Ut ur buskarna på andra sidan älven kommer ett rådjur i full fart och kastar sig i vattnet och börjar simma över till denna sida, varför denna brådska?, kan det ha varit...då ser jag det i slänten på andra sidan, det är bara ett mycket kort ögonblick, men jag är helt säker, lodjur eller gaupe som vårt broderfolk säger. Jag har trott att rådjuren var vinterföda, sommartid måste det finnas hur mycket lättfångad föda som helst. Mer hinner jag inte spekulera förrän rådjuret kliver upp 50 meter nedströms mig och med några snabba språng försvinner i buskarna.

Fantastiskt ! här sitter jag kl 5 på morgonen och har varit vittne till ett av naturens dramatiska dramer, jag har fått ett intryck som för alltid kommer att vara förknippat med laxfiske.

Precis där inloppsströmmen breder ut sig ser jag en tung välvning i strömmen och pulsen ökar markant. Vattnet har den där gyllene färgen som Green Highlander brukar fungera så bra i. Knyter på den gulgröna flugan och börjar fiska. Det är sista veckan i juni och fisket har varit mycket bra ända sen början av säsongen.

Årets första fisk togs av Heiki 5 minuter in på den första juni. Det var nere på Gaulfossen, där vi jobbar som roddare åt Stören hotell. Gaulfossen är i början av juni ett sagofiske, laxen kan inte passera fossen vid högvatten utan blir stående i kulpen under fossen. I år passerade fisken den 9 juni så det finns fisk i hela älven så här i slutet av månaden.

Det är en fin fisk ca: 7-8 kg, men när den är någon meter från strandstenarna så lossnar flugan och spöet sprätter upp, då kommer en harang över mina läppar som inte passar sig för tryck.

Av gammal vana så byter jag tafsspetsen och knyter på samma fluga igen. -"Synd Appel!", hör jag bakom mig, det är Peter, en glad och trevlig 08:a som har vaknat och har stått och följt fajten från fönstret i övervåningen.

Nu kommer han med en termos med kaffe och vill höra mer. Jag berättar om lodjuret och laxen något osammanhängande samtidigt som en lax hoppar högt över vattnet precis utanför oss. Den var inte stor men ändock en lax.

Då flyger den lede i mig och jag säger till Peter, gå upp och sätt på stekpannan så äter vi laxfrukost om en stund. Visst säger Peter med ett skratt och tillägger att det är bäst att jag håller vad jag lovat annars så får jag åka ner till Stören och köpa frukostlaxen på Andersen mat AS.

Klockan är strax före sju när jag kommer in i köket med den rensade och filéade laxen. Jag ser ett antal röda ögon och tackar min lyckliga stjärna att jag inte kände mig bra i går kväll, för då hade jag säkert som amen i kyrkan missat denna fantastiska, kyliga, underbara morgon. Efter avnjuten laxafrukost så går dom övriga ner till älven för fiske medans jag går och lägger mig några timmar, jag är nöjd med morgonen och låter dom andra fiska själva.

Jag vaknar klockan elva och tittar ut på en strålande sol, fixar en termos med kaffe, tar en filt och går ut på gräsmattan. Hans, bonden som vi hyr av kommer ut och frågar i fall jag inte skall fiska. Jag berättar för honom om morgonen och att jag nu skall passa på att njuta av solen. Jag tänker fiska lite denna vecka, det är den enda veckan som jag är ledig på hela sommaren från jobbet som fiskeguide på Stören hotell och jag tänker ta det lugnt. Under eftermiddagen tornar det upp mörka moln på himmeln västerut, värmälingen hade rätt, det blir regn.

Resten av veckan lyste solen med sin frånvaro men inte laxen, det vart en skaplig vecka med sju storlaxar och några smålaxar fördelat på oss fem.
Men det blev inget mer morgonfiske för mig, så den första morgonen vart den enda. Trots att det nu är över 17 år sen det hände så kan jag fortfarande komma i håg känslan jag hade när jag lade mig på gräsmattan i solen.

Tack Gaula för en underbar morgon.

[Jan-Ove Appelgren]