Jump to content

SBG

Members
  • Content Count

    12
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

0 Neutral

About SBG

  • Rank
    Member

Kontakta medlemmen

  • E-mail
    danielsjoberg93@gmail.com
  • Telefon
    0707313003

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Någon som har någon erfarenhet av patagonias vadare, ex. Rio azul?
  2. Nejdå, det har jag inte, men jag for med lite osanning: man kan givetvis inte kasta hur tunga spetsar som helst. Inom rimlighet.
  3. Jao, det är ju olika som vanligt med vad både lintillverkare och spötillverkare säger, och vad användarna säger. Rio håller t.ex. inte alls med Redington om vad jag ska ha för linor på mitt Redington spö. Ja, det är ju givetvis en nackdel att man inte kan menda, om man tycker om sånt. Men ska man ner ytterligare så finns det ju inget annat att göra än att köra helsjunk. Ska man sakta ner svingen utan att menda och så, så måste linan ner en bit i vattenpelaren. Multidensitetslinor är bra skit. Värt att köpa nya linor för? Jag vet inte, jag har aldrig kastat en gammal lina där hela linan är sjunk 3 t.ex. poängen med flera olika densiteter är att linan ligger rakt ner, och det är mycket lättare att dra upp linan ur vattnet. Du drar dessutom inte med skjutlinan ner i vattnet. 33 gram tror jag definitivt, om du kastar typ 30g scandi linor.
  4. Ja, du får själv bedömma vilken erfarenhet jag har av skagit. Jag är rätt ny på tvåhandsfiske överlag, men har kastat en del skagit med både helflyt och helsjunkande f/i/s3. Framförallt så har jag mina högskolepoäng i fysik och skulle kunna doktorera i Youtube. Vilka erfarenheter du har vet jag inte heller. Utan att blanda in för mycket fysik så kan vi förenkla det så här: Ett spö är en fjäder (bladfjäder) som lagrar energi, det är det som händer när man "laddar" spöt i ett kast. Den här energin översätts sen till rörelsemängd som är lika med massa gånger hastighet. Precis som hos en pilbåge eller ett gevär. Tyngre kula ger ett långsammare skott, men anslagsenergin är densamma. Så. Ett skandinaviskt kast förlitar sig mer på hastighet medan en skagit-lina förlitar sig mer på mass-delen av ekvationen. Alltså en tyngre kula. Varför vill man ha en tyngre kula? Man vill kasta större flugor, man är ju trots allt amerikan (och man fiskar på fisk som äter). Också är det mycket lättare att lära sig. Skagit-linorna fungerar bra med flytkropp och precis hur tunga sinktips som helst, det är det dom är gjorda för. De kastar också en del tunga nymf-riggar med dessa linor. En sjunkande lina är precis som med scandi-linorna bra om man vill komma när ännu djupare och sakta ner svingen. Sjunklinorna är väl lite bökigare då man behöver rullkasta upp dom på ytan först i regel, men annars är det ingen skillnad direkt. Linvikten då: t.ex. enligt Rios linväljare så börjar skagit-klumparna ungefär där scandi-klumparna slutar. Så en tung scandi är en lätt skagit. Jag kör med tyngst 485gr scandi och som tyngst 550gr skagit. Så ungefär 4g tyngre då. Titta på klippet "ace vs ace skagit" från vision. "Pick heavy enough, a skagit line should be heavy" säger Antti i den. Kastmässigt så blir det lite så att ju tyngre lina du väljer desto långsammare ska din kastteknik vara. En lätt skagit lina är ju egentligen en kort och tung scandi. För nybörjare så är en tung skagit mer lättkastad då man får mer tid på sig. Sen har det ju att göra med spöna också. Skagit-spön ska gärna ha en lite mer medium aktion än vad många vill ha till scandi. Jag har en endast provkastad airflo skagit fist, 550gr, F/I/s3 som du kan få provkasta med och köpa om du gillar den. Passar fint på mitt 13' #7 (mer av en 7/8, det är ett amerikanskt spö). Då är den i övre spannet för mitt spö, och ligger antagligen i mellan-övre spannet för ditt.
  5. Sitter just nu i bilen och väntar ut monsunregnet (som bara verkar existera i forshaga) för att eventuellt få ta några släng. Igår kunde vi se älven stiga under tiden vi var ute, och idag/imorgon är det antagligen ännu värre. Så jag kan nog hålla med Henka om att man antagligen kommer att ha en trevligare upplevelse på annan ort just nu... 😁
  6. Det är ungefär här den verkliga problematiken ligger. Olje och kolbolag har förstört planeten länge. Nu har klimatrörelsen kapats av vänsterpopulistiska politiker som skaffar pluspoäng hos den inkompetenta väljaren genom att subventionera elbilar och solceller samtidigt som man med andra handen lägger ner kärnkraften. Det är uppenbart att vi måste göra någonting, men då hela projektet är kapat av folk med höga röster och lite insikt (eller bara politiska intressen) så är vi inte så bra på att göra någonting åt det.
  7. Jag vet inte om frågan har varit uppe tidigare eller inte, jag hittar åtminstone ingen information. Flugor som är bundna på enkelkrok och i regel med material ända till ner till där böjen på kroken börjar, någon som har en bra idé på hur man kan lägga till en stingerkrok på dessa? Det bästa vore givetvis att binda på en bit stålvajer med krok från början på huvudkroken, men på köpta flugor finns sällan den platsen. Det är inte idealt att fästa en trailerkrok på framförvarande krok i böjen, men om flugan är bundet på en stark krok så fungerar det antagligen. Hur som helst, någon som har goda förslag?
  8. Och de som har kunskap tar den med sig i graven. Men, man är ju dum nog och ger det ett försök! 😁 Om du har någon erfarenhet du vill dela med dig av så får du gärna ta det i PM, all input uppskattas.
  9. I mitt huvud så bör detta gå att utföra längs med stranden i norra Vänern precis som på kusten eller i skärgården. Har varit ute en del och rekat runt Hammarös sydliga delar. Det mesta är långgrunda steniga och sandiga bottnar med mycket små fläckar av vass och växtlighet. Ni som har erfarenhet av öringfiske i Vänern, är detta bara dumheter och man måste hålla sig till forsarna i Edsvalla och Forshaga om man vill fånga öring utan båt, eller är det en god idé att försöka? Och om så, vilken typ av botten hade ni letat efter?
×
×
  • Create New...