Långevallsälven skövlad!

[Erik F]

Långevallsälven är en älv i norra Bohuslän som hyser ett bestånd av insjööring, havsöring och lax. Älven är endast en kilometer lång och förbinder mellersta Bullaresjön med norra Bullaresjön. Längre ner i systemet på Norsk mark rinner Enningdalsälven som är känd för sitt laxfiske efter tidigt stigen storlax.

Långevallsälven är ett vattendrag som är okänt för dom flesta. Men faktum är att fisket kan vara mycket bra. Fisket efter insjööring i maj och juni när det fortfarande är bra vattenföring kan ge fina fångster. Öringar upp emot och över två kilo kan fångas på både torrflugor och våtflugor. Jag upplever själv att öringbeståndet är mycket bra. Framförallt är storleken på fisken hög. Hela älven har haft platser som större öring verkar trivas på.

Laxen stiger upp i älven när vattenföringen än tillräckligt hög. Det finns dokumenterat lax i älven tidigt i Juni. Själv har jag haft påslag av riktigt stor lax i mitten av Juni. Ett hugg följdes av det största plask jag någonsin sett. Själv har jag upplevt att laxens stånplatser i älven har varit ganska lätta att "läsa". Det rör sig kanske om fyra fem platser som känns intressanta.

Att laxen stiger upp i älven råder det dock ingen tvekan om. Ifjol (2010) togs det minst ett tiotal laxar. Flera var blanka laxar som har simmat genom vattensystemet fort.

Älven är sedan länge tillbaka rensad p.g.a flottning. Älven har under flottningsepoken blivit både uträtad och rensad på sten. Ideella krafter har dock gjort ett stort arbete för att förbättra förutsättningarna för fisken. Både lekplatser- uppväxtområden och ståndplatser har ökat markant efter detta.

Sedan några år tillbaka startade ett projekt mellan Norge och Sverige http://projektwebbar...es/default.aspx

Ett delprojekt inom projektet var att återställa minst ett vattendrag. Lotten föll tyvärr på Långevallsälven.

När jag nu besökte älven för en vecka sedan var den översta delen sig inte alls lik. Tidigare lekplatser var borta. Gamla ståndplatser var täckta med sten. Uppväxtområden för småfisken var förändrade. Förändringen var tydlig. Återställningen hade lett till att älven hade blivit till en ränna där massa sten hade forslats ut i. På många ställen hade man inte brytt sig om att använda stenen som låg längst älvkanten sedan flottningsepoken. Iatället låg det ljus sten utlagda över gamla stånd- och lekplatser. Numera är tidigare djuphålor borta. Älven har blivit mera jämndjup. Vattenhastighetrn har också jämnats ut. Tidigare starkare syresatta strömmar har försvunnit. Detta kan få stora konstekvenser under sommaren när det är lågvattenflöde.

Numera syns det tydligt att att älven är artificiellt påverkad. Detta syntes inte alls på samma sätt tidigare. Ska jag vara ärlig känns det som att fiska i en nybyggd regnbågsström.

Man känner sig helt uppgiven efter detta. Finns det något man kan göra? Till vem anmäler man detta övergrepp?

Mvh //

Erik Fröberg Lundgren

Edited September 4, 2011 by Erik F

[Erik F]

Här är två bilder som visar samma pool på samma vattenföring:

Man ska inte luras av att vattnet är mera färgat på första bilden. Faktum är att det var en rejäl djuphåla där som numera är borta.

Edited September 4, 2011 by Erik F

[Erik F]

En till bild. Bilden visar en pool som innan projektet höll mycket fisk och där även fisk lekte. Observera att det är väldigt bra vattenföring i älven. Tyvärr känns det efter "restaureringsarbetet" som att det ständigt är lågvatten i älven.

Edited September 4, 2011 by Erik F

[Erik F]

En bild som visar på skogsskövlingen i samband med detta projekt. Mängder med växtlighet hart försvunnit längst älven.

[trigger hammer]

Knepigt är det när man skall göra i "ording" vattendrag utan att ta hänsyn till de saker som är bra med biotopen från början , man undrar ju vad man ville uppnå just med detta?och man hör om liknade tilltag lite här och var när fiskare som varit vid vattnet i många år är förvånade till att varför djuphålor försvinner, strömmar ändras eller utplånas.

[Erik F]

Knepigt är det när man skall göra i "ording" vattendrag utan att ta hänsyn till de saker som är bra med biotopen från början , man undrar ju vad man ville uppnå just med detta?och man hör om liknade tilltag lite här och var när fiskare som varit vid vattnet i många år är förvånade till att varför djuphålor försvinner, strömmar ändras eller utplånas.

Det är minst sagt knepigt när dessa konsultbiologer kan förändra/förstöra ett vattendrag på detta sätt. Det måste finnas ett kontrollorgan man kan vända sig till som kräver att dessa konsulter rättar till alla fel dom ställt till med! Vart ska man vända sig är frågan?

[hogmark]

Länsstyrelsen?

[trigger hammer]

Det är minst sagt knepigt när dessa konsultbiologer kan förändra/förstöra ett vattendrag på detta sätt. Det måste finnas ett kontrollorgan man kan vända sig till som kräver att dessa konsulter rättar till alla fel dom ställt till med! Vart ska man vända sig är frågan?

Vänd dig till de som beställt detta arbete och fråga vad dom tänkte uppnå med detta och påpeka de fel de gjort och hur mycket det har ändrats till det negativa för vattnet och se vad dom säger?

[Husmusen]

Länsstyrelsen?

Länsstyrelsen i Västra Götalands län är en av med finansiärerna.

[Lillfiskaren]

Det är farligt att utlåta sig utan att ha sett det i fält men på din beskrivning låter det som dålig planering med jämt "utsmetade" åtgärder vilket i många fall leder till mer homogenitet. Med bättre planering och tydliga direktiv till maskinförarna kan man istället ta tillvara de värden som finns (kanske även förstärka) samt fokusera insattserna där de gör mest nytta.

Detta påminner om hur mycket av naturvården ser ut idag (åandra sidan har den periodvis varit obefintlig).

Om länsstyrelsen är en av finansiärerna vill de nog veta huru vida deras bidrag gör någon nytta.

[Stanley]

Varför vänder du dig inte till projektledaren? Där finns säkert många svar att få.

[Brownie]

Varför vänder du dig inte till projektledaren? Där finns säkert många svar att få.

Bra svar.

[Frank]

Bra svar.

Vi är ett par personer som skickat mail till berörda ansvariga personer med dessa frågor. I ärlighetens namn tror jag det är lite svårt att få bra svar. Vem vill erkänna att man misslyckats och "kastat pengarna i sjön"?

Det är ju också lätt att komma med intetsägande svar som: biotop, miljö, mångfald, bla, bla, bla...

Den del av älven som nu "restaurerats" har nu en miljö som faktiskt mer liknar en timmerränna än förut. Samma lutning och samma vattendjup överallt. Tar man bort blocken kan man börja med flottning! Alltså MINDRE variation.

Bifogar några bilder före

[Stanley]

Vi är ett par personer som skickat mail till berörda ansvariga personer med dessa frågor. I ärlighetens namn tror jag det är lite svårt att få bra svar.

Har ni inte fått några svar på frågorna?

[Frank]

Nej, det har bara gått över helgen. Dom får väl prata ihop sig lite

Det är ju viktigt med en debatt om sådana här arbeten. Görs dom verkligen på bästa sätt? Skonsamt mot naturen?

Denna bild skall jämföras med min bild ovan. Det är samma sträcka.

[TechMark]

Hugaligen vilken skövling av skogen närmast fåran, jag vill minnas att alla rön pekar på att vattennära vegetation är en av förutsättningarna för ett reproducerande vatten.

Din sista bild ser nästan ut som "flugfiskesträckan" i Ljusnan nedströms Hede där man kalhuggit skogsslänten för att man inte ska fastna i bakkastet.

[Frank]

Samtliga lekplatser på den "restaurerade" sträckan är också förstörda. Det rörde sig om lekplatser för rejält grov öring, ofta runt 5kg och även upp mot 10.

Alltså ingen småfisk precis. Längre ner är lekplatserna för laxen också täckta av block och grov kullersten. Även här var det stor fisk, upp mot 10kg och mer.

Efter "restaurering" är älven mest lämpad för bäcköring. Stor fisk tar stor plats vid leken. Det krävs rätt djup, rätt strömhastighet och rätt bottenmaterial. Det äe mycket märkligt att man helt bortsett från dessa faktorer. I andra vattendrag kämpar man för att anlägga lekplatser, här finns dom naturligt och då förstör man dom!

[Länsstyrelsen V. Götaland]

Bemötande från Länsstyrelsen och projekt Enningdalsälven

Bakgrund

Långevallsälven har varit påverkad av mänskliga aktiviteter sedan lång tid tillbaka. Bland annat Långevalls kvarn och såg med rötter i 1700 talet. Älven har också varit flottled (foto finns bl.a. på Bohusläns museum från år 1900). Övre delen (södra) rensades 1911 och sedan med hjälp av schaktmaskin som körde i älven på 1950 talet. Långevallsälven var före återställningsarbetena långt ifrån sitt naturliga tillstånd.

Metodik

Vid inventeringar fann vi tydliga lämningar efter rensmassor utmed stränderna i älvens övre delar samt i de långsmala öarna i älvens nedre delar som skapats av just bortrensade stenblock från älven. Dessutom kom med största sannolikhet merparten av allt material till kvarnen, dess ledarmar etc från älven. Man hade också stängt av biologiskt viktiga sidofåror med hjälp av stenkistor. Genom att studera omgivande marker och närliggande grustag kunde vi konstatera att älven var onaturligt fattig på stora stenblock.

Ekosystemet

Effekten av påverkan på älven var en onaturligt ensartad miljö där habitatens komplexitet försvunnit. Generellt innebär bortrensning av stora stenblock och andra grövre strukturer att finare material som sediment, lekgrus, död ved och organiskt material (födobasen) spolas ut ur älven och kvar blir en s.k stenpäls med bl.a. en närmast obefintlig syresättning av bottnarna. Detta syntes tydligt inte minst i älvens nedre delar. Effekten för biologin blev b.l.a. att den produktiva arealen minskade, kontakten med strandzonen minskade och att t ex viktiga lek- och inte minst uppväxtområden för lax och öringungar minskade. Genom elfisken under många år på ett flertal lokaler har vi bland annat konstaterat att överlevnaden från 0 årig till 1årig lax varit låg och att reproduktionen av öring varit dålig.

Återställning

Vi försöker alltid att återskapa de vattendrag vi restaurerar till ett så naturligt tillstånd som möjligt. Syftet är att gynna biologisk mångfald i stort. För Långevallsälvens del har det inneburit att alla stenblock som legat som rensmassor utmed stränderna har återförts till vattendraget. Dessutom ska vi återföra stenblocken som ligger i de konsgjorda öarna. Detta innebär bl a att man inte kört dit några stenblock utan allt material kommer ursprungligen från älven. Skogsskövlingen som nämns är ett resultat av att träd växt upp på de konstgjorda öarna och dessa måste tyvärr tas bort innan stenblocken kan återföras till älven. I den övre delen var vi dock tvugna att bredda älven som en kompensation till alla stenblock som lades ut. Detta för att inte påverka vattenståndet i ovanliggande S. Bullaresjön och ett markavvattningsföretag.

Vi kan förstå att det ser lite brutalt ut för de som inte är vana att arbeta med storskaliga restaureringsprojekt. Vi kommer dock att genomföra åtgärder för att återfå en ekologiskt funktionell kantzon.

Inormation om projektet finner ni på vår hemsida

www.projektenningdalsalven.se

Med vänliga hälsningar

Andreas Bäckstrand Daniel Johansson

projektledare projekt Enningdalsälven Limnolog

[Frank]

Dessutom ska vi återföra stenblocken som ligger i de konsgjorda öarna. Detta innebär bl a att man inte kört dit några stenblock utan allt material kommer ursprungligen från älven.

Vilket inte stämmer alls på en sträcka av ungefär 200 meter nedströms övre ön. Här har klart och tydligt material INTE tagits från strandkanten utan forslats dit, obekant varifrån. Detsamma gället runt övre ön och höljan ovanför övre ön.

Där finns nämnligen inte så mycket material då det är en naturlig grusås.

Dessutom har djuphålor lagts igen.

Lekplatser har förstörsts. Både lax och öring har ju de facto bestämda krav på lekplatsens beskaffenhet.

Man hade också stängt av biologiskt viktiga sidofåror med hjälp av stenkistor.

Men dessa "stenkistor" öppnades ju för många år sedan???

Beträffande de konstgjorda öarna har undertecknad själv öppnat upp sidofårorna så vatten rinner där även i torrperioder.

Det är väl en utmärkt skyddad miljö för yngel, fritt från predatorer och väl beskuggat. Det finns t.ex. mycket skrak i älven och då borde de små sidoströmmarna vara än viktigare. Se citat ovan om "BIOLOGISKT VIKTIGA SIDOFÅROR"!

Beträffande skogsskövlingen så lider ju Långevallsälven av kraftig solbelysning då den rinner i rakt syd-nordlig riktning. Älven får det varma ytvattnet från Södra Bullarsjön och då borde det vara än mer viktigt med skugga när sommarens vattentemperatur kan nå långt över 20 grader. Vidare riskerar, eller kommer ni att få problem med kraftig algtillväxt.

Genom att studera omgivande marker och närliggande grustag kunde vi konstatera att älven var onaturligt fattig på stora stenblock.

Som nämnts är det ett grustag och inte ett stentag.

Som lekman (och jag är inte blind!) kan jag se att det på långa sträckor inte finns någon sten upprensad på kanterna och heller inte mycket sten i skogen. Då skapar ni ju något som aldrig funnits? Både älven och marken runt älven ÄR bitvis fattig på stora block!

Genom elfisken under många år på ett flertal lokaler har vi bland annat konstaterat att överlevnaden från 0 årig till 1årig lax varit låg och att reproduktionen av öring varit dålig.

De år då elfiske utfördes utanför övre ön var det ju bra resultat! Året därpå vid högre vattenföring ett något sämre.

Med anledning av de lokaler för elfiske som använts kan man inte dra generella slutsatser pga vattendjup och strömhastighet.

Vidare har en del av lokalerna absolut inte varit bra eller representativa.

Mvh

Frank Lundgren (med mer än ett kvartssekel erfarenhet av Långevallsälven)

[Frank]

"Man hade också stängt av biologiskt viktiga sidofåror med hjälp av stenkistor."

Foto på den viktiga sidofåra som påstås ha varit stängd. Den har i verkligheten existerat som öppen året om i 20 år. Jag håller med om att den är biologiskt viktig! Även här har man lagt i nya block, fastän det var en del av en gammal helt naturlig fåra.

Jag börjat tro att Andreas Bäckstrand är felinformerad?

[Frank]

Sidofåra vid konstgjord ö... denna fåra öppnades också för ungefär 20 år sedan...

[Frank]

Den s.k. stenkistan som inte var öppen...

Någon form av missförstånd eller felaktig information torde föreligga. Notera färgen på bottenstenarna. Dom har varit under vatten ganska många år.

Jag vill inte raljera, men måste ju bemöta rena felaktigheter. Vi har ju tack och lov i vårt land offentlighetsprincipen samt demokrati.

[Stanley]

Lekplatser har förstörsts. Både lax och öring har ju de facto bestämda krav på lekplatsens beskaffenhet.

Hänger med på att det skett stora förändringar och att det alltid kan diskuteras om det är vettiga åtgärder men hur menar ni att lekplatser har förstörts?

[mipert]

Jag vet inte jag. Har aldrig sett strömmen och har ingen aning om status. Men både före och efterbilder visar -enligt mig- på fina vatten.

Jag blir inte det minsta upprörd av de bilder ni visar. Tyvärr?

[Frank]

Hänger med på att det skett stora förändringar och att det alltid kan diskuteras om det är vettiga åtgärder men hur menar ni att lekplatser har förstörts?

Dom existerar inte längre, dom är täckta med block och stor sten. Strömmarna har också ändrats helt på de platserna.

Mera bilder före o efter. Den ljusare botten på före-bilden är där laxen lekt. Om naturen självt ordnat lekplatser så skall man vara rädd om dem.