Jag ändrade dock min inställning ganska snabbt när jag insåg vilken ypperlig flugfisk gäddan kunde vara och att det var en otrolig känsla att både se och känna gäddans spektakulära hugg på en ytligt fiskad fluga, istället för att bara känna ett trögt tillslag på djupt vatten med spinnutrustningen och en stor wobbler.

Under dom följande åren efter mina första gäddor på fluga vid ett riktat fiske så har gäddflugfisket tagit mer och mer av min tid ute vid vattnen och havsöringens prickar har nog bleknat en smula, att det sedan kan vara mycket effektivare med fluga än med spinn gör ju flugfisket väldigt intressant.

Jag fiskar mestadels på kusten men mångt och mycket av metoderna i havet kan man nog överföra till sjöflugfisket efter gädda.
När det gäller utrustningen så översvämmas marknaden i dag av nya prylar och det är inte alltid det lättaste att kunna sortera i denna röra.
Dom flesta redaskapstillverkare av rang har i dag spöserier, linor och rullar som är gjorda för det lite tyngre enhands fisket och i beskrivningarna på dessa grejor brukar det allt som oftast flikas in att dessa grejor är utmärkta till gäddflugfiske.

Klassen på spöet bör ligga mellan 7-9 och i extrema fall även upp till klass 10, inte så mycket för gäddans skull utan mest för att det är ganska stora flugor man fiskar med och då behövs det linor i tyngre klasser och framförallt spö i lite tyngre klasser , att det sen blåser för det mesta på kusten gör ju också sitt till utrustningsvalet.

Av linor finns det en hel uppsjö speciallinor med olika taperingar och vissa linfabrikat har även egna Pikelines. En helt vanlig WF med kort klump fungerar dock alldeles utmärkt (brukar vara betecknad Bugtaper eller Saltwatertaper etc.)

Många fiskar med klumplinor men jag föredrar WF-linor eftersom jag fiskar så gott som för det mesta med flytlina, problemet med en klump och en tunn runningline är att den tunna runninglinen har en otrolig förmåga att fastna i i tång och runt stenar när man vadar och fiskar vilket kan vara ytterst irriterande, dom WF linor som jag har fiskat med har klarat sig relativt bra... visst fastnar dom någon gång då och då men det är inte så frekvent.

Nu säger säkert många att det finns ju linkorg och visst, men jag tycker att man blir så låst till att ta hem flugan på ett visst sätt med linkorg och tycker att det är svårt att variera hemtagningen vilket kan vara helt avgörande när t.ex. en gädda förföljer flugan utan att ta.

Ja det är väl detsamma med rullarna och alla rullfabrikat har nog en storspolig rulle i sortimentet i dag, vilket jag föredrar, framförallt eftersom man får in lina mycket snabbt och att dom har en jämn avgång av linan utan att motståndet ökas nämnvärt.

Rullen bör rymma en WF 9 flyt och helst tåla lite saltvatten…… enorma mängder backing är kanske inte det allra viktigaste vid gäddflugfiske men visst känns det skönt att ha resurser om i fall Big Mama Lucius skulle få för sig att dra till havs, så fyll upp rullen med så mycket ni anser att ni har nytta av, det är ju så att gäddan oftast inte drar i väg några större längder men kan vara väldigt snabba på kortare distanser så många föredrar en rulle med en lättgående och jämn broms för att kunna kontrollera dom första snabba rusherna, själv fiskar jag med en Loop2W och har aldrig haft några problem med rusande gäddor, visst har jag fått använda handen att bromsa med ibland men det fungerar alldeles utmärkt och det blir ju en fin närkontakt.

Tafsen till gädda kan göras på många sätt men en enkel och helt fungerande tafs är ganska simpel att tillverka.

Jag gör den i tre delar och den här är lagom till ett 9 fots spö:

• Buttdel 0,50-0,60 monofil nylon ca 170 cm, loopas i bägge ändarna med en kirurgloop.
• Mellandel kan vara från 0.30 upp till 0,45 beroende på förhållandena tafsen skall användas till, ca 80 cm, loopas med kirurgloop i ena änden.
• Tafspets / virespetsen fästs i mellandelen med en kirurgknut eller en grinnerknut vilket fungerar alldeles utmärkt med den vire som finns på marknaden i dag. Dragstyrkan på viren bör vara mellan 8 och 15 pound och helst skall viren vara nylonklädd för att man skall kunna göra en smältknut mellan vire och fluga.Längden på viren bör inte vara längre än 50 cm eftersom det blir ganska ryckiga kast ju längre vire man har.

Buttdelen och mellandelen loopas ihop och voila du har en ready to go tafs som är ca 3 meter lång.

Flugan fästes i viren genom att man trär viren genom kroköglan och lindar den på samma sätt som när man gör en vanlig betesknut , därefter smälter man ihop det hela med en tändare och det blir en väldigt hållbar sammansvetsning.