Jump to content

kockin

Edgemember+
  • Content Count

    886
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    2

kockin last won the day on June 28

kockin had the most liked content!

Community Reputation

27 Excellent

About kockin

  • Rank
    Advanced Member

Information

  • Kön
    Male
  • Bostadsort
    Kiruna

Kontakta medlemmen

Recent Profile Visitors

3,310 profile views
  1. Hej Daniel Holmquist ! Med förvåning såg jag din relativt korta film angående problemen med restaureringen av Vindelälvens vattendrag häromdagen, och de nu (?) observerade problemen för laxens reproduktion trots dessa, ofta mycket kostsamma, insatser som du arbetar med. Lyssnade även på ditt föredrag på fiskmässan i Stockholm, Älvsjö för nu drygt två år sedan, med samma ämne. Bakgrunden till att vi aldrig kommer få en regelbunden lyckad lek/reproduktion hos laxen är att den drabbas av tiaminbrist (vitamin B1) i ett mycket tydligt episodiskt mönster, som har hållit på i många år nu. Faktum är att tiaminbristen har upprepats på detta sätt under så många år, så vi riskerar nu uppenbart att för all framtid förstöra laxens unika genetiska egenskap för de respektive laxförande älvarna. En art tål helt enkelt inte att pressas genom en så kallad ”genetisk flaskhals” i den här utsträckningen regelbundet. Att förneka den kemiska och biokemiska störningen som tiaminbristen utgör hos laxen är absolut ingen lämplig väg att gå, ty det kommer högst sannolikt att leda till dess utrotning/försvinnande med tiden. Vi ser det tydligt hos ett antal andra arter, mer än 30 olika idag, som vi också vet är drabbade, eftersom de är undersökta kemiskt och biokemiskt för deras tiaminstatus. Trots detta så är det många som inte kan ta till sig den vetenskapliga informationen som vi har om denna störning i miljön idag. Det beror nog på flera saker, en är dock att det rör sig om en brist, och inte en förgiftning/kontaminering i miljön som vi nu har lärt oss att vi åtminstone bör försöka undvika. Vidare uppfattades tiaminbristen, när den upptäcktes under mitten på 90-talet, som en reproduktions-sjukdom, enbart. Nu vet vi att det bara var ”toppen på isberget”, ty hela laxens samtliga nödvändiga livsfunktioner slås ut i samband med tiaminbristen. Genom detta vet vi också att de nivåer för att avkomman inte skall dö direkt (på ägg eller larvstadiet) är alldeles för låga och därmed ofullständiga för att laxen skall klara sig på sikt. (Tidigare kallades det M74 och är på många sätt en felaktig beskrivning av bristsjukdomen, se vetenskaplig litteratur bifogad; Balk et al.2016. Sedan den direkta dödligheten vid kompensationsodlingarna på 90-talet konstaterades att ligga vid 0.54-3.9 nmol/gram ägg så vet vi nu att koncentrationerna i äggen måste vara mycket högre för att producera frisk och livskraftig avkomma. J.D Fitzsimons konstaterade att laxlarverna inte ens kan växa naturligt vid koncentrationer under 8.3 nmol/gram ägg, vidare studier har visat att det troligtvis behövs minst 17-19 nmol tiamin/gram lax-ägg, för att producera frisk avkomma. [Balk et al. 2016, och referenser däri]) Faktum är att vi nu gör om samma fel i samhället som vi gjorde tidigare (dock nu med mycket mer allvarliga konsekvenser för vår yttre miljö), typ på tidigt 60-tal, dvs. vi började förstå att kemikalier inte bara orsakade direkt död, utan vi fick också upp ögonen för såkallade subletala skador (”icke direkt dödande skador”), dvs kemikalier framkallade effekter som leder till allvarliga biologiska effekter med tiden, såsom immunsystemskador, hormonstörningar, cancer m.m. m.m.. Exakt samma sak är det med tiaminbristen, den framkallar ett mycket stort antal effekter hos fiskarna som med tiden dödar dom i denna bristsjukdom, förutom den direkta dödligheten på avkomman som man kan se vid kompensationsodlingarna där man inte behandlar med tiamn. Mot slutet på filmen säger du att det nu är viktigt att ”gå till botten med vad det här egentligen är”, här håller jag verkligen med dig att det just är det som måste göras. Det finns nu hundratals vetenskapliga artiklar som har påvisat tiaminbristen i laxfiskar, det finns tusentals artiklar som har publicerats de senaste 50 åren om vad tiamin och tiaminbrist innebär för olika djur. Det som omedelbart behövs göras nu är att fokusera på undersökningar som kan resultera i att vi förstår mekanismen och ansvarig(a) substans(er) som orsakar dessa mycket allvarliga störningar i vår miljö. Det är först då vi eventuellt får ”verktyget” som kan användas för att förhindra denna tiaminbrist i vår miljö. Och det är ju som du själv säger, allt övrigt arbete när det gäller restaurering av Vindelälven, och även andra vattendrag, blir ju delvis meningslöst. Med detta e-mail sänder jag över ett antal av våra vetenskapliga artiklar (peer review) som just påvisar det som jag skrivit om ovan. 1.Havet.pdf är en sammanfattande populärvetenskaplig artikel om tiamin och tiaminbrist. Sedan följer ett antal vetenskapliga artiklar 2.-5. Slutligen får du några arbeten om tiamin och tiaminbrist som presenterades förra månaden i USA, vid PRIMO20 mötet. (from PRIMO20.pdf) Med vänliga Hälsningar Styrelsen för savethebaltic
  2. Katastrof enligt forskningen om tiaminbristen. Arbetet är berömvärt med restaureringen ...de finns hopp. Bra film.. Att påstå att man inte vet är fatalt misstag då vattenfall tagit beslut om att behandla alla sina kompensations odlingar med tiamin. De undersökningar som är gjorda är inte efter de man refererar till nämligen Lennart Balk forskning. För lite tiamin nmol gram per kg fisk är rätt. Inte heller Slu internationella övervakning håller måttet. Man utgår från bristande kunskap från Finland. Varför är då frågan de man påstår i filmen är nonsens och skulle man göra så i Usa och Canada där man sen 90 talet behandlat laxen med tiamin. För dåligt och för lite kompetens inom ramen för de man håller på med.Varför ens referera till den forskning i världen som kommit längst och inte ta med Stockholms universitet forskning hela vägen, jag och vi anser att ni gör graverande fel. Troligtvis ej reparerbara. https://www.facebook.com/vindelalvsfiske/videos/2301952283225048/
  3. Glad midsommar från oss på savethebaltic och en liten extra hälsning från grundare av Loop och de moderna flugfiskets fader Göran Andersson med fru samt Erik Ericksson .
  4. Lennart motager 20 000 kr för forskningen och dessa pengar skall gå till Hans Östbom filmatisering av tiaminbristen. Sammanlagt fick Lennart 385 000 kr från boken och av naturskyddsföreningen.
  5. Märkligt utspel av Hav som står som undertecknad forskare , anmäl märkligt är hänvisad etablerad forskning som motsvarar 85 års forskning av 21 av ettablisamangets etablerade granskade artiklar. Som visar tydligt en vitaminbrist. Balk sneglade på siffrorna och peka med hela handen se här hur tydligt som helst..när hav sedermera använder universitetens loggor och en annan myndighet speglar bara myndighetsmissbruk i den högre skolan. Men fortsätt ni och restaurerara leklokaler och lös in mera fällor så ska vi se om några år om vem som hade rätt..jag vet vad framtiden har att ge och de är de vi ser i litauen och i en del Scotska älvar. Tömma älvar med varken smolt eller vuxen fisk. I Litauen är de så illa tom att hanarna dör..förvånande förbannade?
  6. Nu till salu..stl small-medium-large-xl-xxl-xxxl
  7. En bild säger mer än tusen ord! När man dessutom kan läsa raderna så borde folket vakna. Märkligt blir det då vattenfall behandlar fisken med tiamin och har gjort det under många år redan. Man massmedicinerar ynglen och nu på prov i Vindelälven även adulta honor och hanar. Så när Sva kommer med sina utredningar om svamp virus och bakterier så är det ren nonsens. När dessutom forskningen ska ta ett biopsin från lever eller något annat organ så krävs det ett speciellt tillstånd som kostar forskningen 5000 kronor. Visst lever vi en märklig värld?
  8. Allt bygger på att folk är med oss och vill driva frågor,,arbetsområdet är stort trots att vi redan varit sakkunnig i en hel del miljödommar så krävs det att någon är på tårna. vi söker folk som vill vara med och kriga..är du en sådan?
  9. Inom kort finns nya t-shirts på plats. Med slogan om varför man stöder forskningen på tiaminbristen. 250 kr st
  10. Petri Storlöpare Min senaste dokumentär som har delats här tidigare, en fiskefilm från Råne älv, kan också beställas som DVD. Den kostar 250 kr inklusive moms och porto, och 100 kr av pengarna går till 'Save the Baltic' om man skriver det i meddelandet när man betalar. Bankgiro: 5386-8378 Glöm inte att skriva namn och adress! https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=eXHuH3wbbxY
  11. Föreningen Save The Baltic arbetar för att stå upp för Jordens begränsade resurser som främst berör vatten frågor. Vi vill göra människor medvetna om vad som pågår under vattenytan. Påverkan av gifter och kemikalier, gruvor, vattenkraft dammar, övergödning av jordbruk och fiskodling. En av dessa stora viktiga frågor vi vill lyfta är den alarmerande tiaminbristen. Du kan också välja att aktivt stödja vårt arbete för biologisk mångfald och levande friska vatten! eller gå med i vår grupp där du kan dela och debattera framtiden. Du kan swisha oss på123 595 98 20 märk insättningen med mailadress. https://www.sydsvenskan.se/2013-03-11/vitaminbrist-bakom-algdod Gå med här. https://www.facebook.com/groups/253945969895/?ref=share Föreningen samverkar med bl a LENNART BALK, PROFESSOR i Miljöbetingad och Biokemisk Toxikologi, vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet. Här nedan kan du läsa om tiaminbristen och dess verkningar. TIAMINBRIST ALLT VANLIGARE GER DÖDLIG BRISTSJUKDOM HOS LAX I slutet på 1980-talet observerades en omfattande dödlighet hos laxyngel i flera svenska älvar. Undersökningar inleddes för att ta reda på orsaken, och 1994 upptäckte man att laxynglen led av brist på vitamin B1, eller tiamin som det också kallas. Det var inte bara i de svenska älvarna som dödligheten bland laxyngel var hög. Liknande dödlighet förekom även hos vandrande laxfiskar i Nordamerika. Kanadensaren John D. Fitzsimons upptäckte 1994 att ägg och yngel hade tiamin-brist, och att det var detta som orsakade en dödlig bristsjukdom. Flera oberoende forskare runt Östersjön kunde kort därefter konstatera att motsvarande brist på tiamin förekom även i Östersjöregionen hos lax och havsöring. Både i Östersjöregionen och vid flera av de Stora Sjöarna på den nordamerikanska kontinenten erinrade sig forskarna att typiska symptom för denna dödlighet hade börjat dyka upp redan 1974. Sjukdomen fick i Östersjöregionen namnet M74, en förkortning av ordet miljöfaktor och året 1974, eftersom man misstänkte att problemet var miljöbetingat. Termen M74 står för andelen honor vars avkomma dör mycket tidigt under utvecklingen, det vill säga som embryo eller gulesäcksyngel. Det är viktigt att inse att denna dödlighet endast utgör toppen på ett isberg, då det är välkänt att tiaminbrist även har många negativa hälsoeffekter som inte är direkt dödliga. Frånvaro av dödlighet innebär alltså inte nödvändigtvis frånvaro av tiaminbrist. Även de icke direkt dödliga effekterna av tiaminbrist leder till att populationer efterhand minskar och försvinner. TIAMINBRIST HOS FÅGLAR Att det tog mer än 20 år av episodiskt förekommande dödlighet innan forskarna upptäckte att detta berodde på tiaminbrist, visar hur lite vi förstår av de kemiska skeendena i vår natur. När det gäller fåglar av olika slag tog det mer än 25 år innan tiaminbrist med säkerhet kunde påvisas. Typiska symptom hos fåglar observerades första gången 1982 i södra Sverige, men det dröjde ända till 2009 innan dessa säkert, genom kemiska och biokemiska analyser, kunde knytas till tiaminbrist. Att man över huvud taget upptäckte tiaminbristen hos lax var delvis en slump. Fram till och med 1960-talet byggdes många svenska älvar ut med kraftverksdammar, vilket förstörde möjligheterna för den vandrande fisken att leka och reproducera sig naturligt. Eftersom man ville behålla laxstammarna från dessa älvar i havet, byggdes så kallade kompensationsodlingar en bit upp från älvmynningen för att föda upp yngel av vandrande lax och havsöring för utplantering. Det var i dessa odlingar man upptäckte att embryona i äggen eller de kläckta ynglen dog. Det är intressant att notera att man i slutet på 1980-talet började observera minskande populationer också hos många andra äggläggande djurarter, även om man då inte kopplande detta till tiaminbrist. Det är först på senare tid som bilden har vuxit fram att tiaminbrist troligtvis är en starkt bidragande orsak till flera av de populationsminskningar som vi känner till idag. VAD ÄR TIAMIN? Ämnet tiamin har man känt till sedan början av 1900-talet då man upptäckte någonting i vår föda som är mycket viktigt för hälsan, eftersom man blir väldigt sjuk när just detta fattas i maten. I en av de första studierna som ledde fram till denna upptäckt fick duvor äta polerat ris, och just det som polerats bort verkade innehålla det som var viktigt för hälsan. Ämnet kunde isoleras och kallades tiamin, eftersom det innehöll svavel (theion på grekiska). Ett annat tidigt namn var aneurin, då man även observerade att ämnet var mycket viktigt för olika neurologiska funktioner. Så småningom blev det också benämnt vitamin B1, då man insåg att det var ett av de först upptäckta vattenlösliga vitaminerna som människor och djur behöver få i sig via födan. Trots den nya kunskapen fortsatte man att konsumera polerat ris på vissa platser i Asien fram till i mitten på 1900-talet, vilket från och till orsakade tiaminbrist hos människor. Bristsjukdomen kallades i detta sammanhang för beriberi. SYMTOM VID BRIST Kunskapen om symptomen utvecklas fortfarande. Symptombilden vid tiaminbrist är mycket bred och inkluderar effekter på nervsystemet, störningar i flera organ (inklusive hjärt- och kärlförändringar), försämrad reproduktion samt undernäring både hos vuxna individer och deras avkomma. Än idag gör man nya upptäckter av hur olika biologiska system i människors och andra djurs kroppar påverkas negativt av just tiaminbrist. Tiaminet spelar en mycket central roll i våra celler. Idag känner vi till fem olika livsnödvändiga enzymer som behöver tiamin för att fungera och som finns i alla levande celler. Dessa enzymer möjliggör de allra mest centrala kemiska reaktionerna i ämnesomsättningen (huvudvägarna i metabolismen) och är absolut nödvändiga för att levande organismer ska överleva och må bra. Brist på tiamin resulterar alltså i ett helt spektrum av allvarliga störningar. En del av dem är uppenbara och lätta att diagnosticera, medan andra är mer subtila och kan misstas för andra störningar. Speciellt gäller det de så kallade sekundära effekterna av tiaminbrist, varav en är kraftigt nedsatt motståndskraft mot bakterier, virus, svamp och parasiter. Andra sekundära effekter är minnesstörningar, beteendestörningar och inlärningssvårigheter, försämrad orienteringsförmåga, minskad temperaturregleringsförmåga, ansträngd andhämtning och försämrade sinnesfunktioner såsom lukt, syn och hörsel. Djuren drabbas alltså hårt redan i tidiga stadier av tiaminbrist. BÅDE FISKAR, REPTILER, MUSSLOR OCH FÅGLAR ÄR DRABBADE. Listan över drabbade arter från olika djurklasser börjar bli lång och inkluderar idag både musslor, fiskar, reptiler och fåglar. Det faktum att tiaminbristen har observerats över stora geografiska områden på norra halvklotet är illavarslande, liksom att vissa områden i Östersjöregionen ser ut att vara extra hårt drabbade, åtminstone tidvis. Den viktiga frågan för dem som arbetar med tiaminbrist hos vilda djur är: vad är det som orsakar denna tiaminbrist? Den frågan är fortfarande obesvarad, trots att ett hundratal forskare arbetade med tiaminbristen hos lax och havsöring under 1990-talet. Det är inte osannolikt att det finns en gemensam orsak till tiaminbristen hos alla de arter som är drabbade idag. Under åren har ett antal hypoteser förts fram, men ingen generell förklaring har ännu accepterats. I grova drag har forskare framför allt arbetat för att förstå mekanismen, genom att först ta reda på var i ekosystemet som tiaminbristen uppkommer. Därigenom närmar vi oss möjligheten att sålla fram kemiska ämnen att undersöka. Det vidare arbetet kommer att kräva många kemiska och biokemiska analyser och sannolikt även en hel del metodutvecklingsarbete. HUVUDVÄGARNA I METABOLISMEN För att förstå tiaminets centrala roll i kroppen måste man känna till de metaboliska huvudvägar där de tiaminberoende enzymerna ingår. Ett av dessa enzymer är transketolas, som är aktivt i den så kallade hexosmonofosfat-shunten, som är en viktig reaktionsväg till och från glykolysen. I hexosmonofosfat-shunten produceras: byggstenar för syntes av nukleinsyror (DNA och RNA); NADPH för att skydda cellen mot oxidation och för att möjliggöra syntes av fetter; samt olika monosackarider för vidare metabolism i glykolysen. Slutprodukten i glykolysen är pyruvat, som måste tas om hand av ett annat tiaminberoende enzym, pyruvatdehydrogenas. Detta enzym omvandlar pyruvat till acetyl-CoA, som går vidare till en tredje reaktionsväg, citronsyracykeln, också ofta kallad Krebs cykel. Hämning av pyruvatdehydrogenas vid tiaminbrist leder till att pyruvat istället omvandlas till giftig mjölksyra, som är en trolig orsak till de hjärnskador som tiamin brist ofta leder till. I citronsyracykeln finns ett tredje tiaminberoende enzym, α-ketoglutaratdehydrogenas, vars hämning vid tiaminbrist minskar produktionen av NADH, som är en drivande molekyl i andningskedjan (cellandningen), det vill säga förmågan att utnyttja syret i luften vi andas. När det blir brist på NADH försöker cellen att uppreglera produktionen av denna molekyl genom så kallad β-oxidering (nedbrytning) av fetter. I en normal cell skulle detta fungera utmärkt, medan det vid tiaminbrist bara leder till att fetterna bryts ner. Detta är precis vad som nu observeras hos flera arter av vilda djur i fält. Ett fjärde tiaminberoende enzym behövs för att metabolisera tre specifika aminosyror (valin, leucin och isoleucin). Eftersom dessa och andra aminosyror (vanligtvis 20 olika) är byggstenar i alla proteiner, så kommer även en hämning av detta enzym att leda till kraftigt störd ämnesomsättning. Förändrade proteinkoncentrationer i cellerna har observerats vid tiaminbrist. Det femte tiaminberoende enzymet behövs för så kallad α-oxidering av vissa fetter, som bildas framförallt vid nedbrytningen av klorofyll. Hämning av detta enzym leder till anrikning av fytansyra, som då är mycket giftig. SAMMANFATTNINGSVIS leder alltså brist på tiamin till allvarliga störningar i ämnesomsättningen av kolhydrater, fett och protein, det vill säga de mest grundläggande ämnena i den levande cellen. Länkar https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6196476/Å https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6196476/ https://www.su.se/english/research/research-news/unravelling-the-mystery-of-dead-elk-in-southern-sweden-1.137132 KÄLLOR I URVAL Fitzsimons, J. D. The effect of B-vitamins on a swim-up syndrome in Lake Ontario lake trout. Suppl. J. Great Lakes Res. 21, 286–289 (1995). Åkerman, G. & Balk, L. Descriptive studies of mortality and morphological disorders in early life stages of cod and salmon originating from the Baltic Sea. Am. Fish. Soc. Symp. 21, 41–61 (1998). Sepúlveda, M. S. et al. Organochlorine pesticides and thiamine in eggs of largemouth bass and American alligators and their relationship with early life-stage mortality. J. Wildlife Dis. 40, 782–786 (2004). Balk, L. et al. Wild birds of declining European species are dying from a thiamine deficiency syndrome. Proc. Natl. Acad. Sci. USA 106, 12001–12006 (2009). Balk, L. et al. Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife. Sci. Rep. 6, 38821 (2016).
  12. En gåva av David Miller som kommer inom kort till aktion för vårt informationsarbete för Östersjöns lax bestånd. I'm passionate about preserving our Natural History, so much of which is under threat. It would be a tragedy if a species as important as the Baltic Salmon was to disappear. The print is A3 in size, and retails at £75.0 https://www.facebook.com/166988860046466 http://www.davidmillerart.co.uk
×
×
  • Create New...