Jump to content

Lennart Grann

Members
  • Content Count

    444
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    2

Lennart Grann last won the day on July 20 2018

Lennart Grann had the most liked content!

Community Reputation

58 Excellent

About Lennart Grann

  • Rank
    Advanced Member
  • Birthday 06/21/1943

Information

  • Bostadsort
    Jönköping

Kontakta medlemmen

  • E-mail
    wetab@comhem.se
  • Telefon
    0706878616

Recent Profile Visitors

1,900 profile views
  1. Det är inte fyra år. Norra Nissandalens fiskekortsförsäljning upphörde 2005 och sedan dess har vattnet legat i träda. Att fiska bort signalkräftorna när de väl etablerat är omöjligt. Kanske går det decimera dom till en hanterbar nivå, men med HoVs nya regler är det omöjligt. Nu finns det ett minimått på 10 cm som gäller även för en enskild fiskevattenägare och det innebär att innan man får fiska bort en signalkräfta har den hunnit föröka sig (det är ju avsikten med ett minimått) men 100 nya kräftor. Elfiskena på ostkusten ser nog ut som de gör i de bäckar där Vätterns öring leker. Öringen dominerar, men då handlar det om 0+, alltså årsyngel som vandrar ut i Vättern redan första levnadsåret. Det finns undersökningar bekräftar det. Anledningen till att öringen numera lämnar lekbäcken tidigt kan väl inte bero på annat än födobrist = för lite insektslarver. Den mängd föda som producerar ett ton signalkräftor hade räckt för att producera ett ton öring. Det är fiskebiologins ABC. Om öringen vandrar ut som 0+ i Östersjön är de nog mer illa ute än Vätterns öring. I Östersjön finns det väl betydligt mer abborre, gädda och andra predatorer där bäckarna mynnar ut än vad det gör i Vättern?
  2. De bäckar som nämns i rapporten är biflöden till Nissan inom Norra Nissandalens FVO. Det är bäckar som nissanöringen alltid har lekt i. Vid de provfisken som vi i klubben gjorde under fem år fick vi mest 1+ 0ch 2+ öringar, alltså mindre än 20 cm. Den där texten som finns på ett ställe i rapporten om att snäckor, musslor och iglar saknas är en indikation på att det är för gott om signalkräftor. Den bottenfaunan liksom nattsländor (husmaskar) är lättåtkomlig föda för kräftorna.
  3. Jag har ett Kunnan 12 fot i förrådet som jag inte använder numera. Har fått lax i Örekilsälven på det, men det blir nog inget mer laxfiske för min del. Är du intresserad så skicka ett pm med ett bud.
  4. Den här processen började i mitten av 90-talet, i vart fall här nere i södra Vättern, längre norrut började det förmodligen tidigare. Det är nog inte många romkorn som hinner kläckas innan signalkräftorna, som finns i mängder både i sjön och i lekåarna, har ätit upp dem. Det var meningen att det skulle satts ut yngel i Motala Ström i samband med att lekområdena anlades, men det var inte så mycket lekharr uppe så att det gick få fram rom. Nu kan man fråga sig vem som skall leka i Motala Ström.
  5. Nej du har inte missat något. Harren är i det närmaste utrotad från Vättern nu, och de som fiskat i år kan nog räknas på ena handens fingrar. I den bifogade filen kan du se hur lite harr det var uppe för lek i år. Harrinventering_20190514.xlsx
  6. Impregneringsmedel för tält är billigt per liter och fungerar bra
  7. I det låga vattenståndet som varit i år har kräftreviren i strandbrinkarna på harrens lekplatser i Vätterbäckarna varit torrlagda. Det ger en förhoppning om att det blir en liten årskull i år när förmodligen inte alla romkorn blir föda åt kräftorna. Länsstyrelsen som hävdar att signalkräftan som "är en viktig ekonomisk resurs som skall förvaltas hållbart" hittar väl någon fiskeribiologisk konsult som ställer upp som skrivbiträde och förklarar att det beror på klimatförändringar.
  8. Hur ser det ut i lekbäckarna? Stannar öringen kvar tills den blir smolt?
  9. Använd ett haspelspö, vobbler och ståltafs så att du får upp dom. Blir de för många så försvinner harren.
  10. Det sattes ut Klarälvslax under några år i början av 80-talet det fungerade inte bra. De växte inte alls lika bra som Gullspångs- och framförallt Östersjölaxen. Det borde de som fattar beslut om laxutsättningarna känna till, det är bara att läsa resultaten av tillväxten på de märkta laxar som fångades.
  11. Då får du skynda dig för i framtiden skall det sättas ut Klarälvslax, och de blir inte så stora.
  12. Stenonani var ett bra nysvenskt ord, det är väl den moderna fiskevården? Långevallsälvens "utveckling" liknar en å i mina hemtrakter där fiskeribiologerna kört ut 1100 lass med grus på en sträcka av 2 km. Helt ny och helt steril botten, det fanns förmodligen inte en enda levande insekt kvar som föda till öringen. Detta handlar om en å med stationär öring, som förmodligen blev ganska stressad av ingreppet. Det tog åtta år innan det fångades någon 0+ öring vid elfiskena, det 18 år innan det fångades en vuxen öring! Det borde vara bättre med ett begränsat antal lekplatser där lekparen finner varandra än kilometervis med lämplig ( ny och steril) stenbotten. Att bottenfaunan (insektslarverna som skall finnas i tusentals per m2) är en förutsättning för ett bra fiskbestånd verkar inte finnas någon förståelse för nuförtiden. Det gläder mig att läsa debattinlägg från Max och Troutman. Det finns fortfarande människor som kan tänka utanför boxen. Jag tittade på Sportfiskarnas hemsida idag och är beskrivs en fiskevårdsårtgärd i en å i närheten av Stockholm. Bilden i artikeln påminner om ett vägarbete, är det det som naturen behöver? I vattendragdet det funnits bra bestånd av öring sedan inlandsisen drog bort för 8000 år sedan finns det inga lekbottnar nu?
  13. Stenonani var ett bra nysvenskt ord, det är väl den moderna fiskevården? Långevallsälvens "utveckling" liknar en å i mina hemtrakter där fiskeribiologerna kört ut 1100 lass med grus på en sträcka av 2 km. Helt ny och helt steril botten, det fanns förmodligen inte en enda levande insekt kvar som föda till öringen. Detta handlar om en å med stationär öring, som förmodligen blev ganska stressad av ingreppet. Det tog åtta år innan det fångades någon 0+ öring vid elfiskena, det 18 år innan det fångades en vuxen öring! Det borde vara bättre med ett begränsat antal lekplatser där lekparen finner varandra än kilometervis med lämplig ( ny och steril) stenbotten. Att bottenfaunan (insektslarverna som skall finnas i tusentals per m2) är en förutsättning för ett bra fiskbestånd verkar inte finnas någon förståelse för nuförtiden.
  14. Jag och många andra som har kämpat för att rädda Vätterns bestånd av harr har varit tacksamma för att inte se någon ny tråd "Vätterharr 2018." Tyvärr dyker den upp nu när säsongen borde vara över. Är det inte patetiskt att räkna vak när ytvattentemperaturen är 20-26 grader i hela Vättern? När jag ser så många vak vid mitt båthus norr om Jönköping lägger jag ut ett nät för att fånga mört till kräftfisket, för det är de som är aktiva och vakar i den vattentemperaturen. Harren hittar nog sin trivseltemperatur (17 grader) på 3-4 meters djup, men där finns det inget att äta nu när signalkräftorna betat ner beståndet av snäckor och musslor. Det är inte den varma sommaren som gör att harren snart är utrotad, det är en främmande invasiv art som äter upp den rom som harren lägger ytligt exponerad på grus/sandbotten i lekåarna. Ett gott råd Magnus, paddla ut till Bastuskäret utanför Hjoåns mynning där var det gott om harr för 20 år sedan, det är ju dessutom närmre att åka från Tidaholm. Det borde vara den plats i Vättern där det finns mest harr, du och dina kompisar i Hjo såg mer harr ( c:a 1200) vid leken i Hjoån än vad vi såg i de andra lekåarna tillsammans. Fundera på om det "fantastiska kräftfisket" som skapats i Hjoån (fångster på c:a 100 kg, 20´000:- kronor per dag) påverkar harrbeståndet.
×
×
  • Create New...