gjorde jag en u-sväng utan blinkers eller något med mötande trafik och allt. Genom något under lyckades jag missa alla bilar. Jag tror att Erlando och Staffan fick lite högre puls. Nu när allt gick bra så fungerade även denna manöver bra för att pigga upp morgontrötta. Jag rekommenderar dock den inte, riskerna är för stora. Efter denna sväng så fick jag tydliga direktiv med handvisning vart jag skulle köra.

Strax efter svängincidenten kom vi fram till Erlandos båt. Vi lastade in allt och slängde i kajaken.
Planen var att bogsera kajaken bakom båten. Jag lade ner systemkameran i skrovet på kajaken. Tramporna lade jag bak på kajaken och spände fast dem med en gummistropp.
Vi drog ut och tog sikte på första fiskeplatsen. När vi hade kommit ut en bit så började vågorna göra sig påminda. Jag kollade till kajaken och såg att det inte såg bra ut. Vågen efter tippade kajaken och den slog runt direkt. Snabbt vände jag kajaken. Tramporna var kvar och jag slet upp kameraväskan och när jag fick upp kameran kunde jag dra en lättnadens suck. Den hade klarat sig.

Efter detta så tordes jag inte chansa. Jag genade över en kohage och planen var att möta upp Erlando och Staffan på andra sida och börja fisket. När jag kom runt så såg jag deras båt. De stannade dock inte utan körde på över fjärden. Jag tänkte att det var konstigt. De kanske var lite griniga att jag strulade med kajaken. Jag tog sikte på vart de stannade och trampade efter. Det var en bra bit och motvinden gjorde det hela rätt tungtrampat.
Efter en kvart kom jag fram till dem De stod med ryggen emot mig så jag hojtade; ”Vart ska jag fiska?”
En person som inte var Erlando vände sig om och sade: ”What??”
Va fasen? Fel båt. Vart i h-vette är Erlando och Staffan?
Jag tittade omkring på fjärden men jag såg ingen båt. Jag tog upp telefonen och skulle ringa Erlando. Fiskar upp telefonen och ser då att jag tagit fel telefon. Jag har tagit med mig min kontantkortstelefon som har 0:- på saldot. Jag kunde med andra ord inte ringa Erlando.
Jaha, vad ska man då göra? Jag gjorde det enda rätta. Började fiska. Det gick dock dåligt men jag kämpade på i vinden. Efter ett tag kom det en båt. Jag tordes inte vinka men när de kom upp närmare såg jag att det var ”min” båt. Överlyckligt trampade jag fram. Då kam det fram att de hade kört så långsamt runt halvön att jag hade trampat efter fel båt. De hade försökt att ringa men inget svar så klart. De var även på väg att ringa kustbevakningen.

Jag gav Erlando mitt kontantkorts nr. Vi drog planen igen och det innefattade en lika lång tramptur tillbaka för mig. Jag ville inte chansa igen.
Så efter en kvart till så var vi framme där vi började. Vi fiskade av en kant men det var inga hemma. Vi drog vidare till ett annat ställe som låg långt borta. Erlando och Staffan körde i förväg. Jag höll ett noggrant öga på dem och trampade efter. Efter en bra stund var jag ikapp. De stod utvadade och kastade i vinden.Staffan hade haft på en gädda. Jag lade mig i en fin drift in mot land. Utanför en stor sten blev det tungt. Jag trodde att det var sjögräs men när jag ryckte till blev det tungt och en virvel syntes i ytan. Jag reste spöt och kände gäddan en kort stund innan det släppte. Jäkla skit att man inte var bered. Jag fortsatte att fiska av kanten. Inne vid land slog det tvärstopp och en stor virvel syntes i ytan. Jag han bara resa spöt innan det blev tomt. H-vette. Jäkla skit. Detta trots att jag körde med hulling på kroken.

]]> Fri, 16 Oct 2009 09:30:57 +0200 Del 2 Del 2

Jag trampade in mot land för att pissa och lugna nerverna. När jag knäpper upp vadarna åker skärpet ur hällan och min Leatherman faller i vattnet. Det var inte mer än en halvmeter djupt men det var fullt med alger och sjögräs så det vara bara att glömma. Över tusen kronor åt fanders. Jag skrattade för mig själv och tänkte att snart måste det vända.
Jag knäppte ihop byxorna och fiskade på. Med den oturen jag hittills haft så måste det hugga en 100cm + snart.
Högg gjorde det men den var kanske 80cm på sin höjd. Exakt får vi inte veta då den släppte. Likasom gäddan efter gjorde.
Nu började det bli löjligt. Men vi bet ihop och bestämde oss för att ta en fika. Vi gick iland och slängde i oss lite mat.

Vi bestämde oss för att fiska av kanten igen. Här fanns det ju iaf gädda. Jag fiskade av kanten på utsidan och Erlando och Staffan körde av innerkanten. Efter ett par kast drog jag på en gädda som bjöd på bra motstånd. Efter en kort men hård fight kunde jag landa en gädda på ca 75cm. Vi mätte eller fotade den inte mot plankan. Det skulle kännas lite futtigt.

Både Erlando och Staffan hade också dragit varsin gädda medan jag var ute. Det var extra kul för Staffan då det var hans första fluggädda. Vinden hade nu ökat mer och det var mycket skräp i vattnet. Erlando bestämde att vi skulle åka tillbaka till bilen och förflytta oss. Nu var jag lite mör i benen så vi gjorde ett nytt försök med kajaklift. Jag tog ur alla grejor och förlängde repet till kajaken så den hamnade bakom svallet. Nu gick det bättre. Efter en stund kom vi fram till bilen. Vi lastade in allt och satte oss i bilen.

När jag vred på startmotorn så var bilen stendöd. Soppatorsk? Tändkassethaveri? Soppapumpsras?
Jag letade fram lite verktyg och en reservdunk. Tankmätaren visar lite fel så det kunde vara soppatorsk. Efter att ha modifierat Erlandos soppaslang till båten fick vi i soppan. Samma sak igen, stendött.
Jag fick tag på en burk med startgas, ingen skillnad. Stendöd. Om det är dött med startgas så saknas gnistan.
Så jag tog bort tändkasseten och skruvade ut stiften. Stiften var blöta. Jaha, tändkassetras. 3000:- fattigare tänkte jag. Jag tänkte dock inte ge upp. Jag byggde en anordning för att testa om det kom gnista till stiften men allt körande på startmotorn hade dödat batteriet. >Erlando fick tag på sin far som kom med bil. Jag litade dock inte på min uppfinnig. Gör man fel så kan allt bli strömförande och all elektronik kan gå sönder. Så jag bestämde mig för att leta reda på en Saab att plocka delar ifrån.

Jag sprang iväg i kvarteret och letade efter en Saab. Efter några kvarter hittade jag en på en garageuppfart. Jag ringde på och förklarade dilemmat för tanten i dörröppningen. Hon lät mycket skeptisk men hon ropade på sin gubbe och jag körde samma berättelse igen. Motvilligt gick han med på det och körde bort till min osamarbetsvilliga bil. Jag tog hans kassett och satte på min bil. Stendöd. Vad i h-vette. Nu började jag bli trött. Kan detta aldrig vända. Jag tog då min kassett och satte på hans bil. Den startade direkt. Då slog det mig att det bara kan vara tändstiften. Men skulle vi få tag på stift? En småstad i Blekinge på en lördag eftermiddag. Oddsen var små.

Vi drog till invägningen och lämnade våra id brickor och sedan iväg till första macken. Inget napp. Nästa ställe. De hade några R-stift men de var till en Volvo. Jag hade tyvärr inte stiften med mig så jag kunde inte jämföra. Jag vågade inte chansa, för långt stift= motorhaveri. Nästa ställe, här hade de lite stift men de hade ingen aning om vad de passade till. Jag ringde min far som guidade mig över telefonen. De flesta stiften i butiken var till båtmotorer men efter ett tag hittade vi ”rätt” stift (det var champion, Saab ska ha NGK)
Glad i hågen hojtade jag till expediten att jag ville ha den modellen. Nu kom nästa nederlag, det fanns endast två tändstift…

Jag funderade ett tag och kom fram till att två nya stift är bättre än fyra dåliga.
Jag köpte dem och en tändare. Det går att fräscha upp stiften om man eldar på dem.
Vi drog iväg till bilen och började meka. Efter Ett par minuter fick vi igång bilen. Halleluja, äntligen gick något vår väg. Anu var det ingen ide att fortsätta att fiska så vi drog hem till Erlando och slickade såren. Upp med alla kläder på tork, starta söndagen med våta kläder inte fränt. Varsin pizza och några stärkande glas whisky. Erlando fick dricka fläderjuice då han skulle vara kvällens chaufför. Vi konstaterade att det inte var vår dag idag, det hade iof inte varit en bra dag för många. De flesta hade haft väldigt dåligt fiske. Jag kom även på orsaken till varför allt sket sig, jag hade glömt att offra lite whisky till Moa. Om man missar detta så blir man bestraffad och det hade vi blivit. På söndagen skulle jag inte glömde offergåvan. Men trots allt strul var vi ändå på gott humör. Vi lade upp planerna inför morgondagen. Nu var det bara att ladda om och ge 120% på söndagen.

Innan det var kvälla så skulle vi gå på ett seminarium som BGF hade anordnat. Det gällde C&R så det skulle bli mycket intressant. Som vanligt var det strul innan vi hittade dit, vi irrade omkring ordentligt innan vi hittade gäddlapparna.
Tyvärr var deltagandet lågt, endast ca 1/4 av vad det borde vara. Seminariet var mycket intressant och lärorikt. Jag hoppas att det kommer ut på någon hemsida eller i pappersform snart.
Efter seminariet var det utlottning av fiskegrejor. Det var bara fina grejor som sponsorerna hade skänkt. Som vanligt hånlog oturen oss i ansiktet. Jag hade nr 201. 200 0ch 202 vann...

Vi gick i säng tidigt för att vara pigga och utvilade. Jag kröp in under täcket. Låg och slumrade och tänkte på morgondagen. Låg och sov lite halvtaskigt, vid tolvslaget vaknade jag, en ny fluga var lösningen. Jag gick upp och band en fluga. Jag blev mycket nöjd med resultatet. Med denna på tafsen så måste vi lyckas.
Efter det kunde jag somna gott.

Klockan ringde ännu tidigare på söndagsmorgonen. En stärkande frukost och iväg till funktionärsmötet. Nya brickor och iväg.
Planen var nu att vi skulle nöta av en vass kant där vinden hade legat på. När vi packade ur bilen så lyckades Erlando att gå rakt in i kanten på den öppna bakluckan. Jag trodde att han skulle svimma men han lyckades hålla sig på fötterna. Resten av dagen fick Erlando ha en sprängande huvudvärk som följeslagare. Vi knöt nävarna i fickorna och insåg att oturen inte hade släppt sitt grepp. Vi gick ner till vattnet och insåg att det skulle bli tufft idag med. Stor gammal sjö sköljde över klipporna och vinden piskade i träden.

Jag glömde nästan offergåvan. Jag började rota i ryggsäcken men jag hittade inte pluntan med whisky. Vad gör man? Man får ta det näst bästa. En 3,5% fick funka som substitut. Moa gillade nog gesten men var inte helt nöjd, det skulle vi bli varse om. Jag han inte ens ut till första stenen innan en stor våg sköljde över mig och gjorde mig dyngsur.
Tack för kaffet. Vi bet ihop och fortsatte fiske längst kanten. Ingen gädda stod här. Jag förstår det då det var extremt grumligt och turbulent.]]> Fri, 16 Oct 2009 09:30:00 +0200 Del 3 Del 3

Erlando beordrade förflyttning. Vi förflyttade oss till nästa ställe. Här hade vi haft kontakt med fisk dagen innan men idag var det tomt. Det var även extremt grumligt här. Vi nötte på en stund innan vi bestämde oss för att åka hem och ta en fika. Erlando tyckte nog lite synd om mig, jag såg ut som en dränkt kattunge. Jag kan lova att det var skönt med torra kläder och en varm kopp kaffe. Tyvärr skulle detta klädombyte påverka mitt deltagande i tävlingen ganska negativt. I jackan som jag hängde på tork och inte tog på mig igen var även min rosa identitetsbricka…

Torra, varma och glada åkte vi till nästa ställe.
Här var planen att Erlando och Staffan skulle vada och jag köra kajak. Här var det lite lä och den gamla sjön påverkade inte lika mycket.
Jag började fisket med att ta fram kameran, jag passade även på att tappa i kortläsaren i vattnet… Nu hade det gått så långt att jag inte ens reagerade, bara att gilla läget. Jag trampade bort mot en kant som såg het ut. Vinden låg på lagom här. Jag fick ganska omgående en liten gädda. Bra start som helt klart höjer självförtroendet. Fiskade av en liten vik vid en brygga där det stod två personer och pratade. Plötsligt drog jag på en fin gädda som kämpade friskt. Riktigt bra fart i denna. Efter en hår kamp kunde jag landa en fet i och fin gädda. Jag tog ett stadigt gälgrepp på den och lyfte upp den. Jag trampade fram till bryggan och gubbarna och bad dem hjälpa mig att fota. Eftersom de inte var direkt digitalt kompatibla så behövde jag förklarar hur kameran fungerade. När jag släppte ena handen och visade började gäddan att vrida på sig, plötsligt tappar jag greppet. När jag försökte få tag på den så lyckades den bita mig rejält i högerhanden och sedan skvätta ner mig ordentligt innan den drog iväg i vattnet. Ridå ner. Hur kan man vara så dum att man inte sumpar gäddan i säcken när man haft så mycket otur under hela helgen. Gubbarna tyckte nog det var lite pinsamt men jag förklarade att det så klart inte var deras fel. Jag plåstrade om såret som både var djupt och långt, sedan fiskade jag vidare. Det kändes som om det kunde stå mer fisk här så det var bara att nöta på.

Erlando och Staffan flyttade sig en bit och jag mötte upp dem. De hade inte känt något. Vi fiskade av ett ställe som kändes hett. Jag fick en liten till och Erlando drog en liten också.
Jag hade en kontakt till men sedan var det slut. Nu började tiden rinna ur händerna på oss. Erlando stod och funderade länge innan han vevade upp och beordrade en sista förflyttning. Allt på ett kort, sista viken har tydligen levererat storgädda så varje hugg kunde vara avgörande.

Vi parkerade bilen och Staffan frågade om det behövdes vadarstav. Erlando svarade nej, det är lättvadat här... I efterhand undrar vi vad han egentligen tänkte på, vi skyller på stress.
Vi gick ut till viken som såg mycket het ut. Erlando tog täten och första steget han skulle ta ut i vattnet blev väldigt fel. Jag vet inte om han missbedömde djupet eller om han halkade, hur som så stöp han som en fura rakt ut i klafset. Han kravlade sig upp och satte sig på en sten, spöt var helt draperat av blåstång och alger. Han hängde med huvudet och såg skadad ut. Efter en stund tordes vi fråga om han var ok och det var han. Då brast Staffan och jag ut i ett rungande skratt. Jag tror också att Erlando drog lite på smilbanden.

Efter att vi samlat oss lite traskade vi ut i vattnet. Här var det som ärtsoppa i vattnet och högvattnet gjorde det mycket svårvadat. Jag höll på att ramla flera gånger och Staffan likaså. Vi hade Erlando´s ord i huvudet hela tiden, ”lättvadat”
Efter en hård och svår vadning kom vi fram till kanten. Vi kastade lite men allt som hände var att Staffan hade en dragning.
Jag vadade in mot land och plötsligt blev det brådjupt. Jag kände den härliga känslan när iskallt vattnen rann ner längst ryggen och ner längst benen. Jag försökte febrilt att ta mig upp på land och tillslut kom jag upp. Jag kände i fickorna och kunde plocka upp en dyngsur telefon. Inte ett dugg förvånande. Jag tog ur batteriet och hoppades på det bästa. Nu var det inte många minuter kvar av tävlingen. Jag tänkte plocka ihop grejorna men jag såg en sten ute i vattnet som såg het ut., Jag gick ut en bit och gjorde några kast. Ingen hemma.

Nu fick det räcka med trilskande gäddor, dåligt väder och grym otur. Jag gjorde ett sista kast för att kunna veva in linan utan trassel. Jag tog ett par vevtag och det sög till. En stor fisk gick upp i ytan.
Jag ropade åt Erlando att komma och hjälpa till. Han började veva upp och ta sig mot land. Jag pressade gäddan stenhårt och tänkte ta den med våld innan den fattade vad som hände. Om den skulle göra en långrusning så skulle den säkert trassla in sig i någon tångruska eller sten och släppa. Eftersom siktdjupet endast var typ 5cm så tänkte jag inte chansa. Efter några sekunder var den inne vid kanten, jag kranade på så mycket jag kunde och tog ett brottargreppet på den. Fick ett ordentligt gälgrepp och kunde lyfta upp den på land. Allt var över innan Erlando ens hann fram. Vilken upplevelse, helt sjukt. Vi tog fram mätbrädan och mätte den till 98cm. Nu var det bara att lägga dit id brickorna och fota. Just de, de var ju någon annanstans. Närmare bestämt hemma hos Erlando…
Ja ja, vad skulle man säga? En final värdig en helg som denna. Vi var dock grymt glada över gäddan som var ett kvitto på allt slit vi hade lagt ner. Erlando var nog lika glad som om han själv hade fått gäddan. Vi fiskade som ett team och gladdes som ett team. Gäddan var grymt efterlängtad och att den skulle ta på sista kastet var nästan overkligt. Det slutet hade nästan passat en Hollywoodfilm. Vi plockade ihop allt och åkte och lämnade in alla brickor. Eller alla och alla, mina fick de inte tillbaka. Vi försökte inte ens att få in gäddan då det är tydliga regler. Ev priser lockade inte heller så mycket, det som gällde var just att någon av oss tre fick en fin gädda och det fick vi.

När allt var klart så åkte vi tillbaka till Erlando och gick igenom bilen så att inget skulle åka med till Kalmar som inte hörde hemma där. Jag passade på att ta en dusch och värmde mig lite. Erlando bjöd på lite kyckling. Det passade mycket bra inför resan hem. Med den turen vi hade under veckan så räknade jag med något på vägen hem. Kaffe på maten och sedan tog vi farväl. Jag tackade för en underbar helg trots alla missöden.
Allt gick bra hem och någon timme senare kunde jag svänga in på parkeringen hemma.
Resan upp gick bra utan problem men oturen kunde inte riktigt släppa taget. Efter helgen har jag dragits med en fruktansvärd nackspärr. Den var så illa att jag till slut fick ta ledigt, smärtan var outhärdligt trots smärtstillande. Först på fredagen veckan efter började det släppa lite...

Sammanfattning: Hur ska man sammanfatta detta? Edet är ju nästan omöjligt. Ska jag sammanfatta det med några ord får det blir gemenskap, skratt, smärta, motgångar, glädje, god mat, regn, vind.
Jag är grymt nöjd med att till slut få landa en mycket fin Blekingegädda. Tyvärr räckte den inte till pallplats men nästa år ska det räcka hela vägen fram. Jag ska även tacka Erlando och Staffan, jag är mycket glad att få lära känna er och jag hoppas att det blir fler äventyr med team fårf***ta.
Det enda negativa är att tävlingsdjävulen i mig har vaknat och det är inte bra. Han drar och sliter i mig och säger att jag ska tävla i Kalmar Open men jag tror jag kan hantera det, än så länge…]]> Fri, 16 Oct 2009 09:27:00 +0200 Nya killers Flugmönster/bindbeskrivningar Nästa vecka får vi se om de funkar

Bifogad(e) miniatyr(er)

]]> Sun, 13 Sep 2009 20:56:00 +0200 Laxfilm Inte mycket att hänga i julgranen men kul att få lite på film.
Skönt och kunna slå på denna i vinter o drömma sig bort

http://www.youtube.com/watch?v=CIKv-ZcOSyc

]]> Mon, 17 Aug 2009 11:12:00 +0200 Tillbaka från Nordnorge Nu är man tillbaka från Nordnorge. Underbart är kort. Vi var ett helt Edgegäng som drog till de Nordligaste delarna av Norden. Det går inte att förklara hur underbart det är i dessa delar av Norden. Här finner jag ro och här finner jag mitt lugn. Dofter, ljud, folk, allt. Det enda negativa denna gången var att min bästa fiskekompis och livsvänn inte kunde följa med. Men nästa år är det som vanligt igen.

Fisket då? Jo, det var grymt segt. Det har varit segt i hela Nordnorge mer eller mindre hela säsongen. Men vi lyckades dra 9st laxar. Jag lyckades dra två. Bla en grymt fin på 97cm. Som extra krydda tog den på enhandsutrustning

Nu ska man smälta allt och börja jobba igen. Men 11 månader går snabbt och snart står man där igen och spanar ut över ravinen igen

Bifogad(e) miniatyr(er)

]]> Mon, 17 Aug 2009 08:31:00 +0200 Av med oskulden i Norrby
De flesta känner väl till Norrbyströmmen? Ett konstgjort strömmvatten. Kristalklart vatten och extremt fina regnbågar och öringar. Från början var det bara en åker men två driftiga herrar vid namn Peter och Manni har byggt en konstgjord ström som får vattnet från motala ström. Vid Home pool har de byggt en underbart läcker lodge. Allt är extremt osvenskt och väldigt läckert. Jag har varit där tre dagar utan att få fisk. Det kanske inte låter så konstigt men i normala fall får man 1-10 fisk om dagen. Jag är dock ingen bågefiskare. Jag har mer haft det som ett signum att gått bom där. Men det skulle bli ändringen på det. Peter och Manni ringde och frågade om jag kunde komma förbi och försöka hjälpa till och fiska lite. De skulle fota rockenkläckningar och behövde flugfiskande modeller.Det säger man inte nej till.
Vi skulle fota på eftermiddagen. Tiden var lite flytande för allt hängde på insekterna. Jag hade lite kastträning med Peter först innan jag gjorde ett försök. Det tog lite tid innan jag fick ordning på torrflugefisket. Gäddfisket är ju inte lika mycket finlir. Efter ett par bommade mothugg kunde jag få fast en vacker båge. Drillningen gick bra tills jag gjorde en rejäl high sticking och bröt av Picot. Det är fjärde gången...
Tafsen gick av också men jag lyckades få tag på fisken och kunde kroka av den.
Inte längre fula namnet i Norrbyströmmen

Men vad skulle jag göra? Inget spö i norrby? Peter och Manni höll hårt i sina spön. De ville inte riskera att jag skulle knäcka deras

Som en räddande ängel kom en säljare från Guideline. Han satte ihop ett Le ci 9" #5:a
Grymt härligt spö. Jag kunde fortsätta.

Tyvärr blev det ingen riktig kläckning så man fick nöta ut dem. Missade en fin öring som var uppe flera gånger på flugan.
Jag lyckades dock lura upp två fina bågar till. Grymt kul. Inte lika kul som gäddfiske eller lax men visst funkar det att fiska torrfluga i kristallklart vatten.
Nu är målet att ta en öring i Norrbyströmmen så man har fått de också

Bild 1: Sländan borde iof fear some fish

Bild 2: Vackra bågar.
Bild 3: Tack P-A eller flugis

Bild 4: High sticking.
Bild 5: Precis som man ska göra, 0,13mm och ta i tafsen

Bild 6: Mmmm

Bifogad(e) miniatyr(er)

]]> Tue, 26 May 2009 18:59:00 +0200