%PM, %22 %612 %2011 %14:%feb

Kyla - himmel eller helvete?

Skrivet av

 

Vi har nog alla upplevt känslan av stela fingrar som inte klarar av den enklaste knut, tår som domnar och att glasögonbågarna smärtar mot ögonbrynen i kyla. Det är kallt och vi gillar det inte…

Tanken med denna artikel är att förklara hur kroppen fungerar när det blir kallt, varför vissa material fungerar dåligt i kläderna och vad vi kan göra för att minska risken för en huttrig fisketur.

Du fryser

Vad du upplever som kallt beror på omgivningens temperatur och vind, hur du själv mår (psykiskt och fysiskt) och hur du är klädd. Som du säkert märkt mår du ibland toppen i skidbackens -5° men fryser vid höstfisket efter regnbåge. Du kan egentligen inte ”lära” kroppen att bli köldtålig men de som brukar röra sig ute i kyla och ser det som en del av vardagen har en högre acceptans och kan till och med njuta av friskheten med låga temperaturer.

Detta försämrar din köldtålighet:

  • Dålig kunskap och brist på erfarenhet
  • Felaktig utrustning
  • För lite mat och dryck
  • Taskig kondition
  • Trötthet
  • Sjukdom eller medicinering
  • Stress
  • Rökning och alkohol


Kroppens konstruktion

Din kropp har en perfekt värmebalans när du ligger stilla och vilar med en omgivande lufttemperatur på 28­–29°. Din kroppskärna har en temperatur på 37° och den yttre delen av din kropp, som händer och fötter, har en temperatur på cirka 32°. Din kropp skapar själv värme genom att förbränna maten du äter, och genom att musklerna arbetar.

Om du arbetar i värme kyler din kropp ned sig genom att låta yttre kroppsdelar bli varmare och sedan börjar du svettas. En fuktig hud transporterar nämligen bort värme snabbare än en torr.

Blir det kallt runt dig kan du lösa det genom att röra på dig eller genom att skapa isolering runt kroppen med kläder. Om det inte räcker reagerar kroppen genom att minska blodcirkulationen till den kalla huden vilket gör att du börjar frysa om dina händer och fötter. Ett sätt för din kropp att tillfälligt lösa problemet är att du börjar huttra och skaka, muskler i arbete producerar 4 gånger mer värme än i vila.

Fortsätter kroppen kylas ned sjunker slut temperaturen i de inre delarna av din kropp och när den ligger runt 35° drabbas du av hypotermi, du börjar huttra rejält, musklerna fungerar dåligt och du är inte lika snabb i tanken längre. På grund av stress kan du till och med börja svettas vilket kyler ned kroppen ännu snabbare. Om kroppens temperatur sjunker till 33° har du svårt att klara dig själv, du blir apatisk, får dåligt omdöme (det händer att bergsräddare hittar djupt nedkylda personer klädda i enbart kalsongerna) och skakningar i kroppen.

Se alltså småhuttrandet som en varningsklocka, är du på en kort fisketur med bilen nära ett köpcenter kanske inte situationen är lika allvarlig som om du är på en tredagars pimpeltur ensam med skotern. Men se till att få igång värmen, rör på dig, ta på en dunväst och ett par tjocka vantar.


Skalklädsel

"Alla" känner till att man skall klä sig enligt flerskiktsprincipen men många vet inte riktigt vad som egentligen menas med det. Att bara dra på sig flera lager med kläder räcker inte, du behöver bygga upp klädskikten runt dig enligt vissa regler.


Lager ett

Närmast kroppen behöver du ett underställ som skapar ett tunt luftlager mot kroppen och ser till att fukten från kroppen försvinner bort från huden. Är du fuktig på huden förlorar du värmen mycket snabbare än om du är torr. Tänk på att du inte behöver vara blötsvettig efter en lång anmarsch till havsöringsviken för att få problem med fukt på huden, även när du sitter still på kontoret svettas du minst en halv liter per dag och om fukten samlas i underkläderna fryser du lättare.

Understället skall sitta lagom tajt och inte hänga löst på kroppen, det är kontakten med tyget som leder bort fukten från huden. Det är här de dyrare underställen vinner poäng eftersom de ofta har bättre passform än de du hittar för en hundring i matbutiken.


Material

Bra material är syntet och ull, dåligt är bomull. Siden har jag personligen för lite erfarenhet av men det finns nöjda användare av det materialet.

Så jag påstår att det är din snygga favorit-T-shirt som gör att du fryser? Nja, problemet med bomull är att fibrerna är släta med lite luft emellan och att de suger vatten väldigt bra, det är därför bomull används till handdukar. Fukten från din kropp sugs upp i själva fibern och den lilla luft som finns i materialet trängs bort vilket försämrar isoleringen. Vatten leder värme 25 gånger effektivare än luft, just därför vill du ha luft som isolering mot kylan. Dessutom torkar bomull långsamt och det går åt en del värme för att torka tyget, i praktiken har du alltså ett fuktigt tygomslag mot kroppen som gör att värmen snabbt försvinner från huden och din kropp hinner inte producera ny värme snabbt nog.

Amerikanska marinkåren har ett uttryck i sin överlevnadsmanual som kan vara värt att bära med sig; ”Cotton Kills”.


Lager två

Nu är det dags för ett skikt som skall bromsa ned värmeförlusten och det är här den varma tröjan kommer in. Här vill du ha ett lager med mycket luft i materialet (eftersom luft är en dålig värmeledare) för att isolera mot den kalla omgivningen. Denna isolering skapar du med fleecetröjor, ulltröjor, hoodies, dunväst och andra plagg du gillar. Precis som med understället bör den fukt som kommer från huden transporteras vidare så värmeisoleringen fungerar så bra som möjligt, därför är syntet och ull oftast ett bättre val än bomull. Men om det inte är allt för kallt så trivs jag utmärkt i min rutiga bomullskjorta eller hoodie (med T-shirt av merinoull under), ibland vill man bara se snygg ut…


Lager tre

Det yttersta skiktet skall göra tre saker, stoppa regnet från att nå din kropp, hindra vinden från att tränga in i isoleringen under jackan och andas så fukten från kroppen kan transporteras vidare ut i omgivande luft. En gammaldags tät PVC-regnjacka är väldigt bra på att stoppa vatten och vind men eftersom den inte andas blir det småfuktigt under och du kommer frysa ändå. Numera använder vi ofta skaljackor som är gjorda av två eller tre skikt med ett vattenfrånstötande skikt ytterst, ett inre av andasmaterial (ofta Goretex eller liknande) och ibland ett foder som skyddar jackan från nötning inifrån. Inte för att moderna skaljackor är så fantastiska som reklamen hävdar men de fungerar gott nog. Softshelljackor använder jag gärna på våren de dagar det inte blåser så mycket och när jag rör mig flitigt så att jag behöver lite extra andningsförmåga hos jackan.


I praktiken

Hur klär jag mig då själv för ett premiärfiske efter havsöring längs skånska januarikusten? Som kallast har det varit runt -11° med vind och jag har vanligtvis inga problem med kyla, med undantag för händerna.

  • På huvudet bär jag en fuskpälsmössa med nedvikbara öronlappar köpt på en byggfirma. Den ger skydd för vind och isolerar bra nog för även tuffa vinterdagar.
  • Mot kroppen har jag kortkalsonger i syntet och sedan ett underställ i merinoull, köpt på rea för ett par hundra. Syntetunderställ fungerar utmärkt men har ett par nackdelar, materialet blir lätt elektrisk laddat -vilket jag med min torra hud tycker är obehagligt- och efter en tids användning luktar det mindre gott. De urinämnen som utsöndras via svett har en förmåga att stanna kvar i syntetmaterial och i värmen bildas bakterier som ger upphov till lukt. Ett ullunderställ kan användas länge utan att dofta illa vilket bland annat beror på att ull innehåller kreatin och lanolin som bryter ned kroppens utsöndringar, dessutom sväller ullfibrerna olika mycket och gnuggas mot varandra, ullen tvättar faktiskt sig själv. Det är också ett skönare material mot min torra vinterhud.
  • På fötterna bär jag först ett par mellantjocka vandringsstrumpor i ull och ovanpå dessa ett par gamla fiberpälssockor, även på fötterna är ull överlägset bomull, både för att frysa mindre, känna dig torrare och lukta mindre. Jag använder ull i strumporna året runt, på jobbet, i skogen och till fest. Ja, även varma sommardagar eftersom jag ogillar svettiga strumpor i skorna.
  • Därefter täcker jag kroppen med en overall i fiberpäls, den typen av plagg är lite grövre och värmer något bättre än fleece.
  • Ytterst bär jag ett par andasvadare och en skaljacka med en buff runt halsen för att reglera ventilationen i halsen.

Med denna klädsel är jag skyddad mot vind, har lagom isolering mot kyla utan att känna mig klumpig och blir av med den fukt som kommer från kroppen. Just detta med kroppsfukten är viktigare än du tror och påverkar dig naturligtvis även om det inte är vinter, en kylig sommarkväll kan få den tuffaste att huttra.

Blir det varmare längre fram på året byts fiberpälsoverallen ut mot byxor och tröja i microfleece och sedan blir det bara underställ med en tunn ulltröja. Jackan åker på när det blåser eller regnar.

Detta är skalklädseln som den är tänkt att fungera, fukt från kroppen transporteras bort, ett isolerande lager hindrar värmen att försvinna från kroppen snabbare än ny värme skapas och ett skal ovanpå skyddar dig mot vind och från att bli blöt.


Händer

Tyvärr är händerna ett problem när det kyler på och vi söker alla efter den perfekta lösningen. Den finns inte, ofta får du acceptera att frysa om händerna och ibland värma dem i ett par vantar eller stoppa in dem i fodrade jackfickor en stund innan du fortsätter fiska. Ett par fingerlösa handskar av ull eller fleece med vindskyddande material är väldigt användbara när du behöver rörlighet hos fingrarna under fisket. Handlederna har ytliga blodådror och det är viktigt att skydda dem med isolering så att fingrarna klarar kylan bättre. Tänk på att klockarmband i metall kan ge problem.

När det är riktigt djäkligt använder jag ett par stora fodrade handskar med infettat getskinn på handflatan som jag tar av mig vid avkrokning eller när det skall knytas rapalaknutar på streamern. Jo då, det går utmärkt att kasta med stora skinnhandskar. Annars använder jag oftast fingerlösa handskar och har ett par stadiga stora vantar hängandes runt halsen som jag stoppar ned händerna i när det blir för jobbigt. Ibland kan jag önska att kroppen lärde om och kunde släppa på blod till fingrarna när det ändå är varmt runt hjärna och hjärta…


Hur händerna påverkas av kyla:

  • Vid en handtemperatur på 20° halveras din muskelstyrka.
  • Om handens temperatur sjunker till 15° börjar du känna av smärta°.
  • Vid 10° gör det ont i händerna.
  • Under 8° försvinner känseln, det är därför det är lätt att missa köldskadorna som uppstår när vattnet i hudcellerna fryser till is…




Mössa

Hjärnan anser sig vara din viktigaste kroppsdel och kräver att varmt blod hela tiden finns i huvudet men eftersom du inte har mycket isolering på huvudet försvinner alldeles för mycket värme ut, som genom en skorsten. Därför är det verkligen viktigt att ha en mössa på huvudet när det kyler på och precis som på resten av kroppen är vindskyddet viktigt. Jag har ofta en tunnare mössa på mig när jag vandrar fram till fiskevattnet -för att inte bli för varm och börja svettas- för att när jag kommer fram byta till en rejälare med öronlappar. Även på sommaren händer det att kepsen byts ut mot en tunn mössa i merinoull.

 

Vinden

Den stora faran är när det blåser eftersom din varma luft närmast huden ersätts med kall luft utifrån, man pratar om konvektion. Att dra på sig en tjock stickad tröja hjälper kanske inte så mycket om vinden ändå blåser in mellan maskorna, då kan en tunnare tröja med skaljacka ovanpå fungera bättre. För att se den effekt vinden har på din kropp kan du titta på nedanstående tabell med värden från SMHI:

Lufttemperatur

° Celsius

Upplevd temperatur

6

2

2

1

0

0

– 2

– 5

– 7

– 8

– 6

– 9

–13

–15

–16

–10

–14

–18

–20

–22

–16

–21

–26

–28

–30

Vindhastighet

m/s

2

6

10

14


Sammanfattning

Ledsen men din mamma har fel, det finns inga varma kläder utan det är din kropp som är en 100 Watts värmekamin, kläderna skall bara se till att din kroppsvärme inte försvinner för fort. Och tjocka täta kläder kan vara lika fel som för tunna eftersom det är viktigt att inte svettas.

Se till att ha något tunt underst som andas bort fukt, lagom med isolering och något vindskyddande ytterst om det behövs. Och försök balansera klädseln, när du rör dig mycket kan du ta av tröjan och bara köra underställ med jacka över för att när du är mer stilla dra på tröjan igen.

Och en kopp varm dryck är inte dumt när du känner dig frusen och ruggig, men det krävs också kolhydrater för att ge kroppen bränsle till att producera mer värme, söt varm saft är bättre än kaffe.

Om du märker av att du börjar få kylskador (huden blir vit och du tappat känseln) skall du absolut inte gnugga huden eftersom vattnet i hudcellerna har frusit till is och riskerar att skadas. Värm mot en annans kropp under en tröja (klassikern är att hålla kompisens nedkylda fötter i dina armhålor) och värm aldrig med varmare vatten än 40°.

Mikael Pertmann har sedan barnsben rört sig i skog och mark och minns tiden med långkalsonger av bomull och tjocka fodrade skidbyxor nedknölade i PVC-vadare. Värsta köldminnet? Fem minusgrader på Island med fuktig havsvind som rullade in, var ständigt frusen in ”till märgen”.

Fakta till artikeln är hämtad från många källor; från tillverkare av friluftsutrustning, olika artiklar från friluftsorganisationer men framförallt Lars Fälts böcker om överlevnad samt boken ”Arbetslivsfysiologi” från förlaget Studentlitteratur. Mina vistelser i naturen samt en genomgången överlevnadsutbildning har gett mig en del praktiska erfarenheter.

Senast ändrad %AM, %06 %450 %2014 %10:%jan












Foruminlägg