Sök i gemenskapen

Mitt första inlägg på edgeflyfishing! Nu är det såhär att jag har nå fruktansvärd fjällfiske-abstinens... har planerat flertalet turer att göra under sommaren, all utrustning är i sin ordning och väntas på att packas ned i bilen. Min fråga är: När kan jag göra premiär i mitt fjällfiske? När har isarna smällt på fjälltjärnarna och när är inte fjällen HELT snötäckta? Givetvis beror detta på geografi. Utan att avslöja för mycket har jag tänk göra premiär i oviksfjällen (Höglekardalen) då det verkar vara dessa fjäll som smälter först (?). Min andra undran är Helags (ljungdalen)? Sen undrar jag även när Arjeplogsfjällen är fiskbar? Har även en tur planerad dit. Hopps därför det finns några erfarna här som vet när man kan göra tidig premiär...behöver inte vara snöfritt, men vill inte heller plumsa i halvmeter djup snö. Hoppas på att kunna göra den första turen kring 10/6, möjligtvis ett par dagar senare. Vad tror ni?

I avsnitt tre av El-Ge Sportfiskes mycket omtyckta serien ”Bakom städet” har vi vår Teamfiskare, Peter Alexandersson, som gästbindare i studion. Peter är en mycket erfaren havsöringsfiskare som bland annat har medverkat i Sea Trout Battle on Fyn i två säsonger. I detta tvådelade avsnitt kommer Peter Alexandersson binda två av sina favoritmönster som han använder som "sökarmönster" när han, som han själv säger, äter kust och jagar havsöringen längs västkusten under den tidiga våren. Den första flugan är en fluorescerande dropp-fluga som Peter gärna använder sig av när han letar fisk i det kalla vår-vattnet. Det andra mönstret är främst en upphängarfluga han använder ovanför den fluorescerande dropp-flugan. Dessa två flugor är en relativt simpel duo men kan vara oerhört effektiva och går dessutom snabbt att binda upp i större mängder. Prenumerera gärna på kanalen för kommande filmer i framtiden och sprid kanalen vidare till nära och kära! Vi kan lova mycket spännande material framöver.

Fick några bilder av en kompis i början av januari. De föreställde honom med ett par färska fångster av gädda på fluga, nere i varma Skåne. Blev grymt sugen och satte mig ett par kvällar och band upp lite gäddflugor. Det blev också inköp av lite ny wire och några färdiga flugor från ett känt internetbaserat företag i Sverige. Jag väntade och väntade, tittade på gäddfilmer (och en hel del öringfilmer) och förberedde utrustningen på den dag då våren skulle komma...även om jag visste att väntan skulle bli lång. 1:a februari var dagen då mitt tålamod försvann. Suget blev för stort. Jag tror det var ett par minusgrader och alla vatten låg istäckta utom ett ställe som alltid är öppet. Jag var givetvis tvungen att svinga spöet även om jag inte trodde på att det skulle finnas någon fisk inne som ville ta. Jag hade några ärenden att göra i området under dagen och packade in grejerna i bilen, nog skulle jag hinna med en timmes kastande. =) Väl där börjar det kännas som att det finns en chans så jag skrämmer bort lite änder som "campade" på den lilla isfria fåran och knöt på en mtx flash vit med kulögon. Flytlina då det inte är så djupt och kort tafs med lite ny mjuk wire (oprövad) som sista utpost innan flugan. Första kastet läggs längs iskanten några meter ut i älven, låter flugan sjunka ordentligt och tar hem mycket långsamt. Inget händer mer än att fingrarna redan börjar få problem. Andra kastet läggs nedströms längs vassen, låter sjunka och tar hem lika långsamt. Rätt vad det är nyper det till lite men jag missar i chocken över ett hugg i årets andra kast! Tredje kastet läggs på exakt samma plats som föregående och jag hinner bara strippa/hasa in flugan låååångsamt en gång innan det plötsligt smäller på av full kraft! Fisken rusar direkt ut i starkströmmen under isen och jag förstår att mitt tidigare gäddflugerekord på ca 6 kg (kort gäddflugekarriär) är hotat om jag kan få in den här. Gäddan kommer in och visar sig en gång ganska tidigt, jag ser att den är klart längre än rekordet och får en varm känsla inombords strax innan madamen bestämmer sig för att hon vill ut i starkströmmen igen. Det är bara att låta henne gå med hyfsad press hela tiden. Hon vill inte inte gärna komma intill land och varje gång jag får henne inom ett par-tre meters avstånd, får hon ett ryck och far som en torped ut i strömmen igen. Hon stannar där en stund varje gång och går bara och tynger, näst intill omöjlig att pressa inåt med klass åtta och den starka, massiva kraft som vattnet ger. Till slut börjar hon tröttas, känns som 20 minuter minst, men det handlar nog om mellan fem och tio minuter egentligen. Gäddan kommer in till land, gör ett sista explosivt utfall och är sedan redo för landning. Jag lyfter upp henne, får hjälp av en förbipasserande herre att mäta henne (vilket för övrigt blev fel först, upptäckte det efter att ha kollat måttbandet), fota och en snabb avkrokning för att kunna sätta ut henne innan hon får frostskador. Väl i vattnet piggnar hon ganska snabbt och simmar ståtligt iväg, förhoppningsvis för att äta upp sig inför vårt nästa möte då hon dessutom kanske är full av rom. Mina händer är helt förstörda nu och det tar iallafall hela resan hem i en varm bil innan stickningarna och smärtan är borta och jag kan böja på dem som vanligt igen. Men inombords är jag varm. Mycket varm. Jag är helt nöjd med de där tre kasten denna dag och jag vet att jag kan leva på denna fisk tills isarna börjat gå undan lite mer. Nu måste jag inte ut förrän förhållandena är lite mildare mot både fiskare och fisk. Resultatet blev ju ändå hur bra som helst; årets första gädda på fluga gav mig nytt personbästa i den grenen med en gädda på 110 cm, svårt att uppskatta vikten men jag skulle nog säga ca 8-8,5 med tanke på ryggbredd och den slanka magen. (ursäkta bilden, han som fotade visste inte riktigt hur han skulle hålla iphonen och vad gäller den "fina" klädseln så var det ett extremkort pass i lunchtider... )