Jump to content

Bäckis77

Members
  • Content Count

    56
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

Bäckis77 last won the day on March 9 2018

Bäckis77 had the most liked content!

Community Reputation

27 Excellent

About Bäckis77

  • Rank
    Member

Information

  • Kön
    Male
  • Bostadsort
    Uddevalla

Kontakta medlemmen

  • E-mail
    algpunk@hotmail.com
  • Telefon
    0735069132

Recent Profile Visitors

916 profile views
  1. Låter bra, tack för svar Jonas 👍
  2. Bäckis77

    Vision merisuola

    Tjing, nyfiken på detta spö i klass 7 till havsöring. Nån som kan säga nått om det? Det är ju ett snabbt spö men är det någorlunda förlåtande eller kräver det perfekt timing? Hur upplever ni spöt?
  3. Tjing, är väldigt sugen på att höra vad du tycker om spöt. Funderar själv på ett. Är det ett "fast". Jag är nog inte heller förtjust i super snabba spön, precis som du skrev. Hur upplever du att kasta med detta?
  4. Ha ha, de e lugnt jag tog det inte så😀 Absolut jag länkar det som dyker upp vettu. Tycker det är väldigt intressant att följa denna tråden, så fortsätt gärna å skriv ni som har lite bättre koll. Tack xps!
  5. Själv har jag ingen koll, bara länkar vidare nått jag läste på mobilen förut. 😀
  6. JAKT- OCH FISKERÄTTIGHETER Svagt stöd för Lex Girjas i riksdagen 1:49 min Min sida Dela Publicerat kl 10.30 Trots Högsta domstolens vägledande dom nyligen, som gav samebyn Girjas i stället för staten rätten att bestämma över småviltsjakten och fisket i fjällen, så finns det i dag inget politiskt stöd för att ge fler samebyar liknande rättigheter. Ekot har frågat alla riksdagspartier om de till följd av den vägledande Girjasdomen är beredda att ta politiska initiativ för att ge fler samebyar samma rätt att bestämma över småviltsjakten- och fisket på deras renbetesmarker i fjällen. Enbart Vänsterpartiet och allra tydligast Miljöpartiet säger sig vara det. – När det har kommit en dom från högsta instans så ska ju den efterlevas. Jag upplever det som slöseri med samhällets resurser om man ska driva rättsprocesser om samma sak igen, säger Miljöpartiets riksdagsledamot Camilla Hansén. Flera fjällsamebyar har sagt att de nu förväntar sig att få ta över jakt-och fiskerättigheterna som Girjas fick av HD genom deras historiska nyttjande av marken, så kallad urminnes hävd. Om inte på politisk väg så genom att stämma svenska staten de också. Men stödet för deras inställning i riksdagen är alltså svagt. Moderaterna vill snarare se en äganderättskommission och Socialdemokraterna menar att det ännu är för tidigt att dra några slutsatser av domens effekter. Socialdemokraterna lyfter bland annat fram vikten av att nu säkerställa rättigheter även för lokalbefolkningen. – För oss så är det helt nödvändigt för att minska konfliktnivån. Och det är klart att för lokalbefolkning och samer utan rennäringsrätt som har jagat och fiskat i fjällen i århundraden och generationer så är det för oss väldigt viktigt att säkerställa deras jakträtt och möjligheter att jaga och fiska, säger den socialdemokratiska riksdagsledamoten Isak From. Men den politiska oviljan att gå samebyarna till mötes kan leda till fler liknande domstolsprocesser framöver, tror Christina Allard docent i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. – Jag tror att vi kommer att se mer rättsprocesser. Men en rättsprocess är alltid osäker och kostar mycket pengar. Även om man har Girjasdomen i ryggen så styr det historiska bruket och hur man förmår att bevisa det och hur man har backat upp det, säger Christina Allard. Nils Eklund nils.eklund@sverigesradio.se
  7. Girjas sameby – men inte staten – har rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på samebyns byområde ovanför odlingsgränsen. Girjas sameby har begärt att Högsta domstolen ska slå fast att samebyn har ensamrätt att bestämma om andra ska få jaga och fiska på samebyns område ovanför odlingsgränsen. Samebyn har menat att en sådan ensamrätt följer av rennäringslagen eller att den i vart fall kan grundas på sedvana eller på urminnes hävd. Staten har motsatt sig detta. Högsta domstolen har nu kommit fram till att samebyn har ensamrätt på grund av urminnes hävd. Bakgrund Girjas sameby bedriver renskötsel, bl.a. på ett mycket stort område ovanför den s.k. odlingsgränsen i Norrbottens län. Rennäringslagen innebär att medlemmarna i samebyn får jaga och fiska på området. Lagen innehåller även bestämmelser om att varken samebyn eller medlemmarna i samebyn får upplåta jakt och fiske till andra. I stället är det som regel länsstyrelsen som beslutar om sådana upplåtelser. Regleringen har sett ut på i princip samma sätt sedan den första renbeteslagen kom till år 1886. Vad målet har gällt Den fråga som Högsta domstolen nu har avgjort är om samebyn trots lagregleringen har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske på området. Enligt samebyn är detta fallet såväl enligt rennäringslagen som på grund av sedvana eller urminnes hävd. Staten har å sin sida hävdat att staten i egenskap av fastighetsägare ensam innehar jakträtten och fiskerätten på området, inklusive rätten att upplåta jakt och fiske till andra. Högsta domstolen har inte prövat frågan om äganderätten till området. Slutsatser i domen Högsta domstolen drar i domen följande slutsatser: att rennäringslagen inte ger samebyn rätt att upplåta jakt och fiske på det område där samebyn bedriver renskötsel och att samebyn ändå har en ensamrätt att upplåta jakt och fiske som en följd av historiska omständigheter som gäller för det aktuella området (urminnes hävd). Genom domslutet fastställs därför att Girjas sameby får upplåta småviltsjakt och fiske på området utan statens samtycke och att staten inte får göra sådana upplåtelser. Domstolen är enig om domslutet. Samtliga ledamöter är ense om att det som sägs i domen om urminnes hävd leder till att talan ska bifallas. Två ledamöter anser att samebyns talan ska bifallas redan genom en tillämpning av rennäringslagens bestämmelser. Den första slutsatsen – rennäringslagen ger inte samebyn en rätt att bestämma över upplåtelser av jakt och fiske I domen behandlar Högsta domstolen först frågan om Girjas sameby kan grunda en ensamrätt att upplåta jakt och fiske på en tillämpning av rennäringslagen. Domstolen konstaterar att lagtexten inte ger samebyn någon upplåtelserätt. En del äldre förarbetsuttalanden skulle dock kunna förstås så att lagstiftaren har ansett att samerna och samebyn är de egentliga jakt- och fiskerättsinnehavarna. Att lagstiftaren inte velat låta samerna göra upplåtelser av jakt och fiske skulle med det synsättet bero på att samerna har bedömts sakna förmåga att sköta upplåtelserna på egen hand. Om så är fallet, skulle lagens upplåtelsebestämmelser kunna vara diskriminerande enligt regeringsformen eller Europakonventionen, vilket i sin tur skulle kunna medföra att de ska åsidosättas. Efter en genomgång av bl.a. rennäringslagens och tidigare renbeteslagars förarbeten kommer domstolen dock till slutsatsen att regleringen i rennäringslagen bygger på uppfattningen att jakträtten och fiskerätten i grunden tillhör staten. Lagens bestämmelser om upplåtelser är därmed inte diskriminerande i regeringsformens eller Europakonventionens mening. Den andra slutsatsen i domen – samebyn har en rätt att bestämma över upplåtelser av jakt och fiske på grund av urminnes hävd BEVISFRÅGOR När det gäller frågan om Girjas sameby kan grunda en rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på urminnes hävd utgår Högsta domstolens bedömning från förhållandena på det aktuella området under äldre tider. Samebyn ska bevisa att det har uppkommit en rätt som är grundad på urminnes hävd. Men en viss bevislättnad är nödvändig för att samebyn ska ha rimliga möjligheter att tillvarata de rättigheter som kan vara knutna till de områden som samer traditionellt har brukat. Domstolen har i det sammanhanget hänvisat till folkrättsliga regler om urfolks rättigheter. Vissa ofullständigheter i utredningen om förhållandena på området har därför fyllts ut genom rimliga antaganden, grundade främst på vad som är känt om förhållandena i andra delar av Lappland. FÖRHÅLLANDENA FRAM TILL MITTEN AV 1700-TALET Utifrån de förhållanden som kan antas ha gällt på området sedan 1500-talet gör domstolen bedömningen att det i vart fall vid mitten av 1700-talet hade utvecklats en rätt för enskilda samer att bestämma över jakten och fisket på området. Domstolens slutsats är också att staten fram till dess inte hade gett uttryck för några egna anspråk på sådan bestämmanderätt. Det innebär att jakträtten och fiskerätten, inklusive rätten att upplåta jakt och fiske, vid mitten av 1700-talet tillkom samerna på området ensamma. FÖRHÅLLANDENA FRÅN MITTEN AV 1700-TALET TILL ÅR 1886 Domstolen konstaterar att statens senare agerande på flera sätt innebar ett ifrågasättande av samernas bestämmanderätt. Vad staten gjorde innebar dock inte ett så tydligt och definitivt ianspråktagande av samernas jakträtt eller fiskerätt som hade krävts för att samernas redan etablerade rättigheter skulle upphöra. När den första renbeteslagen tillkom år 1886 var det därför fortfarande enbart de samer som verkade på området som hade rätt att bestämma vem som fick jaga och fiska där. TIDIGARE SAMERS RÄTT ATT BESTÄMMA OM UPPLÅTELSE AV JAKT OCH FISKE HAR ÖVERGÅTT TILL SAMEBYN Domstolen fastslår också att samernas ensamma bestämmanderätt över jakt och fiske på området genom 1886 års renbeteslag och följande lagar har gått över till medlemmarna i samebyn. I bestämmanderätten ingår en rätt att upplåta jakt och fiske. Den rätten kan numera utövas enbart av samebyn som är det organ som ska tillgodose medlemmarnas gemensamma intressen. STATENS RÄTT En konsekvens av detta är att staten på det aktuella området inte innehar den jakträtt och fiskerätt som normalt följer med äganderätt till mark och vatten. Staten har förklarat att den, under sådana förhållanden, inte gör gällande att rennäringslagens bestämmelser hindrar att samebyns talan bifalls. I detta läge har staten alltså i målet avstått från att åberopa lagens förbud att göra upplåtelser.
  8. Fattar inte vad du menar här, jag är privatperson så jag kan ju annonsera här om jag vill. Kanske inte just JC nacken då.
  9. Nä, verkar ju inget vidare. Han verkar ju dock ha köpt massa för att sälj å käna pengar. Den här kom jag över av en ren slump när jag köpte annat flugbindning. Får jag använda den själv ens? Binder dock inte den typen av flugor.
  10. Vad gör man om man råkar komma över en nacke av Djungeltupp i ett större parti flugbindning. Kan man sälja denna? Finns inget certifikat eller liknande.
  11. Man måste ju inte läsa test om man inte vill😀. Själv tyckter jag det e kul.
  12. Helt klart blindtest och rangordna spöna helt utan att väga in pris etc. Sen givetvis skriva ut priser, garantier å övrigt. Då blir ju testet unikt! Har i alla fall inte jag sett förut.
  13. Ja, de e jävligt sjukt!! Typ samma pris som en jacka för en polar expedition!
  14. Vill man kan man ju även köpa Loops ny vadarjacka å matcha spöt. Rätt billig den också!
×
×
  • Create New...