Långevallsälven skövlad!

[Stanley]

Dom existerar inte längre, dom är täckta med block och stor sten. Strömmarna har också ändrats helt på de platserna.

Mera bilder före o efter. Den ljusare botten på före-bilden är där laxen lekt. Om naturen självt ordnat lekplatser så skall man vara rädd om dem.

Svårt att avgöra för en utomsocknes på bilder men nog ser det ut som att man skapat fina uppväxtmiljöer om inte annat?

Lekplatser kan jag inte uttala mig om men det går väl inte att veta redan om fisken kan hitta nya bottnar att leka på även efter restaureringen...?

[Frank]

Detta innebär bl a att man inte kört dit några stenblock utan allt material kommer ursprungligen från älven.

De ljusa stenar och block som syns på bilden är inga rensmassor och kommer således inte från älven. Det finns överhuvudtaget inga rensmassor vid denna sträcka.Det är fel beskrivet i svaret från länsstyrelsen. Varför?

Svårt att avgöra för en utomsocknes på bilder men nog ser det ut som att man skapat fina uppväxtmiljöer om inte annat?

Som sagt, det är bra med uppväxtplatser, men det kräver lekplatser. Strax nedströms de gamla lekplatserna finns/fanns en snabb ström och fors där det var tätt med laxyngel.

Lekplatser kan jag inte uttala mig om men det går väl inte att veta redan om fisken kan hitta nya bottnar att leka på även efter restaureringen...?

Det finns ju en begränsad mängd platser i älven med lämplig botten,djup och strömhastighet för dessa stora laxar och öringar. 10-kilos laxar kräver sitt utrymme. De lär inte få plats mellan blocken på de gamla platserna. Det finns inte tyvärr andra lämpliga platser. Då hade ju laxen redan lekt där och den restaurerade sträckan har inte de bottnarna och karaktären. Längre nedströms där man inte restaurerat finns dock några lekplatser kvar som tur är. Små öringar däremot är inga problem alls men det var väl inte främst dem man ville värna?

Det är alltså fiskar som är uppemot meterlånga eller mer och då krävs ett antal kvadratmetrar per lekpar.

(Jag är i princip inte emot att man restaurerar. Det finns vissa delar av älven som definitivt kan förbättras avseende lekplatser, uppväxtmiljö för yngel osv. Men då kan man väl koncentrera sig på de platserna? Varför förstöra något som redan fungerar?

Sedan är det en liten älv, det skulle kallas för å utanför bohuslän. Man pratar om storskaligt projekt när det kanske snarare gäller fingertoppskänsla. När sedan svaret från ansvariga innehåller rena felaktigheter då känns det inte bra...)

[Frank]

Här visas ett positivt arbete i projektet. "Trappan" i Torpbäcken. Fåran upp till den kan ses till höger i bild.

Ett omlöp ordnades här tidigare och laxen gick då upp och lekte i bäcken. Tyvärr upphörde funktionen på omlöpet men det visade ändå att laxen vandrade upp. Förhoppningsvis är den nya trappan betydligt mer hållbar och underhållsfri.

På nästa bild är det faktiskt vatten i det gamla naturliga omlöpet. Där vandrade förr laxen och öringen förbi dammen enligt äldre ortsbor.

Det fungerade tills "nya" landsvägen byggdes. Sedan var det stopp för fisken i många år.

Edited September 9, 2011 by Frank

[Frank]

Ett par nya bilder på arbetet som fortgår.

Här är "de konstgjorda öarna" rensade från alla stora träd. Observera att mittersta fåran använts för flottning. Där bildas en rät linje ut mot sjön. Fåran till höger är således naturlig. Här ligger också ett riktigt stort stenblock med en djuphåla bakom.

Den mindre fåran längst till vänster får väl också anses som en naturlig rest när mittfåran för flottning skapades.

Varför är inte den naturliga fåran till höger "en biologiskt viktig biotop"?

Samma fråga för den lilla fåran till vänster. Där i inloppet till fåran har vissa år fisken lekt. Ynglen hade en perfekt skyddad miljö.

På bild 1566 kan man under bakom riset skönja den naturliga lilla fåran. Vid inloppet lekte ibland fisken och ynglen hade en skyddad tillvaro!

De andra "före-bilderna" är tagna nedströms ön. Den naturliga fåran till vänster i bild.

Vid "dödveden" går en liten sidobäck ut till sjön. Denna bäck har mycket laxyngel då fisken leker nära inloppet till bäcken.

Bild 1484 visar flottfåran. Dålig skärpa men visar den djupa grönskan och täta växtligheten som nu är borta.

Jag tycker alltså man skulle behållit de båda naturliga fårorna med den djupa skyddande grönskan och kanske förbättrat den fåra där flottningen skett, men med små maskiner utan att hugga ner träd!

Edited September 9, 2011 by Frank

[Frank]

Effekten av påverkan på älven var en onaturligt ensartad miljö där habitatens komplexitet försvunnit. Generellt innebär bortrensning av stora stenblock och andra grövre strukturer att finare material som sediment, lekgrus, död ved och organiskt material (födobasen) spolas ut ur älven och kvar blir en s.k stenpäls med bl.a. en närmast obefintlig syresättning av bottnarna. Detta syntes tydligt inte minst i älvens nedre delar. Effekten för biologin blev b.l.a. att den produktiva arealen minskade, kontakten med strandzonen minskade och att t ex viktiga lek- och inte minst uppväxtområden för lax och öringungar minskade.

Bilder från ungefär mitten av älven och ned mot utloppet i Norra Bullarsjön.

Gäller texten ovan verkligen samma älv?

[Frank]

Biotopkartering av vattendrag i Enningdalsälvens avrinningsområde

Löpnummer:2010:54

Diarienummer:537-91083-2008

Publiceringsår:2010

Sidantal:

113

http://www.lansstyre...010/2010_54.pdf

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

LÄS OM LÅNGEVALLSÄLVEN SIDAN 34 (inventeringen utförd 2004)

Utdrag ur texten:

"I den tidigare rensade Långevallsälven har både

bottenstruktur och vattenstyrning förbättrats. Denna biotopvård har gett förbättrade

förhållanden för en ökad reproduktion av fisk."

Vidare...

"Vid karteringen delades Långevallsälven in i två sträckor. Den nedre sträckan från

sjöutloppet i Norra Bullaresjön har en längd av 691 meter och den övre som avslutas vid

sjöinloppet i Södra Bullaresjön var 411 meter lång. Den nedersta sträckan var mycket fin med

en dominans av strömmande vatten men hade även inslag av forsande och svagt strömmande

vatten. Den övre sträckan dominerades av svagt strömmande vatten men även inslag mot

strömmande och forsande vatten."

Mer...

"Långevallsälven skattas som en bra öring- och

laxbiotop med bra – mycket bra lekbotten på

samtliga sträckor, samt 63 % av längden med

bra – mycket bra uppväxtområden, och bra –

mycket bra tillgång på ståndplatser för lax och

större öring. Även den översta sträckan på 411

meter har potential att bli klass 3 i avseende

som uppväxtområde för öring och lax om

biotopvård genomförs. Kraftig rensning på

övre sträckan har medfört en brist av

stenblock i älven och därmed avsaknad på

ståndplatser för uppväxande fisk. Detta kan

enkelt åtgärdas genom att block som kantar

älven relativt lätt kan återföras. Åtgärden bör

anses som mycket angelägen att genomföra."

(Min kursivering)

LÄS SJÄLVA MER OCH JÄMFÖR MED SAMMA MYNDIGHETS SVAR TIDIGARE I TRÅDEN!

Jag tror faktiskt inte mer behöver sägas...

Jag hittade i kväll länken till denna undersökning på Enningdalsälvens Vattenråd. http://www.enningdal...m/aktuellt.html

2004 ansågs 63% av älven som mycket bra alla kategorier!!! De delar som ideelt restaurerats.

2011 är samma älv kass???

Jag hoppas alla läsare nu förstår vår upprördhet.

Detta är nog anledning till en helt ny tråd...

[Frank]

Ett litet inlägg till angående "dålig överlevnad av laxyngel och dålig reproduktion av öring".

Det finns 1-2 storskraksfamiljer i älven. 5-10 individer inklusive ungar. På norska kallas fågeln Laksand som kanske är ett bättre namn.

Från Wikipedia:

De er for det meste fiskeetere og har tagger i nebbet som hjelper dem å holde på fisken. De eter også snegler og muslinger. De unge fuglene eter vanninsekter den første tiden. En undersøkelse fra Altaelva^[1] beskriver næringsinntaket: Ut fra simuleringer vil 200 fiskender i løpet av 30 dager kunne spise et sted mellom 78 000 og 136 000 presmolt. I mageinnholdet til 60 skutte ender (både unger, voksne laksender og silender) ble det funnet 606 laks (90 %) 3 aure (0,4 %) 13 røye (1,9 %)”

I älven finns också väldigt mycket ål, säkert ett par tusen i olika storlekar på älvens längd om inte fler. Jag tror att en realistisk beräkning av hur mycket yngel av lax och öring storskrak och ål sätter i sig per år kan hamna på 20-30000 yngel!

Då är det minsann ingen dålig reproduktion!

Ålen är som bekant rödlistad och har all rätt att skyddas. Storskraken vet jag inte vad man kan göra åt. Det är en fantastisk fiskare som jag sett anfalla på "skyttelinje" längs älven. De kör in sina näbbar, som har en krok, under stenar där ynglen gömmer sig och drar fram dem.

Inte ett ord om dessa båda stora predatorer vad jag vet i undersökningarna av älven.

[Brownie]

Frank, du borde verkligen lägga krutet på Länsstyrelsen om du verkligen vill

ha svar eller försöka åstadkomma en förändring.

[Frank]

Frank, du borde verkligen lägga krutet på Länsstyrelsen om du verkligen vill

ha svar eller försöka åstadkomma en förändring.

Det har jag också gjort. Arbetena stoppas nu till nästa sommar. Jag har fått ett svar jag får gå igenom.

[Brownie]

Det har jag också gjort. Arbetena stoppas nu till nästa sommar. Jag har fått ett svar jag får gå igenom.

Det var ju bra. Lycka till nu

[Frank]

I korthet så kommer man att "ha möjlighet att kontrollera arbetet innan det återupptas".

Konsulten, Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB "Milva", hävdar att djuphålor inte lagts igen.

Så där står ord mot ord...

Så får vi hoppas att fortsättningen blir bra!

[Malungsfors]

Jag tycker resultatet ser klockrent ut om jag bara tittar på bilderna som ligger i tråden. Hela grejen med en återställning är de facto att återskapa en slags naturlighet i vattendragen. Så som de ser ut idag (efter mänskilg påverkan via flottning, dikning etc) är helt enkelt inte naturligt även om vissa insatser har genomförts med att skapa lekområden, öppna sidofåror etc. vilka säkerligen har varit enormt viktiga för att hålla ån (reproduktionen) vid liv. Syftet med en återställning i grunden är att skapa en komplexitet i vattendragets strömmande miljöer genom att förstärka de naturliga strukturerna som t ex kurvor, grundområden, nackar etc. Till detta måste dock en grävmaskin användas, bl a för att kunna lyfta och förankra grova block och för att kunna flytta om mycket stora massor av rensat material. Naturligtvis är påverkan på marken av en grävmaskin betydligt högre än t ex en manuell insats med människor. Ni måste dock se till den långvariga nyttan av att använda en grävmaskin just för att kunna skapa de strukturer projektet eftersträvar. Att skogen "skövlas" är också ett nödvändigt ont. På de bilder som ligger i tråden ser vi dels att projektet har förberett områden genom att röja vegetationen för att enklare komma åt de rensade materialet med maskinen. Det är mycket viktigt att komma ihåg att den vegetation som är finns idag på och i anslutning till rensningarna inte skall, i de flesta fall, finnas där. Just därför röjs denna bort för att frigöra material. På några bilder ser strandvegetationen ut att vara helt och hållet borttagen vilket kan upplevas som konstigt. Detta är också ett nödvändigt ont i vissa fall. Troligen har de legat stora mängder rensat material där och när detta återbördades till vattendraget blev endast en yta av jord/sten kvar. Dock så är detta, hur konstigt det än låter, en naturvårdsåtgärd. Genom att avlägsna det rensade materialet och frigöra den naturliga åkanten igen ges möjligheten till att återfå två mycket viktiga processer igen: 1) Naturlig etablering av störningskänslig strandvegetation 2) Naturlig erodering av lekmaterial.

Att material kan upplevas som ljust som beskrivet är inget konstigt. En sten eller ett block som har legat på land i 80-100 (?) år blir naturligtvis ljus, detta ser vi i samtliga kistor och motsvarande längs vattendragen. Avvakta något år med algpåväxt och liknande så är "problemet" borta.

Rent generellt så kan jag säga att dessa totalåterställningar som genomförs är mycket, mycket positiva för livet i och kring de strömmande vattendragen. Den initiala påverkan kan vara hög pga som ni beskriver att strandvegetationen i viss mån försvinner men denna återetableras snabbt på nygamla områden. Det gäller att komma ihåg den långsiktiga nyttan med detta!

Det är svårt dock att uttala sig om resultatet utan att ha sett det på plats och jag tycker att det är bra att ni reagerar om de "gör fel" - syftet är ju att göra det bättre. Enklast är ju som någon skrev att prata med projektledaren och påpeka vad ni vet och vad som ni upplever har blivit negativt. Projektledaren borde i sin tur kunna ta med er ut och visa på åtgärderna och förklara syftet med dem. Kanske har de till och med skapat både fler och bättre lekområden än tidigare, fast med en metod ni kanske inte är bekanta med? (jag spekulerar) Om jag vore ni skulle jag definitivt kontakta projektledaren (eller arbetsledaren) och be om en guidning och diskussion!

Besök gärna dessa länkar också för lite mer information:

http://www.teknat.um...rodas.cid146441

http://www.naturvard.../620-5649-2.pdf

Se också en informationsfilm som togs fram via www.vindelriverlife.se (besök gärna - bra information) under förra året.

[Malungsfors]

Klipper även in en bra sammanfattning av syftet med en återställning/restaurering från denna folder: http://vindelriverli...RiverLIFEsv.pdf

Varför restaurering?

Restaureringen skapar krokigare och

bredare biflöden vilket ger långsammare

och mer variationsrika strömmar. Det ger

bättre vattenhushållning i älven eftersom

flödet bromsas upp. Risken för att gruset

på fiskens lekbottnar sköljs bort minskar

och fisken får ståndplatser kring ilagda

stenblock. Öppnade sidofåror gör nya

livsmiljöer tillgängliga för bland annat lax

och öring. Stränderna blir mer varierade

med ökade förutsättningar för en artrik

och produktiv växtlighet.

[endorfinslaven]

Jag tycker jobben ser bra ut !

Vad är problemen ?

Grinas det över att det går åt träd o växtlighet och stenarna är ljusa..

Det repar sig ta det lugnt....

Hur många arter finns i vattendraget !

De nya åtgärderna,,, gynnar de laxfisk i yngre/äldre åldrar eller vitfisk som konkurrerar med laxfisken.

Försöker man bygga bort platser med bra biotoper för Predatorerna till grundare partier.

Om några lekplatser förstörs så har antagligen flera nya har skapats på annat håll...

Helt övertygad om att de har en plan över vad de pysslar med...

[Erik F]

Jag tycker resultatet ser klockrent ut om jag bara tittar på bilderna som ligger i tråden. Hela grejen med en återställning är de facto att återskapa en slags naturlighet i vattendragen. Så som de ser ut idag (efter mänskilg påverkan via flottning, dikning etc) är helt enkelt inte naturligt även om vissa insatser har genomförts med att skapa lekområden, öppna sidofåror etc. vilka säkerligen har varit enormt viktiga för att hålla ån (reproduktionen) vid liv. Syftet med en återställning i grunden är att skapa en komplexitet i vattendragets strömmande miljöer genom att förstärka de naturliga strukturerna som t ex kurvor, grundområden, nackar etc. Till detta måste dock en grävmaskin användas, bl a för att kunna lyfta och förankra grova block och för att kunna flytta om mycket stora massor av rensat material. Naturligtvis är påverkan på marken av en grävmaskin betydligt högre än t ex en manuell insats med människor. Ni måste dock se till den långvariga nyttan av att använda en grävmaskin just för att kunna skapa de strukturer projektet eftersträvar. Att skogen "skövlas" är också ett nödvändigt ont. På de bilder som ligger i tråden ser vi dels att projektet har förberett områden genom att röja vegetationen för att enklare komma åt de rensade materialet med maskinen. Det är mycket viktigt att komma ihåg att den vegetation som är finns idag på och i anslutning till rensningarna inte skall, i de flesta fall, finnas där. Just därför röjs denna bort för att frigöra material. På några bilder ser strandvegetationen ut att vara helt och hållet borttagen vilket kan upplevas som konstigt. Detta är också ett nödvändigt ont i vissa fall. Troligen har de legat stora mängder rensat material där och när detta återbördades till vattendraget blev endast en yta av jord/sten kvar. Dock så är detta, hur konstigt det än låter, en naturvårdsåtgärd. Genom att avlägsna det rensade materialet och frigöra den naturliga åkanten igen ges möjligheten till att återfå två mycket viktiga processer igen: 1) Naturlig etablering av störningskänslig strandvegetation 2) Naturlig erodering av lekmaterial.

Att material kan upplevas som ljust som beskrivet är inget konstigt. En sten eller ett block som har legat på land i 80-100 (?) år blir naturligtvis ljus, detta ser vi i samtliga kistor och motsvarande längs vattendragen. Avvakta något år med algpåväxt och liknande så är "problemet" borta.

Rent generellt så kan jag säga att dessa totalåterställningar som genomförs är mycket, mycket positiva för livet i och kring de strömmande vattendragen. Den initiala påverkan kan vara hög pga som ni beskriver att strandvegetationen i viss mån försvinner men denna återetableras snabbt på nygamla områden. Det gäller att komma ihåg den långsiktiga nyttan med detta!

Det är svårt dock att uttala sig om resultatet utan att ha sett det på plats och jag tycker att det är bra att ni reagerar om de "gör fel" - syftet är ju att göra det bättre. Enklast är ju som någon skrev att prata med projektledaren och påpeka vad ni vet och vad som ni upplever har blivit negativt. Projektledaren borde i sin tur kunna ta med er ut och visa på åtgärderna och förklara syftet med dem. Kanske har de till och med skapat både fler och bättre lekområden än tidigare, fast med en metod ni kanske inte är bekanta med? (jag spekulerar) Om jag vore ni skulle jag definitivt kontakta projektledaren (eller arbetsledaren) och be om en guidning och diskussion!

Besök gärna dessa länkar också för lite mer information:

http://www.teknat.um...rodas.cid146441

http://www.naturvard.../620-5649-2.pdf

Se också en informationsfilm som togs fram via www.vindelriverlife.se (besök gärna - bra information) under förra året.

Tack för ditt svar. Om du läst tråden ser du att det är människor som arbetat ideellt i 25-års tid med älven i fråga som ställer sig kritiska till det utförda restaureringsarbetet. Det du skriver är allmänt känt men är knappast generaliserbart på alla vattendrag. Själv bor jag i Umeå och fiskar i många älvar här omkring. Jag får för mig att det i akademiska kretsar kan ske en viss generalisering i hur vattenvård ska bedrivas. Det är stor skillnad mellan vattendrag i norr och i söder. Fauna i och med vattendraget skiljer sig åt, jordmån, bottenstruktur, vattentemperatur, syrehalt under sommaren m.m. Att jämföra restaureringsarbeten från Västerbotten och Bohuslän bör således inte göras.

Angående ljus sten på botten så kan jag inte köpa att stenen blir ljus när den har legat i många år på land. Samtliga stenar som ligger kvar längs älvsstranden har det karakteristiska grå-tonen som en sten normalt sett har. Inte en enda har varit ljus. Stenarna som ligger i älven har i många fall en helt annan färg. Dessutom har jag fiskat i denna lilla älv sedan barnsben och har aldrg sett några ljusa större stenar liggandes längst strandzonen.

Edited September 16, 2011 by Erik F

[Erik F]

Om en vecka kommer jag att befinna mig i området och ska beskåda vad som skett. Tydligen har inte samma "klåpare" fått förtroendet för att fortsätta med sina "biotiovårdsåtgärder". Varför kan man ju alltid fråga sig!? Det ska bli spännande att se vad som skett på sträckan norr om bullaresjöarna!?. Förmodligen och förhoppningsvis har arbetena här utförts av folk med god kompetens inom området.

Edited May 27, 2012 by Erik F

[Frank L]

Det är tyvärr så att de finaste lekplatserna är borta.

I ett fall har de raderats ut av det omfattande förändringsarbetet.

I ett annat fall är de förstörda på grund av för stort vattendjup, för långsam strömhastighet samt att stenblock ligger över lekgruset.

Det är väldigt olyckligt då denna fina lekplats fungerade under såväl hög- som lågvatten.

Jag kan inte se att några nya lekplatser skapats. De som återstår är inte av samma kvalité som de som förstörts.

Dessutom måste nämnas igen att solinstrålningen ökat mångdubbelt. Detta i ett vatten som redan har sommartemperaturer på gränsen

för vad laxyngel kan tåla.

Som en sidonotering såg jag inte mindre än 15 skrakar i den "restaurerade" övre delen av älven. Numera tydligen optimerad för skrak...

Lämpligt vattendjup och strömhastighet för dessa fiskälskande fåglar.

[Erik F]

Nu har restaureringsarbetena avslutats (http://projektwebbar...vallsalven.aspx). Projektledare är Andreas Bäckstrand. År 2004 utfördes en inventering av samma Andreas Bäckstrand. Då ansågs det vara bra lekbotten på samtliga sträckor. Vidare ansågs det vara bra/mycket bra uppväxtområden på 63% av längden på älven. (http://www.lansstyre...010/2010_54.pdf)

Det ska bli mycket intressant att följa älvens utveckling vidare.

[Frank]

Nu är det 2013 och årets elfiskeresultat kan inte betecknas med annat än katastrof. Tyvärr.

 

På projektets hemsida skrev man om resultatet 2012:

 

"På lokal 1 (ovan inloppet till N Bullaresjön) beräknades tätheterna till ca 125 lax- och öringungar/100 m2 (96 % lax). Detta är det överlägset högsta resultat som hittills uppmätts i Långevallsälven."

 

OBS! Riktigt, men resultat är från ett område som ej hade åtgärdats av projektet då fisken lekte 2011!

 

Resultatet 2013

 

Ovan n. bullarsjön: ca 20 laxungar 0+ per 100m2 och 2 öringungar.

Liderna övre lax 0+: 3,5 och öring 1,6

Gropen: 0

Ovan ön: 0 (större än 0+ 3st på drygt 300m2)

 

Enligt elfisket 2013 finns det i princip bara årsungar på den sträcka närmast uppströms sjön som är minst utsatt för projektets

(länsstyrelsens) åtgärder.

 

Resultat från tidigare fisken finns tillgängliga på svenskt elfiskeregister.

 

Det är förstås mycket tråkigt detta. Går inte att skylla på torr, varm sommar, det har det varit andra år också.

Den konstruktiva frågan måste vara: Vad tänker man göra åt det hela?

Är det någon som bryr sig?

[Makkrus]

Lider med dig frank. På ett så här unikt vatten, vart pch kollat övre delen på lågvatten och det är ju helt torrt så vissta kan man förstå siffrorna.

Någon borde kunnas hålla ansvarig för detta ??

[thorro]

Nu tar jag verkligen upp en gammal tråd men tänker ändå fråga om nån har fiskat i långevallsälven på sistone?

Som ny på forumet och hyfsat ny inom flugfisket samt att jag bor i "området"(Strömstad) så blir man ju lite nyfiken.. =)

[Erik F]

Numera är inget fiske tillåtet.

[thorro]

Okej.. varför detta? Är dom inte klara med restaureringen?

Edited May 2, 2014 by thorro

[flyfishingisnice]

Numera är inget fiske tillåtet.

 

Har du någon info om detta?

[Frank]

Korten för Långevallsälven brukar säljas hos Östad Livs eller Vassbottens Camping, bara att höra om det säljs nu.

 

Statistik från det "restaurerade" vattendraget (från www.ajffhalden.no/berbyelva)

 

Från 23/5 till 6/6 2010 = 82 laxfiskar

                           2011 = 73

                           2012 = 77

                           2013 = 58

                           2014 = 38

 

Alltså en nedåtgående trend. Se också mitt inlägg ovan om det katastrofala elfiskeresultatet.

Till ni som skrivit inlägg om att restaureringen "ser klockren ut" och liknande kommentarer, har ni verkligen läst hela tråden? Eller tycker ni bara helt lättvindigt någonting? Baserat på vaddå?

 

Min personliga åsikt är att länsstyrelsen m.fl. aktörer och privata intressen drog igång projektet för att man var så sugen på dom där 8 eller 13(?) miljonerna i interregprojektet och att få en fjäder i hatten för utfört arbete som förhoppningsvis ingen tittar närmare på, ifrågasätter eller vågar kritisera. Det gick för snabbt och lättvindigt helt enkelt. Lite "Herrarnas fria åkning" över det hela. Bara att lägga ut sten så blir det automatiskt rätt...!

 

Jag tycker det är jättebra med riktig fiskväg förbi Mjölnerödsdammen!

Det är också jättebra med en fiskväg i Torpbäcken, men efter 4 år fungerar den tyvärr fortfarande inte!

Jag hoppas innerligt att arbetena vid Vassbotten/Holtet och Svingen är utförda med mer omtanke, känsla, kunskap och respekt för naturen och att de fungerar bättre för lax och havsöring. Det återstår att se.