Hack

Har varit i kontakt med ett par butiker nu men ingen verkar kunna leverera utrustning från Umpqua. Undantaget flugor och enstaka flugaskar så verkar det svårt att få tag på deras prylar utanför staterna. Känner någon till vem som har Umpquas argentur i Europa, om någon?

Ur användarsynpunkt så tycker jag att ifiske och fiskekort.se är mer eller mindre likvärdiga. Jag använder bägge flitigt. Som fiskevårdsområde så skulle jag kolla på kostnad och villkor kring tjänsten och låta det avgöra.

Scierra cc3 xp har tydligen skeppats ut med fel strumpa på många vadare. Strumpan är då av en mindre storlek än vad som är brukligt för vadarnas storlek. Har läst om detta och fiskepolaren råkade ut för just ett sådant exemplar. Vadarna i sig är det inget fel på så ta chansen att prova dom i butik om du kan.

Tängerströmmen i Envikens FVO håller både harr och öring enligt utsago. Det är inget litet "intimt" vatten, men möjligen värt ett besök. Orkar du dig bort till Särna, västerdalarna, så känner jag till några smultronställen. Edit: Kollar du runt lite i Bjursås FVO så hittar du både öring- och bäckrödingvatten.

Före detta kock som sadlade om till elektriker. Ångrar inte det bytet, inte en dag.

Eftersom detta är ett område som ligger mig varmt om hjärtat så slänger jag mig handlöst in i denna tråd. Mjöd är, historiskt sett, en alkoholhaltig bryggd som består av vatten, honung och någon form av jäst. That's it. Jäsning sker genom vildjäsning (uppnås i princip genom att ställa ut en öppen tunna med honungsmäsk i naturen, under hösten förslagsvis), eller genom "tam" jäst (genom bottensatsen från tidigare jäsningar eller saliv. Ja, man spottade alltså i jäskaret, ställde det på lämpligt ställe och höll sedan tummarna.) Idag så använder vi oss utav något modernare jäsmedel; torrjäst eller färsk dito - ofta i flytande form. I sin färdiga form, då som nu, så är mjödet klart (utan kolsyra alltså) och bärnstensfärgat. Smaken påminner närmast om vitt vin med mer eller mindre tydliga toner av honung. Precis som vin så utvecklar mjödet olika karaktär beroende på lagring. Man bör inte dricka ett mjöd förrän det lagrats i minst ett år, först då så har det utvecklat rätt karaktär. Sköter man om sitt buteljerade mjöd så kan det hålla mycket länge. Alkoholstyrkan ligger från allt mellan 4-21%. Ju längre man lagrar ett mjöd desto mer maskeras smaken av alkohol och honungssmaken framträder allt tydligare. Den dricka som Johan83 beskriver ligger närmre cider eller annan fruktmäsk, vilket kan vara riktigt gott. Det är dessvärre inte mjöd (om man ska vara historiskt anal, vilket jag kan vara ibland). Mjöd där man under jäsprocessen tillsätter frukt eller bär kallas för meomel. Ofta tillsätter man detta efter att mäsken har uppnått en viss alkoholstyrka för att ta död på objudna jästbakterier. Det suger feta syltlökar att behöva slå ut en tunna mjöd till följd av dålig jäsning. Skulle intresse uppstå så delar jag gärna med mig av recept, med eller utan tillsatt fruktinnehåll.