Rapporter om begynnande dagsländekläckningar fick mig igår att överge havsöringen och prova på brunöringarna i skogstjärnen istället :) Ett beslut jag inte behövde ångra...
Spöet var fortfarande laddat med sinktiplinan och sjunktafs efter senaste havsöringsfisket.
Efter 15 min promenad genom den grönskande försommarskogen nådde jag den lilla tjärnen och noterade genast en hel del ytaktivitet :D Hade inte nerver och tålamod att byta till flytlinan utan började genast kasta på vak inom räckhåll. De första försöken misslyckades och jag började tvivla, men så krokar jag plötsligt en fin bit på min stora gröna dagsländenymf! Efter en kort men intensiv kamp tackar den för sig med ett luftsprång.
Försökte en stund till utan resultat innan jag bytte till en mindre mörk nymf.
Efter några kast ser jag ett fint vak inom räckhåll men när jag lyfter linan för kastet sitter redan en liten rackare på ;D
Skönt att återväxten verkar tryggad. Tjärnen hyser ett bestånd av självreproducerande öring som härstammar från en utsättning för mycket länge sedan. Inga andra arter finns.
Strax därpå nyper nåt betydligt större på :o
En härlig "gulbuk" i mycket god kondition låg till sist i håvnätet :D
Jag inte bonkat och ätit öring på över en månad men nu ska det rökas fisk 8)