Hoppa till innehåll

kockin

Edgemember+
  • Antal inlägg

    880
  • Blev medlem

  • Senast besökta

  • Days Won

    1

kockin last won the day on December 21 2018

kockin had the most liked content!

Gemenskaps Rykte

25 Excellent

Om kockin

  • Placering
    Advanced Member

Information

  • Kön
    Male
  • Bostadsort
    Kiruna

Kontakta medlemmen

Senaste Profil Besökare

3 173 profilvisningar
  1. Nu till salu..stl small-medium-large-xl-xxl-xxxl
  2. En bild säger mer än tusen ord! När man dessutom kan läsa raderna så borde folket vakna. Märkligt blir det då vattenfall behandlar fisken med tiamin och har gjort det under många år redan. Man massmedicinerar ynglen och nu på prov i Vindelälven även adulta honor och hanar. Så när Sva kommer med sina utredningar om svamp virus och bakterier så är det ren nonsens. När dessutom forskningen ska ta ett biopsin från lever eller något annat organ så krävs det ett speciellt tillstånd som kostar forskningen 5000 kronor. Visst lever vi en märklig värld?
  3. Allt bygger på att folk är med oss och vill driva frågor,,arbetsområdet är stort trots att vi redan varit sakkunnig i en hel del miljödommar så krävs det att någon är på tårna. vi söker folk som vill vara med och kriga..är du en sådan?
  4. Inom kort finns nya t-shirts på plats. Med slogan om varför man stöder forskningen på tiaminbristen. 250 kr st
  5. Petri Storlöpare Min senaste dokumentär som har delats här tidigare, en fiskefilm från Råne älv, kan också beställas som DVD. Den kostar 250 kr inklusive moms och porto, och 100 kr av pengarna går till 'Save the Baltic' om man skriver det i meddelandet när man betalar. Bankgiro: 5386-8378 Glöm inte att skriva namn och adress! https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=eXHuH3wbbxY
  6. Föreningen Save The Baltic arbetar för att stå upp för Jordens begränsade resurser som främst berör vatten frågor. Vi vill göra människor medvetna om vad som pågår under vattenytan. Påverkan av gifter och kemikalier, gruvor, vattenkraft dammar, övergödning av jordbruk och fiskodling. En av dessa stora viktiga frågor vi vill lyfta är den alarmerande tiaminbristen. Du kan också välja att aktivt stödja vårt arbete för biologisk mångfald och levande friska vatten! eller gå med i vår grupp där du kan dela och debattera framtiden. Du kan swisha oss på123 595 98 20 märk insättningen med mailadress. https://www.sydsvenskan.se/2013-03-11/vitaminbrist-bakom-algdod Gå med här. https://www.facebook.com/groups/253945969895/?ref=share Föreningen samverkar med bl a LENNART BALK, PROFESSOR i Miljöbetingad och Biokemisk Toxikologi, vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet. Här nedan kan du läsa om tiaminbristen och dess verkningar. TIAMINBRIST ALLT VANLIGARE GER DÖDLIG BRISTSJUKDOM HOS LAX I slutet på 1980-talet observerades en omfattande dödlighet hos laxyngel i flera svenska älvar. Undersökningar inleddes för att ta reda på orsaken, och 1994 upptäckte man att laxynglen led av brist på vitamin B1, eller tiamin som det också kallas. Det var inte bara i de svenska älvarna som dödligheten bland laxyngel var hög. Liknande dödlighet förekom även hos vandrande laxfiskar i Nordamerika. Kanadensaren John D. Fitzsimons upptäckte 1994 att ägg och yngel hade tiamin-brist, och att det var detta som orsakade en dödlig bristsjukdom. Flera oberoende forskare runt Östersjön kunde kort därefter konstatera att motsvarande brist på tiamin förekom även i Östersjöregionen hos lax och havsöring. Både i Östersjöregionen och vid flera av de Stora Sjöarna på den nordamerikanska kontinenten erinrade sig forskarna att typiska symptom för denna dödlighet hade börjat dyka upp redan 1974. Sjukdomen fick i Östersjöregionen namnet M74, en förkortning av ordet miljöfaktor och året 1974, eftersom man misstänkte att problemet var miljöbetingat. Termen M74 står för andelen honor vars avkomma dör mycket tidigt under utvecklingen, det vill säga som embryo eller gulesäcksyngel. Det är viktigt att inse att denna dödlighet endast utgör toppen på ett isberg, då det är välkänt att tiaminbrist även har många negativa hälsoeffekter som inte är direkt dödliga. Frånvaro av dödlighet innebär alltså inte nödvändigtvis frånvaro av tiaminbrist. Även de icke direkt dödliga effekterna av tiaminbrist leder till att populationer efterhand minskar och försvinner. TIAMINBRIST HOS FÅGLAR Att det tog mer än 20 år av episodiskt förekommande dödlighet innan forskarna upptäckte att detta berodde på tiaminbrist, visar hur lite vi förstår av de kemiska skeendena i vår natur. När det gäller fåglar av olika slag tog det mer än 25 år innan tiaminbrist med säkerhet kunde påvisas. Typiska symptom hos fåglar observerades första gången 1982 i södra Sverige, men det dröjde ända till 2009 innan dessa säkert, genom kemiska och biokemiska analyser, kunde knytas till tiaminbrist. Att man över huvud taget upptäckte tiaminbristen hos lax var delvis en slump. Fram till och med 1960-talet byggdes många svenska älvar ut med kraftverksdammar, vilket förstörde möjligheterna för den vandrande fisken att leka och reproducera sig naturligt. Eftersom man ville behålla laxstammarna från dessa älvar i havet, byggdes så kallade kompensationsodlingar en bit upp från älvmynningen för att föda upp yngel av vandrande lax och havsöring för utplantering. Det var i dessa odlingar man upptäckte att embryona i äggen eller de kläckta ynglen dog. Det är intressant att notera att man i slutet på 1980-talet började observera minskande populationer också hos många andra äggläggande djurarter, även om man då inte kopplande detta till tiaminbrist. Det är först på senare tid som bilden har vuxit fram att tiaminbrist troligtvis är en starkt bidragande orsak till flera av de populationsminskningar som vi känner till idag. VAD ÄR TIAMIN? Ämnet tiamin har man känt till sedan början av 1900-talet då man upptäckte någonting i vår föda som är mycket viktigt för hälsan, eftersom man blir väldigt sjuk när just detta fattas i maten. I en av de första studierna som ledde fram till denna upptäckt fick duvor äta polerat ris, och just det som polerats bort verkade innehålla det som var viktigt för hälsan. Ämnet kunde isoleras och kallades tiamin, eftersom det innehöll svavel (theion på grekiska). Ett annat tidigt namn var aneurin, då man även observerade att ämnet var mycket viktigt för olika neurologiska funktioner. Så småningom blev det också benämnt vitamin B1, då man insåg att det var ett av de först upptäckta vattenlösliga vitaminerna som människor och djur behöver få i sig via födan. Trots den nya kunskapen fortsatte man att konsumera polerat ris på vissa platser i Asien fram till i mitten på 1900-talet, vilket från och till orsakade tiaminbrist hos människor. Bristsjukdomen kallades i detta sammanhang för beriberi. SYMTOM VID BRIST Kunskapen om symptomen utvecklas fortfarande. Symptombilden vid tiaminbrist är mycket bred och inkluderar effekter på nervsystemet, störningar i flera organ (inklusive hjärt- och kärlförändringar), försämrad reproduktion samt undernäring både hos vuxna individer och deras avkomma. Än idag gör man nya upptäckter av hur olika biologiska system i människors och andra djurs kroppar påverkas negativt av just tiaminbrist. Tiaminet spelar en mycket central roll i våra celler. Idag känner vi till fem olika livsnödvändiga enzymer som behöver tiamin för att fungera och som finns i alla levande celler. Dessa enzymer möjliggör de allra mest centrala kemiska reaktionerna i ämnesomsättningen (huvudvägarna i metabolismen) och är absolut nödvändiga för att levande organismer ska överleva och må bra. Brist på tiamin resulterar alltså i ett helt spektrum av allvarliga störningar. En del av dem är uppenbara och lätta att diagnosticera, medan andra är mer subtila och kan misstas för andra störningar. Speciellt gäller det de så kallade sekundära effekterna av tiaminbrist, varav en är kraftigt nedsatt motståndskraft mot bakterier, virus, svamp och parasiter. Andra sekundära effekter är minnesstörningar, beteendestörningar och inlärningssvårigheter, försämrad orienteringsförmåga, minskad temperaturregleringsförmåga, ansträngd andhämtning och försämrade sinnesfunktioner såsom lukt, syn och hörsel. Djuren drabbas alltså hårt redan i tidiga stadier av tiaminbrist. BÅDE FISKAR, REPTILER, MUSSLOR OCH FÅGLAR ÄR DRABBADE. Listan över drabbade arter från olika djurklasser börjar bli lång och inkluderar idag både musslor, fiskar, reptiler och fåglar. Det faktum att tiaminbristen har observerats över stora geografiska områden på norra halvklotet är illavarslande, liksom att vissa områden i Östersjöregionen ser ut att vara extra hårt drabbade, åtminstone tidvis. Den viktiga frågan för dem som arbetar med tiaminbrist hos vilda djur är: vad är det som orsakar denna tiaminbrist? Den frågan är fortfarande obesvarad, trots att ett hundratal forskare arbetade med tiaminbristen hos lax och havsöring under 1990-talet. Det är inte osannolikt att det finns en gemensam orsak till tiaminbristen hos alla de arter som är drabbade idag. Under åren har ett antal hypoteser förts fram, men ingen generell förklaring har ännu accepterats. I grova drag har forskare framför allt arbetat för att förstå mekanismen, genom att först ta reda på var i ekosystemet som tiaminbristen uppkommer. Därigenom närmar vi oss möjligheten att sålla fram kemiska ämnen att undersöka. Det vidare arbetet kommer att kräva många kemiska och biokemiska analyser och sannolikt även en hel del metodutvecklingsarbete. HUVUDVÄGARNA I METABOLISMEN För att förstå tiaminets centrala roll i kroppen måste man känna till de metaboliska huvudvägar där de tiaminberoende enzymerna ingår. Ett av dessa enzymer är transketolas, som är aktivt i den så kallade hexosmonofosfat-shunten, som är en viktig reaktionsväg till och från glykolysen. I hexosmonofosfat-shunten produceras: byggstenar för syntes av nukleinsyror (DNA och RNA); NADPH för att skydda cellen mot oxidation och för att möjliggöra syntes av fetter; samt olika monosackarider för vidare metabolism i glykolysen. Slutprodukten i glykolysen är pyruvat, som måste tas om hand av ett annat tiaminberoende enzym, pyruvatdehydrogenas. Detta enzym omvandlar pyruvat till acetyl-CoA, som går vidare till en tredje reaktionsväg, citronsyracykeln, också ofta kallad Krebs cykel. Hämning av pyruvatdehydrogenas vid tiaminbrist leder till att pyruvat istället omvandlas till giftig mjölksyra, som är en trolig orsak till de hjärnskador som tiamin brist ofta leder till. I citronsyracykeln finns ett tredje tiaminberoende enzym, α-ketoglutaratdehydrogenas, vars hämning vid tiaminbrist minskar produktionen av NADH, som är en drivande molekyl i andningskedjan (cellandningen), det vill säga förmågan att utnyttja syret i luften vi andas. När det blir brist på NADH försöker cellen att uppreglera produktionen av denna molekyl genom så kallad β-oxidering (nedbrytning) av fetter. I en normal cell skulle detta fungera utmärkt, medan det vid tiaminbrist bara leder till att fetterna bryts ner. Detta är precis vad som nu observeras hos flera arter av vilda djur i fält. Ett fjärde tiaminberoende enzym behövs för att metabolisera tre specifika aminosyror (valin, leucin och isoleucin). Eftersom dessa och andra aminosyror (vanligtvis 20 olika) är byggstenar i alla proteiner, så kommer även en hämning av detta enzym att leda till kraftigt störd ämnesomsättning. Förändrade proteinkoncentrationer i cellerna har observerats vid tiaminbrist. Det femte tiaminberoende enzymet behövs för så kallad α-oxidering av vissa fetter, som bildas framförallt vid nedbrytningen av klorofyll. Hämning av detta enzym leder till anrikning av fytansyra, som då är mycket giftig. SAMMANFATTNINGSVIS leder alltså brist på tiamin till allvarliga störningar i ämnesomsättningen av kolhydrater, fett och protein, det vill säga de mest grundläggande ämnena i den levande cellen. Länkar https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6196476/Å https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6196476/ https://www.su.se/english/research/research-news/unravelling-the-mystery-of-dead-elk-in-southern-sweden-1.137132 KÄLLOR I URVAL Fitzsimons, J. D. The effect of B-vitamins on a swim-up syndrome in Lake Ontario lake trout. Suppl. J. Great Lakes Res. 21, 286–289 (1995). Åkerman, G. & Balk, L. Descriptive studies of mortality and morphological disorders in early life stages of cod and salmon originating from the Baltic Sea. Am. Fish. Soc. Symp. 21, 41–61 (1998). Sepúlveda, M. S. et al. Organochlorine pesticides and thiamine in eggs of largemouth bass and American alligators and their relationship with early life-stage mortality. J. Wildlife Dis. 40, 782–786 (2004). Balk, L. et al. Wild birds of declining European species are dying from a thiamine deficiency syndrome. Proc. Natl. Acad. Sci. USA 106, 12001–12006 (2009). Balk, L. et al. Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife. Sci. Rep. 6, 38821 (2016).
  7. En gåva av David Miller som kommer inom kort till aktion för vårt informationsarbete för Östersjöns lax bestånd. I'm passionate about preserving our Natural History, so much of which is under threat. It would be a tragedy if a species as important as the Baltic Salmon was to disappear. The print is A3 in size, and retails at £75.0 https://www.facebook.com/166988860046466 http://www.davidmillerart.co.uk
  8. Till: Biosfärområde Blekinge Arkipelag Miljöminister Karolina Skog Ronneby 31-08-2018 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Näringsminister Mikael Damberg Kopia till generaldirektörerna för: Havs och vattenmyndigheten Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt Havsmiljöinstitutet Naturvårdsverket Jordbruksverket Verksamhetschefer: Formas Mistra Tiaminbrist leder till ökad dödlighet hos vilda djur Nu krävs även offentligt finansierad forskning! Bästa statsråd, Vetenskaplig evidens föreligger för att lax, älg, ejder och musslor har nedsatt status och dör på grund av tiaminbrist, dvs en brist på det helt nödvändiga vitaminet B1. Bristen och därmed dödligheten, är episodisk och varierar över tid i utbredning och intensitet. Där den finns innebär den ett lidande för alla drabbade djur samt ett slag mot beståndens och populationernas variationer och fortplantningsförmåga. Den innebär en omedelbar försämring av förutsättningarna för bibehållen eller utvecklad naturturism och god mänsklig rekreation. Det är hög tid att klarlägga orsakerna till djurens brist på tiamin, forskningen behöver samhällets stöd. Forskningen och tiaminbristens allvar Forskningen på tiaminbrist hos vilda djur i Sverige och framförallt Nordamerika har pågått och varit framgångsrik sedan 90-talet då den exempelvis klargjorde varför laxrommen i kompensations-odlingarna runt Östersjön inte överlevde på grund av tiaminbrist (fenomenet M74). Sedan dess har tiaminbristen hunnit att momentant och ställvis ebba ut och återkomma med allt större kraft, i såväl Blekinge och Hanöbukten som i andra delar av landet. Tiaminbristen och dess allvar tas upp och beskrivs även i Havsmiljöinstitutets helt nya rapport ”HANÖBUKTEN – EN VARNINGS-KLOCKA”, (2018:2). Tiaminbristen i exempelvis Mörrumsåns lekmogna laxar har nu under en femårsperiod varit förödande hög. Fiskarna dör av de symptom som tiaminbristen direkt eller indirekt åsamkar och flera av dem har så dålig hälsostatus att de dör innan de har förrättat sin lek. Effekterna av detta är i nuläget att flera hundra tusen yngel aldrig kläcks. Åns miljöer förlorar i attraktionskraft under en stor del av säsongen och miljonförluster drabbar Sveaskog som förvaltar och säljer fisket i Mörrumsån. Förlusterna för bygdens övriga entreprenörer och löntagare är sammantaget långt större. Exemplet Mörrumsån kan ge föreställningen att den ökade dödligheten på lax skulle vara ett älvspecifikt fenomen, men under 2016 visade förvaltare och SVAs undersökningar att få östersjölaxälvar, om ens någon, var förskonad från ökad sjuklighet. Även Emån, landets enda Natura 2000-älv, drabbades hårt under 2017. Lax, älg och ejder är arter vars förekomst symboliserar friska vatten och skogar. Den kraftiga påverkan på dessa arter som tiaminbristen orsakar idag, förhindrar att de nationella miljömålen Hav i balans, Levande vattendrag, Levande skogar och Ett rikt djurliv kan uppnås. Skulle bristsjukdomarna inte hävas i tid kan de få långtgående och irreversibla konsekvenser för Sveriges biologiska mångfald och ekologiska status. Forskningens finansiering Den svenska tiaminforskningen ligger ur ett internationellt perspektiv i framkant med sina erkända resultat och publikationer. Mycket av de senare årens forskning har finansierats ur privata fonder som nu enhälligt och med rätta menar att samhället måste ta sitt ansvar för att stödja nästa steg i forskningen. Det finns färdiga arbetshypoteser för att ta reda på vad som orsakar tiaminbristen och de forskningsmedel som krävs är små i förhållande till de samhälleliga kostnader som blir av försämrade rekreativa förutsättningar, förlorade arbetstillfällen och sämre spridningseffekter av naturturism som spelar en viktig roll på landsbygd och i lokalsamhällen. Vattendirektivet och svensk lagstiftning ligger bakom de stora satsningar som nu görs för att undanröja vandringshinder och att återställa vattendragens livsmiljöer. För att dessa insatser ska få full effekt behöver fisken som vandrar också vara frisk och överleva. Så sent som i januari 2017 konstaterade Havs- och Vattenmyndigheten tillsammans med en rad andra aktörer att laxens ökade dödlighet var mycket allvarlig. Med opinionen i ryggen: stöd forskningen på tiaminbristens orsaker! 2017 fick forskare möjligheten att föredra tiaminbristens mekanismer och effekter vid Miljödepartementet. Departementets representanter menade vid tillfället att man inte enbart kan agera utifrån vetenskaplig evidens utan att också ha stöd i opinionen. Undertecknade visar nu att den efterfrågade opinionen är mer än tillräckligt stark. Vi står alla bakom uppmaningen: Stöd forskningen på tiaminbristens orsaker nu! Biosfärområde Blekinge Arkipelag Ordförande Carl-Martin Lanér: _______________________________________¬¬¬ Östersjölaxälvar i Samverkan Ordförande Thomas Johansson: _______________________________________ Sportfiskarna Sakkunnig Glenn Douglas: _______________________________________ Sveriges Fiskares Producentorganisation, Östersjön Styrelseledamot Glenn Fridh: _______________________________________ Mörrums Kronolaxfiske, Sveaskog Platschef Ida-Maria Rigoll: _______________________________________ Göte Borgströms Stiftelse för fiske- och vattenvård Ordförande Sten Nordin: _______________________________________ Södra Cell Mörrum Platschef Stefan Sandberg: ________________________________________ Gustaf Ulfsparres Stiftelse, Emån Ordförande Andreas Elfström: ________________________________________ Eriksberg Vilt & Natur VD Per-Arne Olsson: ________________________________________ Swedish Coast and Sea Center Ordförande Erik Skog: ________________________________________ Save the Baltic Salmon Ledamot och sakkunnig Stellan Hamrin: ________________________________________ Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Koordinator Carina Wettemark: ________________________________________ Bilagor: 1) Exempel på senaste årens vetenskapliga resultat av svensk tiaminforskning. 2) Bilder av svenska djur som drabbats av de senare årens tiaminbrist 3) Skrivelse till regeringen från seminarium i Mörrum 2017 4) Skrivelse till regeringen från Länsstyrelsen i Blekinge 2013 Bilaga 1: Exempel på senaste årens vetenskapliga resultat av svensk tiaminforskning. Döda laxyngel leder till att tiaminbrist upptäcks i miljön Balk, L.; Hansson, T. 2017 | Havsmiljöinstitutet (49-51) | ISBN: 978-91-982291-6-5 Thiamine deficiency impairs common eider (Somateria mollissima) reproduction in the field Mörner, T.; Hansson, T.; Carlsson, L.; Berg, A.-L.; Ruiz Muñoz, Y.; Gustavsson, H.; Mattsson, R.; Balk, 2017 | Sci Rep | 7 (14451) (1-7) Vitaminbrist i havet Hansson, T.; Balk, L. 2017 | Havsutsikt | 2017 (1) (18-20) Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife Balk, L.; Hägerroth, P.-Å.; Gustavsson, H.; Sigg, L.; Åkerman, G.; Ruiz Muñoz, Y.; Honeyfield, D.C.; Tjärnlund, U.; Oliveira, K.; Ström, K.; McCormick, S.D.; Karlsson, S.; Ström, M.; van Manen, M.; Berg, A.-L.; Halldórsson, H.; Strömquist, J.; Collier, T.K.; Börjeson, H.; Mörner, T.; Hansson, T. 2016 | Sci Rep | 6 (38821) (1-13) Thiamine deficiency affecting wildlife health in the Baltic Sea area Mörner, T.; Hägerroth, P.-Å.; Hansson, T.; Tjärnlund, U.; Gustavsson, H.; Åkerman, G.; Balk, L. 2013 | Wildlife Disease Association (WDA) The 62nd International Conference of the Wildlife Disease Association | July 27, 2013 | Knoxville, Tennessee, USA Nutrient deficit among Swedish wildlife Balk, L.; Hägerroth, P.-Å.; Tjärnlund, U.; Åkerman, G.; Gustavsson, H.; Ström, K.; Ström, M.; Ruiz, Y.; Mörner, T.; Sigg, L.; Hansson, T. 2013 | Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) (9-9) Moose Health: Management challenges with growing ungulate populations | October 24, 2013 | Uppsala, Sweden Hanöbukten, a bay in southern Sweden, where thiamine (vitamin B1) deficiency cannot be excluded as the primary cause of the ecosystem disturbance Balk, L.; Hägerroth, P.-Å.; Sigg, L.; Karlsson, S.; Tjärnlund, U.; Åkerman, G.; Gustavsson, H.; Ström, K.; Ruiz, Y.; Ström, M.; Mörner, T.; Hansson, T. 2013 | Ålakademin (35-35) VATTEN13 : Vad har hänt med vattnet i Hanöbukten? | November 21, 2013 | Åhus, Sweden Lethal thiamine deficiency in several bird species in the Baltic Sea Balk, L.; Hägerroth, P.-Å.; Hansson, T.; Tjärnlund, U.; Gustavsson, H.; Mörner, T.; Åkerman, G. 2012 | Clin. Chem. Lab. Med. | 50 (A64-A65) | ISBN: ISSN: 1434-6621 Advances and Controversies in B-Vitamins and Choline | March 6, 2018 | Leipzig, Germany Intressant och alarmerande är att flera internationella vetenskapsmän tar upp de vetenskapliga publiceringarna från Sverige angående tiaminbristen i vår miljö och gör motsvarande vetenskapliga tolkningar (Sutherland et al. 2018). Detta faktum, om något, borde föranleda att Svenska myndigheter stöder den vidare forskningen. Bristen på tiamin, orsakande dödlighet och andra skador i våra ekosystem, är något som inte bör ignoreras och förnekas längre av ansvariga. http://www.cell.com/trends/ecology-evolution/pdf/S0169-5347(17)30289-6.pdf Bilaga 2: Svenska djur som drabbats av de senare årens tiaminbrist Avlidet laxpar från Mörrumsån 2016. Honan visar sig vid undersökning ha all rom kvar. Under 2016 befanns minst 90% av svenska östersjölaxälvar vara drabbade av ökad dödlighet, hela vägen upp till Torne älv. I Mörrumsån uppskattar man att minst 70% av åns lax- och havsöringsbestånd dör bort p g a denna problematik strax före och efter leken. Bilaga 3: Skrivelse till regeringen från laxseminarium i Mörrum 2017 Bilaga 4: Skrivelse till regeringen från Länsstyrelsen i Blekinge 2013 Bilaga 4 forts.
  9. Miljödepartementet, Sveriges riksdag. Cc Media, älvorganisationerRapport från Verkligheten - laxdödenJag är ordförande i Degerselsbygdens Samfällighetsförening. Vi bedriver fiskevård i stora delar av Råne älv. Vårt område sträcker sig från källsjön Råneträsk ner till Boden kommuns södra gräns. Egentligen borde inte dessa rader behövas. Vi borde kunna lita på de myndigheter som ska arbeta med dessa frågor. Lita på att de sätter resultat främst. Lita på att de är insatta i forskning i ämnesområdet. Lita på att tillgängliga resurser används så effektivt som det går. Dels ekonomiskt dels personellt.Att jag ändå känner mig tvingad att skriva beror på att våra myndigheter verkar handfallna. I vart fall ser åtminstone inte jag något agerande som skulle vara till hjälp för att motverka laxdöden. Det minsta man kan begära från myndighetspersonerna är att hålla sig ajour med forskning inom området. Om man gör det så upptäcker man att det föreligger en Tiaminbrist i våra ekosystem som ser ut att vara det som ligger bakom bland annat laxdöden.Tiaminbristen i våra ekosystem borde hanteras av bland andra:• SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) Länsstyrelser e Havs- och vattenmyndighetenAv någon anledning har man inte tagit till sig de senaste rönen från forskarhåll. Nu inställer sig en rad frågor:• Handlar det om prestige?• Handlar det om okunskap?e Handlar det om resursbrist?Dessa frågor uppmanar jag Miljödepartementet att ta på största allvar och göra någonting åt. Under tiden som inte rätt beslut tas blir situationen i våra eko-system allt sämre. Tiden håller på att rinna ut. Det finns knappt några laxyngel i våra älvar. Det visar de elfisken som redovisas i databasen SERS. Extremt många elfiskelokaler har 0 (noll) årsyngel. Tiaminbristen gör att dödligheten bland yngel och laxhonor är enorm. I våra utbyggda älvar räddar man yngel och vuxen lax med att tillsätta Tiamin, vitamin BI.Professor Lennart Balk, verksam vid Stockholms universitet, leder ett forskningsteam som presenterat en förklaring till de nedslående resultaten som behandlas ovan. Deras forskning har vidimerats av Amerikanska forskare. Länk: http://www.pnas.org/content/115/42/10532 1 artikeln citeras professor Balk: "We found that thiamine deficiency is much more widespread and severe than previously thought." Jag förväntar mig att ni som är valda politiker och ni som arbetar som tjänstemän verksamma inom miljöområdet och har er utkomst från arbete vid Miljödepartementet tar detta på allvar. Jag förväntar mig också ett svar på detta brev.Tiaminbristen är utbredd i ekosystemenLaxen, sjöfåglar och andra djur i och kring Östersjön är påverkade.Älgen är borta från vissa delstater i USA. Även våra älgar påverkas och då främst i närheten av Östersjön. Professor Balk menar att det som påverkar Tiaminet är luftburet. Han och hans team har en del forskning att göra innan de med säkerhet kan säga vad som orsakar bristen. Tiaminet produceras först i de gröna växterna och vandrar sedan i näringskedjan till olika djur. Det är en absolut livsnödvändig substans vilken måste ständigt tillföras.Agera nu! Jag uppmanar er på Miljödepartementet att kontakta professor Lennart Balk snarast för att frågan ska kunna få en lösning.Miljödepartementet, Sveriges riksdag.Cc Media, älvorganisationerMed vänliga hälsningarUrban SandbergOrdförande Degerselsbygdens Samfällighetsförening: Råne älv www.ranealven.se
  10. "Framtida vatten" Vi söker en eldsjäl till styrelsen som handhar pappers jobbet som blir från våra månadsmöten som vi håller på zoom. Var med och utveckla vårt framtida arbete i en ny spännande period där vi vinner mark för de vi tog beslut på att jobba för i fem år. Tiaminbrist Brunifiering Fiskodling/övergöding Flottning återställning och restaurering Kiselbrist? Vi har unik kompetens i styrelsen bestående av forskare, yrkesfiskare och sportfiskare. Vi bygger hemsida för de ämnesområden vi jobbar för. Genusfrågor är av vikt och vi ser gärna kvinnliga deltagare. Skicka din intresse anmälan "Framtida vatten" savethebaltic@gmail.com
  11. Dessinformerade nyheter som rapport går ut med! De gör situationen för våra blåmusslor och ejdern oerhört svårare att komma ut med de som verkligen ligger till grund för dess försvinnande. Detta gott folk hotar demokratin i Sverige då vetenskapen fastslagit detta i flera vetenskapligt granskade forskningar. Frågan är om de går att polisanmäla rapport att dom inte gör större research innan dom dessinformerar Svenska folket med gissningar. 18.10 in i sändningen. Vill ni ta del av forskningen så finns den i våra filer och här.https://savethebaltic.wordpress.com/category/tiaminbrist/
×
×
  • Skapa ny...