Jump to content

Bäckis77

Members
  • Content Count

    48
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

Bäckis77 last won the day on March 9 2018

Bäckis77 had the most liked content!

Community Reputation

26 Excellent

About Bäckis77

  • Rank
    Member

Information

  • Kön
    Male
  • Bostadsort
    Uddevalla

Kontakta medlemmen

  • E-mail
    algpunk@hotmail.com
  • Telefon
    0735069132

Recent Profile Visitors

806 profile views
  1. Girjas sameby – men inte staten – har rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på samebyns byområde ovanför odlingsgränsen. Girjas sameby har begärt att Högsta domstolen ska slå fast att samebyn har ensamrätt att bestämma om andra ska få jaga och fiska på samebyns område ovanför odlingsgränsen. Samebyn har menat att en sådan ensamrätt följer av rennäringslagen eller att den i vart fall kan grundas på sedvana eller på urminnes hävd. Staten har motsatt sig detta. Högsta domstolen har nu kommit fram till att samebyn har ensamrätt på grund av urminnes hävd. Bakgrund Girjas sameby bedriver renskötsel, bl.a. på ett mycket stort område ovanför den s.k. odlingsgränsen i Norrbottens län. Rennäringslagen innebär att medlemmarna i samebyn får jaga och fiska på området. Lagen innehåller även bestämmelser om att varken samebyn eller medlemmarna i samebyn får upplåta jakt och fiske till andra. I stället är det som regel länsstyrelsen som beslutar om sådana upplåtelser. Regleringen har sett ut på i princip samma sätt sedan den första renbeteslagen kom till år 1886. Vad målet har gällt Den fråga som Högsta domstolen nu har avgjort är om samebyn trots lagregleringen har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske på området. Enligt samebyn är detta fallet såväl enligt rennäringslagen som på grund av sedvana eller urminnes hävd. Staten har å sin sida hävdat att staten i egenskap av fastighetsägare ensam innehar jakträtten och fiskerätten på området, inklusive rätten att upplåta jakt och fiske till andra. Högsta domstolen har inte prövat frågan om äganderätten till området. Slutsatser i domen Högsta domstolen drar i domen följande slutsatser: att rennäringslagen inte ger samebyn rätt att upplåta jakt och fiske på det område där samebyn bedriver renskötsel och att samebyn ändå har en ensamrätt att upplåta jakt och fiske som en följd av historiska omständigheter som gäller för det aktuella området (urminnes hävd). Genom domslutet fastställs därför att Girjas sameby får upplåta småviltsjakt och fiske på området utan statens samtycke och att staten inte får göra sådana upplåtelser. Domstolen är enig om domslutet. Samtliga ledamöter är ense om att det som sägs i domen om urminnes hävd leder till att talan ska bifallas. Två ledamöter anser att samebyns talan ska bifallas redan genom en tillämpning av rennäringslagens bestämmelser. Den första slutsatsen – rennäringslagen ger inte samebyn en rätt att bestämma över upplåtelser av jakt och fiske I domen behandlar Högsta domstolen först frågan om Girjas sameby kan grunda en ensamrätt att upplåta jakt och fiske på en tillämpning av rennäringslagen. Domstolen konstaterar att lagtexten inte ger samebyn någon upplåtelserätt. En del äldre förarbetsuttalanden skulle dock kunna förstås så att lagstiftaren har ansett att samerna och samebyn är de egentliga jakt- och fiskerättsinnehavarna. Att lagstiftaren inte velat låta samerna göra upplåtelser av jakt och fiske skulle med det synsättet bero på att samerna har bedömts sakna förmåga att sköta upplåtelserna på egen hand. Om så är fallet, skulle lagens upplåtelsebestämmelser kunna vara diskriminerande enligt regeringsformen eller Europakonventionen, vilket i sin tur skulle kunna medföra att de ska åsidosättas. Efter en genomgång av bl.a. rennäringslagens och tidigare renbeteslagars förarbeten kommer domstolen dock till slutsatsen att regleringen i rennäringslagen bygger på uppfattningen att jakträtten och fiskerätten i grunden tillhör staten. Lagens bestämmelser om upplåtelser är därmed inte diskriminerande i regeringsformens eller Europakonventionens mening. Den andra slutsatsen i domen – samebyn har en rätt att bestämma över upplåtelser av jakt och fiske på grund av urminnes hävd BEVISFRÅGOR När det gäller frågan om Girjas sameby kan grunda en rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på urminnes hävd utgår Högsta domstolens bedömning från förhållandena på det aktuella området under äldre tider. Samebyn ska bevisa att det har uppkommit en rätt som är grundad på urminnes hävd. Men en viss bevislättnad är nödvändig för att samebyn ska ha rimliga möjligheter att tillvarata de rättigheter som kan vara knutna till de områden som samer traditionellt har brukat. Domstolen har i det sammanhanget hänvisat till folkrättsliga regler om urfolks rättigheter. Vissa ofullständigheter i utredningen om förhållandena på området har därför fyllts ut genom rimliga antaganden, grundade främst på vad som är känt om förhållandena i andra delar av Lappland. FÖRHÅLLANDENA FRAM TILL MITTEN AV 1700-TALET Utifrån de förhållanden som kan antas ha gällt på området sedan 1500-talet gör domstolen bedömningen att det i vart fall vid mitten av 1700-talet hade utvecklats en rätt för enskilda samer att bestämma över jakten och fisket på området. Domstolens slutsats är också att staten fram till dess inte hade gett uttryck för några egna anspråk på sådan bestämmanderätt. Det innebär att jakträtten och fiskerätten, inklusive rätten att upplåta jakt och fiske, vid mitten av 1700-talet tillkom samerna på området ensamma. FÖRHÅLLANDENA FRÅN MITTEN AV 1700-TALET TILL ÅR 1886 Domstolen konstaterar att statens senare agerande på flera sätt innebar ett ifrågasättande av samernas bestämmanderätt. Vad staten gjorde innebar dock inte ett så tydligt och definitivt ianspråktagande av samernas jakträtt eller fiskerätt som hade krävts för att samernas redan etablerade rättigheter skulle upphöra. När den första renbeteslagen tillkom år 1886 var det därför fortfarande enbart de samer som verkade på området som hade rätt att bestämma vem som fick jaga och fiska där. TIDIGARE SAMERS RÄTT ATT BESTÄMMA OM UPPLÅTELSE AV JAKT OCH FISKE HAR ÖVERGÅTT TILL SAMEBYN Domstolen fastslår också att samernas ensamma bestämmanderätt över jakt och fiske på området genom 1886 års renbeteslag och följande lagar har gått över till medlemmarna i samebyn. I bestämmanderätten ingår en rätt att upplåta jakt och fiske. Den rätten kan numera utövas enbart av samebyn som är det organ som ska tillgodose medlemmarnas gemensamma intressen. STATENS RÄTT En konsekvens av detta är att staten på det aktuella området inte innehar den jakträtt och fiskerätt som normalt följer med äganderätt till mark och vatten. Staten har förklarat att den, under sådana förhållanden, inte gör gällande att rennäringslagens bestämmelser hindrar att samebyns talan bifalls. I detta läge har staten alltså i målet avstått från att åberopa lagens förbud att göra upplåtelser.
  2. Fattar inte vad du menar här, jag är privatperson så jag kan ju annonsera här om jag vill. Kanske inte just JC nacken då.
  3. Nä, verkar ju inget vidare. Han verkar ju dock ha köpt massa för att sälj å käna pengar. Den här kom jag över av en ren slump när jag köpte annat flugbindning. Får jag använda den själv ens? Binder dock inte den typen av flugor.
  4. Vad gör man om man råkar komma över en nacke av Djungeltupp i ett större parti flugbindning. Kan man sälja denna? Finns inget certifikat eller liknande.
  5. Man måste ju inte läsa test om man inte vill😀. Själv tyckter jag det e kul.
  6. Helt klart blindtest och rangordna spöna helt utan att väga in pris etc. Sen givetvis skriva ut priser, garantier å övrigt. Då blir ju testet unikt! Har i alla fall inte jag sett förut.
  7. Ja, de e jävligt sjukt!! Typ samma pris som en jacka för en polar expedition!
  8. Vill man kan man ju även köpa Loops ny vadarjacka å matcha spöt. Rätt billig den också!
  9. Jag har det spöt i klass 7. Ser att du gått upp en klass på linan, rekomenderar du en 8 lina till mitt?
  10. https://www.didriksons.com/se/herr/jackor/element-men-s-jacket-502356-108 Vill man va torr får man köra på Galon, Gore tex är bara en fluga🤪
  11. Vi sportfiskare är helt enkelt djurplågare, så enkelt är det. Så de får man leva med för man älskar att fiska. Fiskar 90% HÖ, å har alltid som mål att få med färsk fisk hem till familjen å slippa odlad lax t.ex. Misslyckas nästan jämt såklart. Bompass eller under måttet. Men krokar jag en över måttet så blir det en mat fisk. Jägare t.ex slutar ju jaga älg när kvoten är skjuten. Tycker man får göra som man vill, men kan tycka att en del INTE alla, som enbart bedriver C/R tror sig vara några sorts hjältar. Men som sagt de e ju bara djurplågeri. Bara att acceptera, om man vill fiska. Å de vill man😀
  12. Har nog aldrig fastnat i botten, men om så är det ju bara å dra så går ju tafsen nån stans. Antagligen i knuten skulle jag tro. Inga problem å vända över flugan tycker jag, men de e ju havsöringfiske så de e ju inte så tjinkigt tycker jag.
  13. Biltemas lina för vinterfiske är den bästa för allt havsöringsfiske. Binder en spölängd rätt på fluglinan, taperade tafsar känns helt onödiga. Krullar sig inte sträcker ut å blir aldrig knutar på. Fick detta tipset och har inte kört taperade tafsar sen dess. Billigt också👍
×
×
  • Create New...