Leaderboard

Jag skulle vilja tacka min pappa som efter maskspö och bäckmete satte ett Arjon glasfiber i händerna på mig. Typ Klass 7-8 någonstans, med tennislindning i handtaget. Själv stod han med först splitcane och sedan ett Karpens Streamline kolfiber bredvid. Gav tips, elva till ett, sträckt tafs, och resten lät han åt mig att upptäcka. Det visade sig att det fanns massor att upptäcka. Jag fångade öringar. Började binda flugor. Fick hjälp att bygga ett kolfiberspö. Och hamnade på nya platser där öring fanns att fånga. Sista sommaren han levde, skogsbrandssommaren, talade jag med honom direkt från övre delarna av Ransarån på mobiltelefonen och kunde rapportera om sagolikt fiske och lika fint väder. Han visste mycket väl var jag var någonstans. Ända sedan andra numret av FIN hade han velat åka dit. Pappa och jag har fiskat tillsammans i många vatten och bland fiskekompisar saknar jag honom mest. Enkelheten och samvaron bland fisk och fjäll. Och befriande då han med ålderns rätt lagt det mesta av intresset för nya grejor på hyllan! Det var inte längre en materialsport för honom. Bara kärleken till ån och lyckan att få befinna sig där. Inför framtiden ska jag försöka ta med mig och föra vidare så mycket jag kan av det han visade mig. För den behållningen jag har av fiske, fjäll och det livet är något jag inte skulle klara mig utan. Att plocka upp flugbindningen efter trettio år är magiskt! Det är ju så här (gissar jag för oss alla) att I samma stund som sommaren är över börjar planerna för nästa äventyr. Där jag hoppas få med mig mina söner som börjat undra och är nyfikna på vad jag håller på med. Framför allt fick jag lära mig att ta det lugnt vid vattnet vilket jag ska kämpa med även i sommar. Behövde skriva av mig detta. Peace! /Henrik

Tvättäkta föredetting som lever helt på gamla meriter. Surgubbe, protektionistisk, och taktisk mörkare gällande allt fiske. Och lite bitter förstås, ej att förglömma. Vidare är jag kinkig gällande vatten och det mesta duger inte. Hittar fel på väder och vind hela tiden så att jag kan hålla på med ved eller nåt annat gubbigt istället. Börjar lockas mer och mer av tanken på att lägga nät och tömma vattnen för alla parfymluktande, lemmelkaffedrickande hipsters som invaderar varenda vattendrag som syns i deras favoritkanaler på Youtube. Sa jag bitter förresten? Nä nu går jag ut till vedhögen igen. För blåsigt för att fiska. Som vanligt. Det blåser tamefan jämt nuförtiden. 😕

Förra året var jag för sent på det, så i år tidigarelade jag hela expeditionen för att öka mina chanser och förhoppningsvis pricka fönstret bättre. Jag hade min strategi ganska klar över de tre dagar jag hade till mitt förfogande om vädret tillät. Första dagen var bra läge utan stark vind, jag var självsäker och stark och körde i 14 timmar på positionerna jag fått förra året av min lokale kontakt samt de platser jag själv hittat. Vilken skillnad från förra året att nu ha en detaljerad hemmaloggad djupkarta på ekolodet att gå efter. Jag betade av plats efter plats enligt min strategi och lade halva första dagen på en skarp djupbrant jag trodde mycket på. Endast en abborre fick jag för det besväret. Andra dagen var det storm så jag fick kämpa som ett djur. Det går förvånansvärt effektivt att kasta även i jävlig vind tack vare ankringen med frontmonterad elmotor som lägger upp båten så fint att vinden alltid kommer över ”rätt axel” i en bra vinkel så kasten blir långa. Men det blåser hål i huvudet och jag blir galen av långvarig vind och var tvungen att söka lä bakom öar med jämna mellanrum för att vila upp mig och få bruset ur skallen. Även dessa platser valdes för att de var fiskbara såklart så jag satt inte och bölade direkt. Jag körde på 14 timmar även denna dag och på kvällen var jag för trött för att äta. Jag fick meddelande av min lokale kontakt att jag varit på rätt ställe där och där för tydligen är mitt påhitt en lokal angelägenhet nu och han hade haft spejare på sjön som hållit koll på mig och rapporterat mina rörelser till honom. Jag undrar vad de kallar mig? Hursomhelst fick jag uppmuntrande peppningar och ett par nya positioner att prova min sista dag. Morgonen därpå vaknade jag med sprängande huvudvärk och hade ont överallt och tvekade på om jag ens skulle orka ur sängen. När jag till slut lyckats bryta mig ut i det lilla köket, och fått en kaffekopp i handen såg jag att träden inte vajade så farligt. Sepåfan, nu är det läge igen och det spratt till i gubben och livet återvände till min sargade kropp. Sista dagen gick som i ett töcken, ungefär som jag minns att det var att ha svår laxkoma/psykos. Jag kastade och kastade, bytte plats, kastade och kastade, bytte anfallsvinkel på platsen och så höll jag på non-stop. Jag började småprata med sjörået och fåglarna och frågade om råd men fick inget svar. När själen kändes redo att lämna kroppen till sitt öde begav jag mig stukad sent på dagen mot den sista platsen för denna gång som jag fått kvällen innan. –”Där har jag fått stora jävlar i höstas”. Jag småputtrade med utombordaren för att hitta bottenstrukturen och såg ett eko på lodet och tryckte in ankringsknappen på elmotorn, som varvade upp. Den gick på fullt spett så att det visslade utan att båten stannade. Propellern var borta! Lite jobbigt kändes det då. -Jaså du sjörået, sade jag, du har tydligen tagit ditt offer men vad får jag för det? Inget svar. Jag åkte över positionen några gånger och fiskade den från olika håll, bytte fluga och höll på. Jag drog mitt sista ess ur min sista rockärm och så plötsligt slackade linan och jag vimsade något om att det var konstigt med sjögräs. Linan blev stram och det gungade väldigt tungt eftersom jag drev i den tilltagande vinden. Jag tog fisken hårt och när den kom nära båten hörde mig själv säga – Visa dig innan du kliver av Gäddj**vel så att jag inte tror något annat. Då bröt en brun fläckig kropp (inte grön!) ytan i en vältring och först begrep jag inte vad det var jag såg. Kunde det verkligen vara sant!? I en fritt drivande båt fick jag börja röja runt efter håven som varit undanstoppad sedan länge och mirakulöst nog låg det strax en Kanadaröding på 3,5 kg i håven. Min lokale kontakt var också ute på sjön en bit därifrån och det var skönt att kunna åka över till honom och tacka personligen för allt han gjort för mig. Jag var helt sjukt lycklig och bröt ihop när jag släpade upp båten för sista gången denna expedition. En pusselbit är lagd och självförtroendet är smitt i stål. Nästa år blir jag ostoppbar! Hoppas bara det inte tar 70+ timmar till innan nästa kontakt... Fin fisk men fel art Bilden jag skickade till min fru när hon den sista dagen på morgonen frågade hur det var. Jag tror inte hon blev så övertygad om att allt var sådär jättebra som jag skrev i SMSet... Där satt den och idel glada miner igen!

Nu kanske det blir lite tungt och djupt men det får ni stå ut med Fisket har räddat mig de perioder jag har mått som sämst i livet. Lider av depretioner till och från och är helt orkeslös. Som tur finns medeciner som hjälper bra men inte helt 100% Naturen är fantastisk och bara att få ta sig ut är den bästa medecin som finns. Trevlig helg på er alla på edge och riktigt skitfiske

Likt varje år när det stormat och haft sig, blåser det upp mycket skit på land, från havet. Var nere idag på en sträcka(varberg) som jag brukar fiska på ett par gånger per år och samlade ihop två säckar med enbart plast. Sträckan är runt 1 kilometer och anses väl av gemene man vara för strävig att promenera på så det är ofta skiten blir liggandes. Antagligen hade jag kunnat få med typ 4-5 säckar till, en 20 tums tjock-tv, ett 220 liters plastfat och säkert 50 kilo i gamla spritflaskor. Det värsta är att går jag direkt norr om den här sträckan så är det precis lika mycket att plocka och så fortsätter det, å det är likadant varje år. Vet att det är många andra fiskare som plockar mycket skit runt om i landet, på de ställena de använder sig av, men vill väl komma med en uppmaning till de som inte gör det. Speciellt nu när det till och med är på nyheterna, att det år 2050 är mer plast än fisk i havet. För jag anser att plocka skräp längst kusten borde ses som lika bra som vilken fiskevårdsåtgärd som helst. Så kör hårt å tillsammans gör vi skillnad, eller i alla fall försöker. Å kudos till er som håller igång forumet istället för i diverse grupper på facebook. Jag är glad för det arkiv av trådar som finns samlade här på edge, speciellt nu vintertid. Tänk på dom som ska försöka leta efter information på facebook, jo tack tjeena. Fridens

Efter alldeles för lite användning av dem för att egentligen ha en riktig åsikt så tycker jag att det är ett återuppfunnet gammalt hjul som iklätts en hipstervänlig beteckning för att låta nymodigt och häftigt. Har fiskat med liknande flugor i över 20 år utan att ha haft ett fränt namn på dem och det enda jag märkt av dessa överdressade papegojor till flugor är att de är uppbyggda ungefär likadant fast med en hel redskapsbutik, istället för en halv, eller en kvarts, fastbundet. Och att de är sämre än mina gamla. Och att användandet av dessa tycks kräva både mycket speciella spön rullar, linor, vadarbyxor, jackor, skränig personlighet, tatueringar och tuffa instagramkonton. Och kepsar med rak skärm. Och usel pannlampsdisciplin vid nattfiske. Så, det var dagens bittra Kapten Stofil som gav en kort recension. Nu vet ni hur det ligger till. ? (I ärlighetens namn finns det faktiskt några detaljer i dessa hipsterflugor som jag tagit till mig och arbetat om lite och överfört till mina egna gamla flugmodeller med gott resultat men det skulle jag aldrig erkänna.)

Har efter en hel dags begrundande kommit fram till att Cazzo har en poäng - det spretar väldigt mycket i tråden. Funktioner och praktiska detaljer i all ära, men det är viktigt att inte glömma helhetsintrycket. Allt för många ränner runt i skog och älv med en okoordinerad garderob. En seriös flugfiskare bär plagg som är genomtänkta och smakfulla i varje situation. En bra bas är enfärgade skjortor och skalplagg i slimfit. Mörka färger utan onödigt extratyg ger intryck av en slank figur. Man kan med fördel koordinera sin outfit runt ett basplagg i en accentfärg, men då måste man vara konsekvent och tona ned övriga färgskalan. Tänk på att bära plagg med krage uppknäppta för att ge ett avslappnat och stilfullt uttryck. Inga bylsiga fiskevästar eller ”new age” halsband fulla med verktyg. Tänk vertikala linjer och avskalad elegans. En liten slingpack är en elegant accessoar som gör sig både i strömmen och strandkanten. Vadarbyxor skall vara av midjemodell och bör vara lågt skurna. Form måste få gå före funktion. Tänk på att aldrig vada djupare än till knäna - det får dig att se onödigt kort och bred ut. Mörka färger är att föredra. Khaki må se bra ut i katalogen, men inget säger ”medelålders naturmupp” som fläckiga och bylsiga vadare. Fiskehatten bör vara en enfärgad hatt av baseball modell med diskret tryck eller mönster som knyter ihop färgskalan i slingpack/väst och övriga accesoarer. Väldigt få kan bära en hatt med brätte, lastbilsförarkeps eller randig yllemössa med värdighet. Du är sannolikt inte en av dem. Det är en förmån att ha en ursäkt att bära solglasögon över tiden, men fiskeglasögonen får aldrig ta över. När du ser dig i spegeln och får associationer till Bono, Göran Persson eller Carl Bildt bör du byta. Sist men inte minst - dina vadarskor ger uttryck för vem du är. Du bör ha minst ett tre-fyra par olika modeller för att matcha såväl formella fiskesituationer som ett mer avslappnat fiske.

Det var ett tag sedan jag postade bilder på egna spön i den här arean, men här kommer det första daterat 2016. Jag har byggt detta till Stefan Eriksson här på forumet, och vi har ganska lik smak när det gäller spön. Vi är båda väldigt förtjusta i Shimano Freestone, en mjuk grafitserie från sent 90-tal som gjordes för japanska marknaden. Ett fåtal spön kom till Skandinavien, och dessa är väldigt eftertraktade och har en helt egen karaktär. Stefan undrade om jag ville bygga ett spö i samma stil, och detta är resultatet. Klingan är en T.L. Johnson "Retro", 8', klass 5, och är tyvärr en utgången modell. Terry gjorde spön för 10 år sedan, och jag har lyckats lägga vantarna på ett par klingor genom åren. Bland annat har jag byggt ett till Jonas (T.L Johnson "Synergy"). Gemensamt för Terrys klingor är att han använder lite grafit i buttdelen, i alla fall på klass 4-5-spöna. Det ger en styvare och snabbare buttdel, vilket verkligen ger liv åt detta spöt. Annars är det rullat av E-glas, vilket gör det något mjukare och mer känsligt i toppen. Rullfästet är av blånerad mässing, och jag har svarvat det med Shimano Freestone som förebild. Den mjuka övergången mellan rullfäste och handtag gör att handen kan glida bak och "ligga sked" runt spöt, vilket är en helt underbar lösning. Rullen hamnar nära handen, och handen kommer långt bak på spöt. Till detta spöt valde jag turkisk valnöt som är behandlat med 15 lager Tru-Oil och slutpolerat med vax. Ringarna är Snake Brand Original, lindade med Pearsall Gossamer och slutligen två lager epoxi. Christian

Misstänkte att det var så. Då kan ju jag och alla andra mediokra människor fortsätta att göra helt subjektiva val baserat på valfria känsloargument och lekmannamässiga iakttagelser ! ?????

Åkte runt flera år i mina Volvo 245/740 och sov i bakluckan. Med fällt baksäte blev det gott om plats. Med åren så utvecklade jag ventilationslister till fönsterna, förtält med campingmöbler osv. En gång i veckan åkte jag in till närmaste badhus och duschade och gick sedan på pizzeria. Sedan så bunkrade jag mat och så iväg igen. En 245:a tar sig fram överallt och är billig i drift. Andra fiskare som jag stötte på ibland tyckte jag var konstig som åkte runt ensam i flera veckor, så till slut så döpte jag mina bilar till "Elin" och om någon frågade om jag åkte själv, så svarade jag -"Nej, jag har Elin med mej".

Funktionen att gilla ett inlägg är påslagen för Edgemembers samt Edgemember+

Ismo-tider ??

Tänkte kolla om det fanns fler än jag på forumet som har en beroende problematik? Själv är jag nykter och drogfri 5 mån och 9 dagar idag . Går regelbundet på na möten och jobbar i 12 stegen . Skicka pm eller skriv i tråden den som vill . Det fungerar [emoji4]

Fick lite energi i helgen och tog mina gamla läckande simms vadare, gick lös med saxen. Tog fram symaskinen, resultatet blev ändå ett ok måste jag själv säga.

Några riktigt enkla fiskeflugor! En bit tunn tubslang. Lite tinsel, en kona och dubbing. Taperad vinge i tre steg och dubbla fronthackel. Hemfärgad röd JC som grädde på moset. Kul med flugbindning igen

Varianter och eget experimenterande. Något som alltid varit hörnstenar i min egen flugbindning. Oftast har man fiskat med dom som funkat förr medan den allra största delen har förblivit oanvänt... versioner av mönster, eget experimenterande, foamflaggor, motorcyklar och microflugor. Det går ju inte att begränsa sig till endast det som kommer att användas. Binda för bindandets skull... bara för att det är så jäkla kul. För mig svängde det dock i en annan riktning och mer och mer började det kännas som bindandets skull... men bara för att det skulle göras. Man satte sig vid städet och tänkte "Vad ska jag binda nu då?". Inte "Vad ska jag binda FÖRST?"... som man tänkte förr. Känslan var fel och inspirationen började droppa av. Till slut tog jag beslutet... SABBATSÅR... så jag inte skulle tröttna helt. Det blev dock något längre än så och när det väl började kännas frestande igen och jag planerade att städa ur flugbindningsrummet, som fästmön nu börjat använda som förlängning av källarförrådet, började andra saker hända runtomkring, det ena efter det andra. Min far gick bort... fästmöns syster gick bort... två av mina bästa vänner gick bort... och lite annat. Sammantaget blev det ett nattsvart år och inspirationen som börjat leta sig tillbaka försvann igen (tillsammans med inspirationen till mycket annat). Flugbindningsrummet fortsatte att fyllas på med allt möjligt och har för länge sedan passerat extremgränsen. Flera gånger har jag tänkt gå in och tvinna ihop något... "testa" känslan av att sitta och släppa lös fantasin igen. Men som det ser ut nu går det inte. Nackdelen med mycket material - organiserat och utspritt. Begränsat med material i en låda som man kan öppna... inga problem. Hälften instängt/begravt av kartonger och skit... vad kan man binda av det man får fram? En jävla massa dubbing... inte ett hackel... en jävla massa gummiben... inte en foamskiva... etc. etc. Hur ska man kunna testa om det känns bra när man inte ens får välja vad man ska binda? Men jag vet vad som skulle hända om jag började plocka ihop där inne. Fästmön skulle känna sig skyldig att göra sitt bombnedslag ogjort. Hon skulle inte låta mig göra det ens om jag bad att få göra det... och eftersom hon oftast har hemskt ont (och även trött pga sina smärtstillande) har det inte känts värt det bara för att få "testa" något. Men någon gång, nu eller sen, måste ju ämnet ändå tas upp eftersom det bara blir värre och värre. Jag har t.o.m. försökt hjälpa mig själv genom att tala om för flugbindarkompisar att "min paus nu är över och nu är jag snart tillbaka igen"... i ett försök att skapa någon form av press på mig själv, eftersom den egna viljestyrkan inte verkar vara tillräcklig. Trots det har det ändå fallit på osäkerheten i "testa"... osäker på resultatet, men helt säker på vad det skulle innebära för henne. Men nu har folk här inne har gett mig vad jag behöver veta utan att behöva testa något.... * Inspirationstråd Wolly Bugger: tack till alla som bidragit där. Ni påminde mig om nöjet i det där experimenterandet framför städet. Er samling av versioner och varianter gjorde att det direkt började klia i fingrarna. Mina egna bilder var flera år gamla, men jag kände tydligt att jag ville skapa nytt. * Ismo... inte att förglömma: Tack till dig för ditt galna YouTube-klipp i Selfie-tråden. Den visan ledde mig till en julsång (av samma tveksamma karaktär)... och den ledde mig till Adolphson & Falk's 'Mer Jul'. När jag såg den kom jag ihåg min egen version "Mer Foam", som jag postade här 2009... och rysningen som gick genom ryggraden när jag sen läste igenom den igen verifierade att den nyväckta känslan av inspiration inte var inbillning. Jag ville sitta där igen med min skumplast. Ett tag var jag rädd att inspirationen försvunnit helt... precis vad jag försökt förhindra med det inledande sabbatsåret. Men den var fortfarande vid liv och verkar ha återhämtat sig och det enda som krävdes var något som talade om det för mig. Efter en lång svart natt ser det ut som att solen tittar fram igen.

..fick den idag av G Westrin.. & signerad.

Lite bilder på projekt

Hej på er alla fiskeintresserade människor i vårt avlånga land och även ni utanför dess gränser? Jag vill kortfattat säga att jag är så vansinnigt trött på vissa medlemmar som ser livsverk att sabba, krångla till, övertyda, feluppfatta och ge sin ensidiga syn och därav helt rasera trådar och inte låta medlemmar komma till tals! Att sedan kompisar sitter och hejar på varandra i olika trådar ger en bitter eftersmak likaså. Varför kan inte folk inse att man tycker olika? Varför tycker vissa medlemmar att man kan dissa en tråd bara för att man själv inte tycker att tråden antingen inte är hipp eller i anda med ens egna åsikter? Varför stärker vissa kompisar varandra genom att klanka ned på en annan medlem av annan åsikt? Varför får inte medlemmar ha sin åsikt på forumet? Om någon exempelvis börjar prata om en flugfiskerulles förtjänster så finner vissa sig rätten att gå så långt "off topic" att föra in tråden på ex singlemalt. Jag själv har en gång hävdat att jag gärna har tur då jag fiskar, detta för att jag förstår hur komplext fiske är (i synnerhet efter lax i strömmande vatten med allt vagare uppgång) och gud be vars vad jag fick onåd för det av ett kollektiv som kallade mig det ena och det andra som menade att laxfiske handlar om vem som står bakom en fluga och ett spö..... Slutord: Att fiska är skoj, ett ofta fritidsintresse för att hinna med vardagen, så låt folk ha sina åsikter utan att slakta dem år 2019, snart 2020?

Frös fingrarna av mig i förrgårnatt, rädd och ensam efter oplogade vägar i pitch black dark...men det var det värt

Fick tag på ruskigt fina påfågelsvärd med herl som vore skapta av herren själv ner till minsta fjun.... Av dem blev det tak på en ljusare version av sillen

Det blev en kvällstur efter jobbet då denna sillätare kom upp, 4 kg och 71 cm.

Har kämpat en del iår och inte hittat fisken på mina ”sommarplatser” än. Bestämde mig för att göra nåt annat å styrde cykeln mot en plats jag brukar besöka framåt hösten. På knädjupt vatten några meter från land stod denna praktfisk. Fiske kan verkligen gå från 0-100, jag som inte ens fått godkänd fisk innan iår. 😅

Då får man göra ännu ett bokslut. Sammanfattningsvis 1. Ingen Harr som nådde 2 kgs strecket 2. Extremt få dagar med vakande fisk, andra året på raken där vakfesterna i stort set uteblev. 3. Började med lågt vatten, sen steg det en hel del av allt regnande. 4. Fisket med långa klena nymfspön var mer än bra, nytt sätt för mig att fiska, fortsätter nästa säsong. 5. Utan att vara 100% säker, men jag tror inte att jag ngt annat år fått så mycket Harr över kilot som i år. M.a.o. måste det finnas en hel del 2 kgs harrar, alla kan ju inte dö strax innan😂 6. Årets största Harr vägde in på 1,7 kg, årets största öring 70 cm, sammanfattningsvis ett riktigt bra år. Men nu en vinter med gubbgympa, skidåkning, snöskottning och flugbindning med tillhörande Whiskey. Kanske även ett inte helt nyktert impulspuls köp🙂

Fick möta denna madame igår, 2 kilo fördelat på 54cm gav till en bra fight

Dessa konspirationsteorier är ju så populära och kommer från människor som tror sig vara smartare än vi andra! Vaccinmotståndare är ett eget släkte....

Hemma hos besök hos Christian, väl värd att se!

En förädlad egenbyggd nostalgikopia av mitt allra första flugspö, det var ett engelskbyggt FF trout som jag med mammas hjälp införskaffade för 38 år sen. Den här kopian blev klar precis till vad vi visste skulle bli min och mammas sista resa till Lappland nu i sommar. Mamma avled i sviterna av hennes obotliga cancer några veckor efter vår resa, det här spöt kommer jag alltid att förknippa med min mor och vår sista lapplandsresa tillsammans.❤️ Handtaget har jag gjort av björknäver från brorsans skog och rullfästet är en egensnickrad kopia av orginalet. Rullen är en wychwood river&stream.

Epic 686 + Emanuelson Trout 2 blev en snygg kombination...

Att Ettore Bugatti gjorde världens fränaste bilar vet väl alla. Men att han även var flugfiskare kanske är mindre känt. Jag har under mystiska omständigheter lyckat komma över hans personliga flugrulle, tillverkad för Ettore på Bugattifabriken i Mulhouse, med designdetaljer lånade från den legendariska Bugatti typ 35.

"Halvdag" i arkipelagen idag med båt. 7 i håven och 4 tappade på drill och ett gäng kontakter. Toppfiskar på 65, 65, 60, 55. Blankt och påblänk. Vattentemp: 0,7-1,6. B3 gris och liknande flugor (rosa) gav utdelning. 65cm påblänk.

Repade av årets första fiske igår. Två timmars härligt kastande med flytlina och oförtyngda flugor mellan isflak och issörja. Bränner två och landar en. 61,5 centimeter. Knallblank och i god kondition. Klippte en B3 gris i stoppet på lång lina för att följas av en stöddig fight. Maginnehåll: En gädda. Haha. Fotat på kameraskärmen och därav suddig kvalité!

Du har så rätt. Fel av mig. Idag ringde en snubbe från Sveaskog som bor nära stugan min och han ska börja att sänka sjön långsamt och sätta upp nån form av skyltning om hur jävla förbjudet det är att dämma på eget bevåg!

Skönt å starta sesongen

Internationella havsforskningsrådet klassar nu Kågeälven som Vildlaxälv efter att stammen tidigare varit helt utslagen pga av de dammar som funnits. Sverige har därmed 16 älvar som klassas som vildlaxälvar. Läs mer på Kågeälvens hemsida http://kagealven.com Ices rapport 2014 på 342 sidor med allt om våra lax och havsöringsälvar finns HÄR

Någon måste ju vara först så här kommer mitt bidrag Från sommarens laxfiske i en liten fin AC-älv.....

Vingade hästmyrornas svärm. Kommer då och då vid fint väder. Ett klockslag forskarna talar om är just 16:30. Fascinerande varelser, honorna kan tydligen styra hur fördelningen på könen slår ut vida avkommor osv. Finns mkt att läsa. Själv råkade jag ut för svärmen och mina myror var alldeles för små. ag fascinerandes över hur de alla hängde i ytan på samma sätt. Strl ca 16-20 mm Röven ner, de va som att de kurade ihop sig till en ostkrok. Vingarna kladdade fast på ytan snett bakåt. Thorax och huvud ovan utan. Benen ut mot sidorna. Sprattlandes. Här är min variant med en uv hotspot i röven för uppmärksamhet.🦟 🎣🌤️🕟🏞️

Fyller på med stora vassländor efter förra trippen. Vit vinge är praktiskt, syns bra.

Jag fyllde nyss 40 år och då får man ju köpa sig en fin present ? Så redan i slutet på förra året mailade jag Mario Wojnicki och beställde ett spö , jag berättade även att det var min egen födelsedagspresent, och han lovade att det skulle vara färdigt i tid till min födelsedag. Ungefär fyra månader senare så dök det då upp och wow! vilket vackert spö ? Jag hade bett om linförare i agat, mer vackert än praktiskt, men ändå! Marios rullfästen är i mitt tycke de kanske snyggaste med välvda sliding rings och micarta i handtagsslut och butt. Micartan brukar vara ljusbrun eller svart och jag föredrar svart där. De andra glasfiberspön jag äger/ägt/har sett har oftast haft spiggot holkar i samma färg som klingan. På mitt spö var dom dock i chokladbrunt, likande de spön jag sett från hans tid på Scott. Men det kanske trevligaste var serienumret på spöt istället för datumet då spöt färdigställdes står datumet för min 40-års dag. Nördigt men kul ? Spö modellen är 217P4, ett 217 cm långt (7´2") klass 4 med parabolisk aktion, väldigt trevligt att kasta på gräs ismattan. prövade med en rio trout LT. ska nog även skaffa en opst klump.

?? Du behöver nog byta tråd (eller forum?) Ismo om du helst vill diskutera och bidra med din kunskap i flugfiskets ädla konst, ha en dialog om hur en fluga presenteras/fiskas bäst, eller berätta för nybörjare varför flugfiske optimalt bedrivs på närdistans så nära öringen man bara kan komma. Här kommer nog alltid många av trådarna domineras av påståenden att det viktigaste som finns är utrustning som är optimerat för att hiva en lina så långt det bara går. Helst åt helvete långt. Tips till netlines-grabbarna: När ni ska sälja in de nya Cortland-linorna till oss alla, jämför alltid med gamla goda Peach istället när ni pitchar här på edge. Peach är för många av oss en riktigt bra lina som väldigt många har fiskat eller fiskar med och känner till egenskaperna på. Den kan man köpa för ca 550SEK (Bogdan m fl) och den passar många spön och fiskesituationer. Blir mycket mer intressant att höra vad ni tycker är bättre med Troutbossen mot en Peach och om ni t ex rekommenderar oss att köpa en troutboss(dyr) istället för två Peach(billiga) för att optimera vårat flugfiske. Istället för att fortsätta slakta SA, RIO m fl vilket vi alla redan vet ni tycker bara producerar bajslinor. Att skjut är det viktigaste i flugfiske har vi förstått att ni tycker för länge sedan. När ni jämför linor generellt - ge gärna era jämförelser så optimala förutsättningar som möjligt så blir det intressantare. Alla vet ju t ex vilken stor betydelse vikten på en lina har så varför inte förklara fördelar och nackdelar med en Troutboss i klass 5 jämfört med en Peach i klass 6? Så blir det inte äpplen och meloner hela tiden. Och jag lovar att vi alla vet att vikten och coatingen på Troutbossen gör att den är lätt att hiva långt länge. Jättelångt jättelänge. Även om ni tycker vi är skittröga som inte bara köper en hög med troutbossar hela tiden. Om någon tycker att Troutbossen inte är bäst för deras fiske och gillar andra linor bättre - försök acceptera det. Vet att det är jobbigt som fan, men testa att lita på att de eventuellt är vuxna människor som vet sitt eget bästa. By the way, det kläcker ute så glöm ej att fridrifta kläckare till vakande öring. Vilket blir min huvudsysselsättning imorgon ? Och det viktigaste av allt - Ha det gött alla!

Snart Juni-nätter igen ? 89

27

Precis så. Men kan sträcka mig till en perfekt kastsituation och en problemfri drill, jag brukar ändå tappa sansen alldeles på egen hand. Tonfisk över 3kg - men på torrt!! ? Drömfiskar ? Apropå att tappa sansen så var jag söderöver i sensomras och kastade #22 torrflugor till öring och harr i ett pittoreskt litet vattendrag i bergen när en 100cm öring sveper ut från en djuphåla och parkerar 10m framför mig i strömmen. DRÖMÖRING men upphöjt till tre typ. Förlorar för ett ögonblick all förmåga till koordinerade rörelser och logiskt tänkande. När initialchocken lagt sig lägger jag till slut ett uppströms kast med rätt fin drift över ståndplatsen. Nåt kast senare börjar det logiska tänkandet fungera igen och jag inser att jag kastar midges med ett klass 3 på en Donaulax... (samma plats och fisk, men en mer sansad fiskare. Alltså inte jag. Såg betydligt brunare ut i vattnet. Rätt cool.)

Molnen och regnet hade lagt sig som ett lock över Borås med klarblå himmel mot väst. Hem och hämta kameran direkt efter jobbet och upp till Pickesjön för att fånga ögonblicket.

T&L monkey

Tjena! Med en dåres envishet fortsätter jag att posta flugor....som en motvikt till köp & sälj annonserna som dominerar här på Edge numera men det kanske har förvandlats till en materialsport?

Så, nu är filmen slut och jag sitter med en fräsch kopp kaffe. Problemet är inte att det tas upp för mycket lax i älvarna. Problemet är att det är dåligt med lax på de allra flesta ställen. I Mörrum tycker jag att det finns väldigt få indikationer på att det är dåligt med lax. Vad är det då som gör att det är dåligt med fisk? Hur ser miljön ut idag? I Östersjön tycker jag mig kunna se rätt tydligt att ökade insatser för den akvatiska miljön, begränsningar i kommersiellt fiske. Genom EU jobbas det en hel del med förbättringar runt detta, och det tycker jag är jävligt bra. På atlantsidan ser det väl inte riktigt lika bra ut. Det ligger odlingskassar i princip varenda fjord och kuststräcka, och vad dessa har för påverkan har ni nog en ganska gemensam och klar bild om. Det Norska yrkesfisket har jag dålig koll på, Företaget "Norsk fisk" ger en odelat positiv bild, men jag är ärligt talat rätt skeptisk. På Svenska västkusten har vi ju rätt stora problem med de där frireligiösa yrkesfiskarna som tycker att havet är som en klänning som ska slitas. Just detta gav mig en inre vision av en skäggig yrkesfiskare i klänning, vilket faktiskt försämrade upplevelsen av kaffet en smula. Utöver detta så har vi ju vår kära vattenkraft... Det finns lite för världen att bita i. Men, åter till pudelns kärna, hur många procent c/r hit eller dit som det dribblas om är precis som du skriver - trots att det var du som började älta procent i Mörrum - något som är ytterst irrelevant. Jag har absolut inget problem med att sätta tillbaks lite fisk då och då, kanske till viss del som en form av förvaltning, men framför allt för att jag inte tar upp fisk som jag inte har "behov" av. Jag har stoppat för många fiskar i frysen genom åren, och lärt mig läxan. Att dilla procent hit eller dit är ungefär lika meningslöst som att be banken om att få 3-4-5 decimaler på kronan när de fakturerar ränta på huslånet. Det är liksom inte det som spelar roll! Om miljön och förutsättningarna är de rätta så tål våra vatten ett otroligt uttag av fisk - men idag är inte förutsättningarna på långa vägar de rätta, och att då hålla på att tramsa om procentsatser c/r hit och dit och försöka mäta vilken älvs fiskare som har längst c/r-snopp är bara larv som sår split i våra led. Nä, fokusera på de riktiga problemen, och se till att vi kan jobba på enad front istället för att sitta i internetsandlådan och sprätta smågrus.

Jag skulle vilja slå ett slag för en svensktillverkad rulle. Danielsson heter företaget som tidigare gjorde rullar till loop. De håller väldigt bra och deras service är oklanderlig om du frågar mig. De har en hemsida om man googlar Danielsson fly reels. Jag har flera stycken faktiskt.

Jo, tänkte berätta lite vad jag som ordförande gjort sista tiden, vet ju att många av er är medlemmar, ni behöver få lite info... Ja, som ni kanske förstått har debattens vågor gått höga sedan delbetänkandet Ny tid - ny prövning släpptes 1 oktober 2013. Tyvärr har Svensk Energis skräckpropagande skrämt många politiker, de vågar inte ta beslut om en proposition nu (inte för att de tror på SE, utan för att de vet att de har muskler att göra helsidesannonser i DN och SvD inför valet - flera småpartier riskerar att åka ut om de lyckas lura valmanskåren.) Nåja, det löser sig, som säljare till yrket förstår jag inte ordet "nej"... ;-) Den här veckan såg ut så här_ Tisdag kväll: Nattåget till Stockholm för möte med Socialdemokraterna (tack till er som förra veckan skickade brev under två timmar, det hjälpte!). Mötet hyfsat bra, S kommer förhoppningsvis inte säga nej till delbetänkandet före valet. Vår strategi nu är att få dem att tydligt säga att det behövs mer underlag kring reglerförmågan (då lugnar de LO och industrin, vilket är deras problem idag) samtidigt som vi efter valet i lugn och ro kan bearbeta dem för ett ja... Detta var i onsdags morse, mellan 08.30-09.30. Tog sedan tåget till Umeå (10.22-17.12) och genomförde en föreläsning tillsammans med Gunnar Westrin och länsstyrelsen i Västerbotten mellan 18-21. Skitkul, 120 betalande... Sedan nattåget tillbaka till Stockholm och "rundabordssamtal"13-15 med Energimyndigheten, HaV, Vattenmyndigheterna, Naturskyddsföreningen, WWF, Sportfiskarna, Svensk Energi och Vattenfall. Per Eckerström var med och en del andra, så vi var väl 25 personer tillsammans med de ledamöter i riksdagen som bjudit in oss och som bildat en "vattengrupp" över blockgränserna. Kjell Jansson, VD från Svensk Energi, gjorde bort sig anser jag, eftersom han har en omvärldskoll som lämnar mycket övrigt att önska. Generaldirektören på Energimyndigheten och även Björn Sjöberg från HaV häpnade lite när Kjell sa att de gärna är med på åtgärder, bara det inte kostar en enda kilowattimme (han sa inte exakt så, men det var vad han menade). Jag fick ordet och sa att vi nu vill ha ett ja eller nej på frågan: Kan de tänka sig överhuvudtaget att spilla något vatten någonstans? Eftersom om svaret blir nej, kan vi lika gärna resa oss upp och gå härifrån, för att sedan trycka på politikerna att genomföra lagstiftningen... Så summa summarum tror jag våra köra ledamöter med intresse för vatten ännu mer inser att detta är en bransch som inte vill ta ansvar. Sedan februari har jag varit i Stockholm varje vecka minst en dag, förutom en enda vecka. Vi har haft möten med Moderaterna, Centern, Sportfiskemässa i Kista, Flugfiskemässa i Halmstad, föredrag i Linköping etc. etc. Det är lite tröttande men samtidigt kul! Nu fortsätter vi tills ny lag är på plats! Långforsförhandling väntar och vi har skrivit yttranden i minst 6 fall sedan februari. Överklagat länsstyrelsebeslut och är allmänt jobbiga... :-) Christer