Det är i mitten av September och det börjar
dra ihop sig till älgjakt. Klockan är åtta på morgonen det är fyra
grader varmt och vi har precis kommit fram till vår fiskeplats. En
privat sträcka i Mysklan som min kompis Jonas Lissdaniels arrenderar
tillsammans med några andra från Malung.
Jag och Jens Olsson (säljare på Normark)
har suttit och lyssnat på Lissdaniels skrönor om en och tvåkilos harrar
som är bärgade på sträckan genom åren. Vi är milt sagt laddade när
vi stiger ur bilen och börjar fixa ihop vår utrustning.
Vi har en promenad på dryga kilometern
över myrmark och genom några fjällbjörksdungar innan vi kommer fram.
Höstens gulröda färger, den kalla morgonen och några av traktens många
renar ger ett maffigt intryck. Det ligger en lätt dimslöja över området
men det verkar som om solen kommer titta fram senare under dagen.
Vi kommer fram till ett litet skjul med
övernattnings möjlighet som ligger vid ett lugnsel mellan två korta
forsnackar. Mysklan ligger spegelblank och alla har bara en sak i
huvudet… fixa ihop utrustningen så snabbt som möjligt och dra första
fisken.
Vi bestämmer oss för att sprida ut oss lite och sammanstråla efter
en och en halv timme och fika.
Jens tar en båt och ror iväg uppströms. Lissdaniels vadar ut i
närmsta forsnacken och jag börjar traska iväg nedströms till selet
nedanför.
Jag spanar ut i selet med mina polaroidbrillor. Lite längre
nedströms vid en bäverhydda ser jag att selet börjar bli djupare
och jag stannar till.
Jag sätter på en Vibrax CYR (koppar med gul/röda prickar) stl 2
och gör mitt första kast.
Bang!!! På tredje kastet smäller
det, vattenytan exploderar och en fet öring försöker skaka loss spinnaren
på 75 cm höjd över vattenytan. Satan vilket hugg tänker jag och kan
inte låta bli att tänka på Femundmarkas blanka silver projektiler
jag bruka drilla inte långt härifrån.
Efter en ganska utdragen fight håvar jag den smällfeta Mysklanöringen.
På huvudets storlek kan man se att det är en mycket gammal fisk
jag har lyckats lura. Fisken är i kanonkondition och vikten dryga
1.3 kilo.
Vilken början; tänker jag. Jag sparar fisken till vår middag och
fortsätter mitt fiske.
Den resterande tiden går det trögt och när vi sammanstrålar har
det inte landats mycket mer än min öring.
När vi tar fikapausen vid elva tiden börjar solen spricka igenom
rejält, det är nu närmare 15 grader varmt och helt vindstilla.
Under eftermiddagen har vi ett fantastiskt fint torrflugefiske
på framförallt E-12:a.
Och när vi summerar dagen har vi landat ett otal fiskar runt 4-5
hg men ingen riktigt stor.
Mysklan var en fantastisk fin fiskeplats med klar storfiskpotential
och vi bestämmer oss för att återvända så snart som möjligt.
