Jump to content

Jumping Jack Flash

Members
  • Content Count

    12
  • Joined

  • Last visited

Everything posted by Jumping Jack Flash

  1. Det verkar alltså som framgångarna uteblivit efter fyra år och det är ju nedslående. Jag är en amatör på fiskebiologi, men det känns som att det är mer komplext än bara signalkräftornas närvaro. De är ju dessutom oerhört attraktiva för homo sapiens så om inte det finns något som hindrar kräftfiske borde väl deras antal snabbt decimeras. Har aldrig hört talas om problemet här uppe i ostkustens alla bäckar där ju öringen enligt elfiskeundersökningarna i nästan samtliga fall dominerar i bäckarna. Däremot vandrar den öringen tidigt ut i havet, medan det verkar som den stannade längre förr i tiden. Det antyddes att Nissanöringen också vandrade nedåt för att sedan inte komma så långt och bli uppäten av en gädda i de mer trögflytande partierna. För mig signalerar signalkräftans närvaro, även om det gäller sjöarna, stora grova abborrar, eftersom kräftor är abborrens favoritföda.
  2. Hittade den här intressanta tråden när jag snubblade över en bilaga från länsstyrelsen i Jönköping som just släppts om de fiskevårdsinsatser som görs i bäckarna i norra Nissandalen (https://www.lansstyrelsen.se/download/18.4771ab7716298ed82ba9b0d7/1585302811362/001_001.pdf). Hur har det gått? Har öringsbeståndet stärkts eller är det signalkräftorna och gäddorna som har blivit ännu fler? Jag hittar inget om norra Nissadalen på nätet (förutom den bifogade rapporten), vilket är illavarslande. Är alltid lika imponerad av ansträngningarna att återskapa öringvatten i södra Sverige.
  3. Fjellhammer, det förklarar det jag läste mig till att Landösjön är klassat som ett regleringsmagasin. Jag har också ibland åkt för att fiska i Långan när det varit högt vattenstånd i Årefjällens vatten. Då kan det vara bättre förhållanden i Långan. Mitt inlägg om att det kanske blir fritt fram för fisken upp till Landösjön för det stod det i Östersundsposten i en artikel 2012, se https://www.op.se/artikel/ett-20-arigt-drama-med-ett-ovisst-slut. Uppenbarligen var skribenten felinformerad. Det verkar dock fullt realistiskt att få till stånd fungerande fiskvandring när väl Långforsen är borta. Jag är nog lite mer optimistisk om Jämtlands flugfiskepotential. Finns det fungerande vandringsvägar från större sjöar där fisken kan växa till sig så fylls strömmarna på med fisk när det finns föda för fisken. Detta oavsett ett ibland högt fisketryck från flug- och spinnfiskare. För mig gick det hyfsat bra vid första besöket i Långan, det var 2009. Peppad också av webbsajten https://www.jaktfiske.com/3275.flugfiske_langan.html Sajten klassar Långan och Hårkan som "Jämtländska flugfiskevatten i toppklass". Fan vad jag har nött där sedan varje år med ganska blygsamt utfall. Och så ringer det i huvudet - flugfiskevatten i toppklass! Bara korkade flugfiskare från Stockholmstrakten som inte kan lura fisken! Det är sant att det finns andra vatten där jag haft det svårt. Har aldrig riktigt förstått varför, för det finns också vatten där jag dragit fisk på fisk. Ibland på första kastet. Kanske är min repertoar begränsad. Har dock fått hyfsade fiskar på såväl torrfluga, nymf som streamer, och det gäller både öring och harr. Men, det är bara att kämpa på!
  4. Tack för synpunkterna Halster och Fjellhammer. Det bekräftar väl vad jag kommit fram till att Långan är ett överreklamerat vatten, i alla fall när man tänker på att det lanserades som top ten fishing i Sverige för ett antal år sedan. Det har nästan alltid funnits en hel del andra flugfiskare när jag varit där, men jag har sällan sett någon som fått fisk. Delvis reglerade älvar utan sjöar i systemet brukar ha svaga bestånd, Långan liknar i det avseendet övre delen av Voxnan. Landösjön klassas som vattenmagasin, men av det jag läst finns det inget hinder för fisken att förflytta sig från Långan upp till Landösjön och tvärtom när väl Långforsens kraftverk rivits. Det kan möjligen ändra villkoren för Långan en hel del. Däremot finns det kraftverk i Långsån ovanför Landösjön.
  5. Nu får ni ger er! Att posta under rubriken – ny damm och kraftverk godkänt! Jag höll på att smälla av och särskilt när jag läste de första inslagen tills jag insåg att det var inläggen från 2015. Glädjande att kraftverket rivs, om Jämtkraft nu fullföljer sin avsikt. Jag håller till i västra Jämtland på somrarna och har tagit en dag vid Långan varje år så när som de två senaste åren. Första gången jag var vid Långan var kanske tio år sedan med väldigt bra resultat. Sedan måste jag säga att det gått sämre och sämre. Kanske är andra delen av juli ingen bra tid. Långan anses som näringsrik med mycket dagsländor. Dock sällsynt med vakande fisk. Har nästan uteslutande fått fisk på nymfer, främst harr och inga stora exemplar. Har väl egentligen kommit fram till att prioritera andra vatten. Kul att höra om det är någon som varit mer framgångsrik. Det är ju ett trevligt vatten med många forssträckor.
  6. Jag hör till de flugfiskare som överhuvudtaget inte reflekterar på att boka en resa till ett fiskevatten prissatt på det sätt som Tjuonajokk, Ältsån eller andra exklusiva vatten är. Jag tycker ändå att det är bra att det finns sådana vatten. De framhäver flugfiskets värde och vilket värde som finns i välskötta strömfiskevatten. Vi behöver nog inte heller vara oroliga för att de kommer att bli så vanliga. Om man tittar på vad Fish Your Dreams AB omsätter så är det endast 7 miljoner kronor (Alla Bolag). Så många jobb skapas alltså inte heller den vägen. Jag tror att samebyarna snart inser att det är bättre att hålla sig till sin läst (renskötseln) än att administrera mängder av fiskevatten. Såvitt jag vet har ingen försökt uppskatta hur många strömfiskevatten med någorlunda säkra bestånd av öring och/eller harr som finns i vårt land? En del kommuner har gjort ganska bra genomgångar av befintliga och potentiella fiskevatten. Jag har ändå en känsla att vi har väldigt dåligt grepp om volymer, hur mycket som är upplåtet, etc. Hur många vatten rör t.ex. domen som avser Girjas sameby?
  7. Intressanta diskussioner, även om en del som XPS uttryckte det så bra har svårt att lyfta frågan över egenintresset. Den kungliga svenska avundsjukan verkar grassera på sina håll. Varför samerna och inte jag? Domen är ett stort erkännande av samernas rättigheter och på det sättet viktigare än fiske- och jakträttigheter och förmodligen gläds de flesta svenskar över samernas framgång. Glöm inte att rättsväsendet alltid utifrån ifrån hur man tolkar lagen inkl tidigare domar och deklarationer från staten och domen var ganska logisk ur den synvinkeln. Man kan alltid hävda att det har förmodligen funnits andra befolkningsgrupper som bebott områdena och utnyttjat fisket, men de finns inte omnämnda på samma sätt som samerna i tidigare traktater och därmed kan de heller inte hävda några rättigheter. Orättvist, ja kanske, men det är irrelevant i sammanhanget. Det är bara att gilla läget och visst kan man naturligtvis diskutera om det är bra för fisket eller inte. Jag är inte jurist däremot ekonom. Ur den synvinkeln har jag svårt att förstå vissas vurm för att staten borde ha kontrollen över fiskerättigheterna. Staten är nästan alltid en usel förvaltare med för det mesta obefintlig kontroll. Där tror jag samebyn på många sätt kan bli bättre. Det man däremot kan ifrågasätta är att en part, samebyn nu kommer att kontrollera en som jag förstår ganska stor mängd fiskevatten. En ekonom skulle säga: det är bra att kontrollen över fiskevattnen går över i privata händer men det bör spjälkas upp på flera händer. Man kan alltså befara att förvaltningen inte blir optimal, utan att man kommer att premiera vissa fiskevatten som ger intäkter och förhindra att alltför många utnyttjar alternativa vatten som skulle utgöra konkurrens. Det är i alla fall det man kan vänta sig när man får ett regionalt monopol. Harkrank och Ismo lyfte frågan om rennäringslagen #9. Som sagt jag är amatörjurist men jag kan inte se annat än att det gäller att samebyn får inte använda marken till annan näringsutövning än renskötsel. Rennäringslagen är alltså irrelevant i sammanhanget. Ingen kan ge samebyn näringsförbud när det gäller annat än markens användning, i det här fallet en tjänst, utdelandet av nyttjanderätt av jakt och fiske.
  8. Intressant diskussion som somnade in. Man kanske ska skilja på lax/havsöringsvatten och inre strömvatten och för det tredje sjöar och tjärnar. Jag ska bara beröra inre strömvatten. Strömvatten och sjöar finns normalt i samma system. Strömvatten med dåliga bestånd verkar i sin tur vara det på grund av att dammanläggningar eller andra vandringshinder förhindrar migration mellan sjö och ström. Voxnan brukar anges som en älv som har dåligt med större fisk och det hävdas förmodligen med rätta att det beror på att det inte finns några sjöar i den övre delen. Är vi inte ofta benägna att skylla dålig fiskebestånd på fisketrycket när det egentligen är miljöpåverkan som är orsaken? Därmed inte sagt att man inte bör ha fångstregler och också se till att de efterlevs. Mitt favoritströmvatten i Jämtland där fuskas det rejält och fvo ser igenom fingrarna med minimimått, maskmete etc, etc. Ändå finns det gott om fisk av alla storlekar. Orsaken är tror jag en omfattande insektsproduktion som gör att öring vandrar in från sjön för att förse sig. Som diskussionen antydde kan man misstänka att FVO ibland höftat till reglerna. I Ljungan har man fönsteruttag på 30-40 cm på harr efter att tidigare ha haft minimimått 35 cm. Det kan låta logiskt eftersom harren anses leka vid omkring 28 cm. Men i Mellanljusnan har man fönsteruttag på 25-30 cm. Leker fisken där vid mindre storlek? I några åar söder därom får man i stället behålla en under 35 cm och en över 45 cm. Det senare är det närmaste jag har sett att tillåta att bonka ihjäl småfisk. Kanske ska man i stället ha att man får bara behålla en fisk per fiskekort oavsett storlek, den varianten har hag faktiskt inte sett. Catch and release verkar attrahera en del flugfiskare som förväntar sig ökade möjligheter att fånga större fisk. Själv tror jag att ju fler som får tillfälle att ta del av vilken superb matfisk som öring och harr utgör kan få fler att vilja slå ett slag för bättre vattenmiljöer inklusive andra än flugfiskare. Eller ska man se catch and release som en tillfällig åtgärd eftersom utmaningen är för stor att få bort vandringshinder och förbättra vattenbiotoperna?
  9. Det är bara vattenkraft och kärnkraft som erbjuder reglerkraft. Någon gång i framtiden kommer man säkert kunna lagra vind- och solenergi på ett ekonomiskt försvarbart sätt men där är vi inte nu. När man lagt ned ytterligare kärnkraft och vi fått en kall vinter som gör att man tvingas koppla bort konsumenter så kommer det resas krav på att bygga ut såväl orörda älvar som resterande småskaliga vattenkraftsresurser. Dessutom kommer nedläggningen av kärnkraft leda till att man kommer att rucka på krav om minitappning mm. till förfång för fiskebestånd. Så mina vänner vi kommer att få kämpa länge än för våra vattendrag!
  10. Hej igen, Ni får ursäkta om jag är överentusiastisk med mitt postande men jag har vid flera tillfällen för något år sedan försökt registrera mig på Edgeflyfishing utan att lyckas. Hedströmmen har jag varit vid ett flertal ggr men inte varit särskilt framgångsrik. Jag tillhör den sortens flugfiskare skolade i Lennart Bergquists anda som kör med små flugor imiterande fiskens mat. Som en tillsyningsman vid Hedströmmen förklarade för mig: i den typen av vatten med utsättningar och frekvent fiske ska man försöka bryta mönstret. Ofta får man framgång med stora flugor som inte liknar det andra har. Kul att höra att det finns naturligt reproducerande öring där. Bigsalmon, var det i Bernshammar du fick dom eller någon annan del av Hedströmmen. Frank: Jo, det är nog betydligt mer öring i Västsverige än i östra delarna. Jag är väl lite förvånad att så få letar. Är det bekvämligheten eller tålamodet som brister? Och finns inte fiskekort får man väl fråga fiskerättsinnehavaren? Har inte Länsstyrelsen inventerat vattnen i Västra Götaland? I mitt eget letande efter strömvatten har jag råkat på fantastiska inventeringar bland annat flera över de flesta strömvatten i Gävleborgs län. Det är när man läser igenom de rapporterna som man inser vidden av flottledsrensningarna och ovanpå det kvarnar, dammar och kraftstationer. I Stockholms län finns en massa rapporter om havsöringens lek och här har vi regelbundna elfiskundersökningar av en rad bäckar som visar öringtätheten av både bebisar och 0+ öringar. Fascinerande att öringarna kan övervintra i dessa små bäckar. Jag vet inte hur många bäckar i Stockholms län som idag misstänks ha öringlek, det måste vara ett femtiotal. De lite större ligger på Södertörn plus ett par som jag aldrig varit vid som rinner ut söder om Södertälje. Elfiskena visar i alla fall att även om det finns upp till 12 fiskarter i bäckarna så är öringen den i särklass mest frekventa. Det finns ett större vattensystem där man faktiskt får fiska och som skulle kunna hålla öring (bortsett från Stockholms Ström som faktiskt är en ursprunglig laxlokal, det fiskades lax där på medeltiden) och det är Tyresåns vattensystem som inkluderar de efter Mälaren största sjöarna i länet med några strömmar emellan sjöarna. Fram till på 90-talet angavs att det fanns öring i fiskekorten där men jag gissar att det var effekt av utsättningar. Dock finns det ett vattenkraftverk i systemet Uddby kraftstation samt ett vandringshinder i den nedre delen av systemet.
  11. Man ska ha klart för sig att frånvaron (i stort sett) av öring och harr söder om Norrland och Dalarna beror på människans vårdslösa framfart där miljöintressen i stort sett varit helt negligerade fram till idag. Vi har harr i Danmark och i Storbritannien. Öring finns på talrika ställen på den europeiska kontinenten inte bara i Alpregionen utan ända ner till Sicilien (i och för sig underlättat av kalla kalkströmmar). Tydligen lite bättre situation i Västsverige än i östra Sverige. I alla fall ingen öring i Katrineholmstrakten har jag fått lära mig. Men om den fanns där skulle den leka tidigast i andra hälften av oktober skulle jag tro. Omsorgen om öringens lek gör att tyvärr många vatten i Norrland stänger 31 augusti, dock alls inte alla. Jag har själv letat strömvatten som har öppet i oktober och det finns. Men det är inte många. En del som Mellanljusnan fredar öringen men det är OK att fiska harr fram till 31/10. Tyttbo i Dalälven var öppet till 31/10 när Sportfiskarna drev det och jag fiskade där varje höst. Kan man återställa strömvatten i Västsverige kan det bli en magnet för många av oss flugfiskare som vill fiska på hösten.
  12. Vilket roligt projekt! Och vad kul att läsa om det. Har lärt mig lite västsvensk geografi på kuppen. Kan presentera mig själv. Har flugfiskat i ca 25 år, men började egentligen allt för sent i livet. Har snöat in på att flugfiske i Sverige ska bedrivas i strömmande vatten på självreproducerande fisk och fiskar mest i Jämtland men försöker hitta strömvatten på närmare håll för kortare utflykter. Har dock funnit att så gott som alla andra flugfiskare i den här delen av landet främst verkar vara intresserade av att fiska i vatten med utsatt fisk. Har också dille på att kolla in nya bäckar och åar. I Stockholmstrakten har vi väl den fördelen att det med bil inte är alltför långt norröver till strömmar som är fullt fiskbara även om det är glest mellan större fiskar. Hade ett tag en hypotes om att hitta ett bra strömvatten som ingen annan hittat men har chockats av hur kraftindustrin eller skogsindustrin alltid verkar ha varit många steg före. Hemmavid I Stockholms län finns en mängd bäckar där havsöring går upp (och generellt fiskeförbud i alla bäckar med undantag av Norrtäljeån som ju är lite större). För att fiska öring och harr i strömvatten får man bege sig upp till Dalälven alternativt Gävleborgs län eller strömmar med utsatt fisk i Västmanland som Hedströmmen, en resa på trots allt bara 1,5-2 timmar med bil. I sydväst har vi Sörmland som ju är ett något höglänt landskap som man tycker borde hysa stationär öring någonstans. Men det enda jag hört talas om är Eskilstunaån där det handlar om utsatt fisk. Det ska bli kul att följa era forskningsfärder!
×
×
  • Create New...