Jump to content

Jumping Jack Flash

Members
  • Posts

    33
  • Joined

  • Last visited

Information

  • Kön
    Man
  • Bostadsort
    Nacka
  • Intressen
    flugfiske, resor, rockmusik

Kontakta medlemmen

  • E-mail
    jj.flashabou@gmail.com
  • Telefon
    0708838528

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

Jumping Jack Flash's Achievements

Member

Member (2/5)

21

Reputation

  1. Lodjur och ni andra! Det kommer bli en hel del fiske i mindre strömmar för mig framöver när fisket väl öppnar. Hur gick det, kändes det som ett lyft när man fiskar och fanns det några nackdelar?
  2. Jag tror inte heller att intresset från forumets medlemmar är litet, utan precis som flera andra medlemmar (Barkarby, Freak m.fl. ) är jag övertygad om att de flesta av oss har för bristfälliga kunskaper i de tekniska delarna för att kunna delta i den delen av diskussionen. Dessutom kanske flugfiskare förstår att insektslivet i våra strömmande vatten är viktigt, men vilka utanför den kretsen har en susning om det? Det hela är ett kommunikationsproblem och forskare är för det mesta väldigt dåliga på att kommunicera och de få forskare som kan det vinner inga akademiska meriter på att göra det. I stället har vi ett särintresse, skogsnäringen som varit verksam i mer än hundra år med att bearbeta politiker och media om sin enorma (!) betydelse och precis som Arla på sin tid påverkade forskningen om mjölkens positiva betydelse så har man lyckats påverka forskare att stödja hyggesbruket. Och skogsnäringen kan verkligen kommunicera och har lyckats utnämna sig själva till den gröna näringen!! Jag är själv ekonom och jag funderade på hur kan jag bidra till diskussionen. Ekonomin är ju dock själva grunden för vår levnadsstandard så jag ska nämna några fakta. Jag kan dessutom en hel del om kommunikationsfrågor och ur den synvinkeln skulle jag säga att utgångsläget är mycket gott, vi börjar på noll. Vi har en näring – skogsnäringen – som använder en teknologi, hyggesbruket som allvarligt förstör miljön och förfular landskapet. Den har skapat en monokultur, tall- och granplantager över vidsträckta områden som är förfärligt fula och som det knappast finns någon som spontant uttrycker ”vilken vacker skog”. Denna näring som utger sig för att vara så viktig producerar faktiskt bara 0,75 % av Sveriges BNP (Källa: SCB: nationalräkenskaper för 2018). Det betyder att den i själva verket i ekonomisk termer i stort sett är försumbar. Däremot kan den ha betydelse regionalt. Nu förespråkar jag heller inte att man ska lägga ned skogsbruket, utan att det måste miljöanpassas. Om man överhuvudtaget ska fortsätta att tillämpa hyggesbruk så måste det isoleras till en del umbärliga arealer. Det här är inte några synpunkter drivna av några fanatiska skogsmullar. Inom EU är Sverige och Finland helt isolerade och har hela EU emot sig i hur man bedriver skogsbruk. EU-kommissionen har lagt fram en skogsstrategi som går hårt åt hyggesbruk, se kommuniké från Sklogsstyrelsen. Men självklart säger man från svenskt håll att det är vi som vet bäst. Orsaken är att politikerna blivit i stort sett fullständigt manipulerade av skogsnäringen och dess förädlingsled, skogsindustrin för vilka det är praktiskt att ha lokal råvara. Ofta äger ju de stora skogsindustriföretagen också skog. Förädlingsledet som består av massa- och pappersindustrin (0,9 % av vår BNP) samt träbearbetande industrin som står för ytterligare 0,5 %. Pappersindustrin är en bransch i nedgång men ligger bakom mycket av den befintliga strukturen eftersom de behöver massaved. Vi hamnar alltså totalt på 2,2 % av förädlingsvärdet i den svenska ekonomin har sitt ursprung i skogen. Det är inte himlastormande men naturligtvis inte betydelselöst. Turismen som skulle gynnas av ett miljöanpassat skogsbruk är dock en betydligt större näring. Förhållandena var väldigt annorlunda för säg sextio år sedan då skogen verkligen hade stor betydelse för Sveriges ekonomi. Och framför allt, skogsindustrin är inte alls beroende av att man måste bedriva hyggesbruk, men reformer riskerar göra den mindre lönsam. Politiskt är det främst bara på vänsterkanten (miljöpartiet och vänsterpartiet) som det har väckts opinion mot den nuvarande ordningen. Jag har dock aldrig hört effekterna på vattendragen nämnas i det sammanhanget. Det verkar inte som om EU-kommissionen heller tog upp det, men jag har inte läst deras utlåtande. Och skogsnäringen är väl förankrad hos såväl sossarna som de borgerliga partierna. Men det är ingen naturlag. Politikerna kan snabbt vända om de märker att det finns en opinion att ta hänsyn till. Svårast är det nog med centerpartiet där skogsägarna har en stark ställning och som hårt driver att den som äger skog ska ha en oinskränkt rätt över sin egendom, trots att det inte finns någon näring som har en sådan oinskränkt makt att driva verksamheter utan hänsyn till konsekvenserna. Mina vänner, det handlar om att kommunicera ut i samhället vilka negativa effekter den nuvarande ordningen har på vår miljö, livskvalitet och att de negativa ekonomiska effekterna av en förändring är synnerligen små och på sikt kompenseras av positiva effekter som är betydligt större. När inte ens Sportfiskarna har förstått det här så betyder det att vi börjar på nära noll och då kan det bara bli bättre. Det är en kamp mot väldigt mäktiga intressen men som går att vinna och den kommer att vinnas även om det kan ta tid. Kanske skulle några av oss träffas och diskutera hur man kan gå vidare?
  3. Nu hänger jag inte riktigt med i diskussionen. Kanske har jag missat något i alla år. Har oftast köpt 4XScientific Anglers. Ibland Vision eller vad som funnits till salu i min lokala utrustn.affär där andra märken brukar vara dyrare än ScA. Bra tips om Rodwalker för det var väldigt billigt! Men sedan skarvar man ju på nylonlina eftersom tafsen blir kortare för varje gång man byter fluga. Där har jag använt Scientific Anglers Freshwater 4X som är 0,17 mm och för riktigt små flugor kör jag en 5X-tafs och 0,15 mm nylonlina också Scientific Anglers. Viktigast är väl ändå det som är närmast flugan. Mitt största problem har väl varit att tafsen korvar sig lite efter ett tag. Kör jag för länge med samma tafs?
  4. Bra initiativ att ta upp det här. Kunskaperna hos sportfiskare är förmodligen rätt så små om skogsbrukets effekter. Informationsflödet är styrt av det mäktigaste lobbyistintresset i Sverige (näst efter fackföreningsrörelsen skulle jag tro). Precis som du anger har Sverige (och Finland) EU emot sig men man har stöd från det politiska etablissemanget och viker inte en tum. Svenska folket tror förmodligen allmänt att skogen är väldigt viktig för den svenska ekonomin och det var den en gång men det var väldigt väldigt länge sedan. Skogsbruket bistår idag bara med 0,75 procent av Sveriges BNP. Förädlingsledet (främst pappersindustrin) bidrar med mer men då kan man alltid invända att den skulle kunna använda skogsråvara från annat håll. Så gott som alla länder i EU har också en skogsnäring, Tyskland har faktiskt en större än Sverige, beroende på att träden växer snabbare där (åtminstone var den större när jag kollade för några år sedan). Det stämmer alltså inte alls att skogen är något unikt för Sverige och inte heller att det sätt man bedriver skogsbruk är det allenarådande. I stället är det faktiskt så att Sverige och Finland har slagit in på en väg som är både miljöfientlig och klimatfientlig. Trots sin litenhet har alltså skogsnäringen skaffat sig ett enormt mediautrymme och politiskt stöd vilket gör det väldigt svårt att ta upp den till debatt. DN gjorde det under fjolåret men de har också stora resurser och det ledde till att även SVT gjorde en utomordentlig serie om den svenska skogen. Sedan blev det tyst. Etablissemangets strategi verkar ha varit att tiga ihjäl de som ifrågasätter det sätt skogsbruk bedrivs på i Sverige. Vad gäller sportfiskare och då i synnerhet flugfiskare så har de väl aldrig aktiverat sig i den här typen av offensiva frågor. Sportiskare har varit aktiva i defensiva frågor som att att stoppa vattenkraftsutbyggnad. Och handen på hjärtat de flesta flugfiskare verkar vara mer än nöjda med ett antal vatten med utsatt fisk uppfödda på pellets än att kräva ett återställande av en miljö med självreproducerande fisk i större delar av landet än fjällkedjan.
  5. Har just kommit hem från årets förmodligen sista flugfiske i strömvatten. Bara över dan i Stockholmstrakten. Fick en välkonditionerad harr på 37 cm, grov i kroppen. Kul att den tog på torrfluga, men det har varit en varm dag med 11 grader och en och annan slända kläckte. Det är i alla fall en rejäl fisk för mig. Varför blir harren så stor uppe i Norrbotten medan här nere i Mellansverige så är det sällsynt med harrar över 45 cm? Harren anses klara högre vattentemperaturer bättre än öring. Borde inte vattnen här nedåt kunna producera väl så stora fiskar? Fisketryck, ja men andra fiskar blir ju stora. Vevade för övrigt in den med vänsterhanden, så fort den var i håven släppte flugan sitt grepp.
  6. Roligt att höra. Jag var uppe den gångna helgen i ett annat ärende men passade på att fiska i ån några timmar. Tyvärr alltjämt väldigt höga vattennivåer även om flödena minskat. Väldigt snårigt och jag såg inga stigar vid vattnet, vilket tyder på att det är få som fiskar där. Vi har ett antal entusiaster här på Edgeflyfishing som intresserar sig för den här typen av vatten och då får man fiska ensam eftersom majoriteten av alla flugfiskare söker sig till ställen med utsatt fisk och gott om plats för bakkast. Jag kommer att försöka igen!
  7. Stort tack för tipset Staffan, då verkar jag inte ha hamnat fel när jag var uppe där. Efter lite rekande valde jag att fiska vid Backslåttern som är precis innan vägen korsar kraftledningen. Lite tveksam var jag eftersom jag ställde mig frågan var fisken kan tillbringa vintern på. Är sjön Sillen tillräckligt stor, men det kanske den är. Efter Sillen är det kraftverk med damm och uppströms Backslåttern kommer man snart till ett annat kraftverk med damm. I Ovanåkers fiskevårdsplan föreslås att dessa vandringshinder ska rivas, men frågan är när det kan komma att ske.
  8. Jag har tillbringat mer och mer tid i Hälsingland men när det gäller harrfiske har det mest blivit Ljungan och Mellanljusnan. För ett par år sedan fiskade jag en dag i Hässjaån men var oklar över vilken del av ån man ska fiska i, men funderar på att pröva igen eftersom det är ett av de vatten som är öppet för strömfiske på hösten. Det finns ett vandringshinder vid Silfors. Jag prövade en strömsträcka vid Backslåttern (dit Alftas fiskekort sträcker sig) och vid Hässja kvarn. Det var högt vatten och jag hade ingen känning på någondera stället. Jag förväntar mig inte att ni som kan vattnet ska avslöja sina ställen. För mig räcker det att få en vink om vilken del av ån man ska fiska i. Nära mynningen i Norrsjön eller längre upp i systemet? Är det överhuvudtaget lönt att fiska i ån?
  9. Bra synpunkter! Man kan väl säga att både era svar och mitt inlägg berör flera fenomen. Selektiviteten är en. Brukar härledas till gott om föda vilket gör det rationellt för fisken att specialisera sig på en sorts mat i taget. Vatten som är opåverkade av vattenkraft och inte heller näringsfattiga kan visa upp de här fantastiska kläckningarna som jag ofta upplevt i västra Jämtland. Det andra fenomenet är om dåliga erfarenheter, t.ex många fiskare, lett till att öringen blir försiktig att pröva okänd föda eller bita i en fluga som avviker något från förebilden. Det tror jag definitivt är fallet i många vatten. Jag nämnde bara i förbifarten vädret. En fiskeguide berättade i ett radioprogram att det faktum att vi allt oftare får extremt väder gjort fisken oftare försiktig. Fisken känner sig trygg vid normala förhållanden och blir försiktig när förhållandena avviker. I juli hade vi extremt lågt vattenstånd som för mig normalt har varit förknippad med väldigt bra fiske. Höga vattentemperaturer som vi också hade brukar däremot förknippas med att liten fisk ändå är aktiv medan större fisk bara är aktiv sent på kvällen. Nu var större fisk väldigt aktiv i perioder även på dagen, men som sagt väldigt selektiv. Det jag var lite förvånad över under julifisket var också att småfisken i vissa perioder var lika kinkig som den lite större. Min erfarenhet har annars varit att om det kan vara svårt att lura de större så brukar de små kunna ta på det mesta. Ismos synpunkt är kristallklar: de som tidigt lär sig att vara försiktiga har också chansen att växa sig stora även om det är oklart hur stort hot mot fisken vi fiskare är, alltså jämfört med alla andra rovdjur inkl artfränder. Det sista skulle också kunna utgöra ett intressant diskussionsämne även om jag inte tror det finns fakta.
  10. Vad säger ni, har det blivit vanligare att öringen i svenska vatten blir selektiv? Det är i alla fall vad jag inbillar mig. Mina hemmavatten är västra Jämtland, alltså vatten med mycket kläckningar av dagsländor och tidvis aktiv fisk. Det klassiska i Norden har ju varit att erbjuder man en fluga som ser ätbar ut och presenterar den väl så har fisken ofta tagit. Jag har de senaste åren allt oftare stött på öringar som är synnerligen kinkiga. Kanske bidrar den globala uppvärmningen till att öringen nu beter sig mer som I England eller Alperna. Det kanske inte är så svårt att se om öringen är selektiv på större sländor som strömsländor och forssländor, men när det inte är det utan något mindre så är det inte alls lätt att avgöra vad fisken tar, i alla fall för oss närsynta. Jag har också uppfattat att kinkigheten också kan handla om att visst går öringen upp mot flugan när den nu råkar stämma överens med förebilden, men lika snabbt ångrar den sig. Och gamla säkra mönster som fångade fisk förut har blivit iskalla. Förra sommaren skyllde jag på det höga vattenståndet, i år har det i stället varit mycket lågt vattenstånd. Det lossnade lite på slutet. Jag åkte hem och band flugor på 16-krok och si det gav positivt resultat sista dagen. Dock kan lika väl temperaturhöjningen efter några kalla dagar varit avgörande. Eller ska man skaffa en ny fluggarderob? Eller ska man sluta flugfiska och börja spela schack eller någon annan sport?
  11. Finns det några bevis för att signalkräftan äter fiskrom i större utsträckning än flodkräftan gjorde? De som försvarar signalkräftan, förutom hänvisning till deras ekonomiska betydelse, brukar hävda att signalkräftan och flodkräftan intar exakt samma föda och därmed är likvärdiga och påverkar inte ekosystemet. Kräftor finns ju i de flesta av våra vatten och i andra delar av Sverige än Vättern och Jönköpingstrakten har i alla fall inte jag hört talas om att den skulle tränga ut några fiskarter. Rovfiskarna kalasar gärna på kräftor och några större fångster får man sällan vid kräftfiske utom tydligen just i Vättern. Eftersom jag inte bara är flugfiskare utan även abborrfiskare så vet jag att för oss abborrfiskare så vill vi ha sjöar med mycket kräftor för där är det gott om stora abborrar.
  12. Sevärd video! Du lyfter så många problemställningar att det blev tyst, eller också är alla ute och fiskar en ledig helgdag. Det känns lite att ge upp att hävda att fiskevårdande åtgärder inte kommer att ge oss tillbaka ett fullvärdigt fiske utan det är bara genom utsättningar. Är det inte kanske så att de biologiska kunskaperna är otillräckliga? Man verkar inrikta sig allt för mycket på att åstadkomma lekbottnar men för lite på att få tillstånd en fungerande näringskedja så att fisken kan växa. Det finns gott om exempel där det inte har blivit bättre för att man rivit kraftverk och dammar och skapat lekbottnar. Det finns märkligt nog också ett fåtal åar/bäckar med hyfsade bestånd av harr/öring där det finns såväl ett kraftverk i ena änden och en damm i den andra. Varför det fungerar på en del ställen men inte i flertalet fall har jag ännu inte förstått. Om nu Ogströmmen huvudsakligen har småfisk så är det inte att vattnet är för litet, det måste vara problem med näringskedjan och då hjälper det knappast att sätta ut större fisk.
  13. Bra diskussion! Befinner mig i samma dilemma. När jag är uppe i Jämtland med lite större vatten är min 9-fots femma alldeles utmärkt men när jag försöker hitta nya spännande vatten på närmare håll i Gästrikland och Hälsingland så känns det obekvämt när man ska ta sig fram genom snåren och svårkastat väl framme vid vattnet. De flesta verkar överens om att Barrio smallstream är den bästa linan. Eftersom den inte går att få tag i så verkar Vision Vibe 65 vara ett alternativ enligt Puoltsa 19. Men vilket spö ska man då välja. Cult är en utgången artikel. Vision har ett spö som heter Onki som är 7´6´´ i linklass 3. Är månne det lämpligt i sammanhanget? Skagilinor har också nämnts. Ursäkta min okunnighet, men jag trodde det var en teknik med sjunklinor för större vatten. Tydligen har jag missförstått något. Överhuvudtaget är det svårt att hitta information om bäckflugfiske bland leverantörerna och jag tror inte affärerna som säljer utrustning kan något. Vi är ju ett land med ganska stora vattendrag och mycket få flugfiskar i bäckar. Jag har i alla fall alltid varit ensam när jag gjort det.
  14. Det var till att hitta en gammal tråd som jag tror få har sett. Gädda är väldigt uppskattat i Frankrike. I princip skulle vi kunna exportera hur mycket gädda som helst dit. Jag vet att för några år sedan så lyckades fransmännen bara hitta en fiskare i Vänern som hade resurser att regelbundet exportera gädda. Queneller av gädda är ett begrepp i fransk kokkonst. Men grunden för att göra en läckerhet av gäddköttet är att mala det i en köttkvarn med skivan med grövsta hålen i. Man får absolut inte använda en elektrisk matberedare, då förstör man strukturen på köttet. Tillsätt grädde och ägg och vad du vill för att sätta smak på gäddan: räkor eller kräftor eller något annat plus örter. Sedan antingen in i ugnen eller pochera i kokande vatten till queneller efter att man tillsatt mjöl. Gäddköttet har en unik förmåga att absorbera andra smaker. Det gör att en relativt smaklös fisk förvandlas till en Michelinkrogdelikatess. Och sedan mina vänner går ni över till att flugfiska gädda i stället för öring och harr. Och lämnar öringen och harren till mig, vilket är avsikten med den här utläggningen!
  15. Vi kanske kan föreslå Riksidrottsförbundet att ta upp flugkastning med Ismo-puppa mot papperssvalor i form av en fisk som en ny gren.
×
×
  • Create New...