Hoppa till innehåll
Erik F

Långevallsälven skövlad!

Recommended Posts

Tätheterna av laxyngel per 100m2 är c:a 10% av de tätheter som finns i Örekilsälven! Öringyngel saknas? Det skulle vara intressant att hitta en bottenfaunaundersökning från sträckan.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Det vore så klart intressant att undersöka den saken, men det är inte relevant att jämföra Örekilsälven med Långevallsälven när man ska jämföra effekterna av ett restaureringsarbete.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Nej det kanske inte är relevant att jämföra med Örekilsälven, den är i naturligt opåverkat tillstånd. Om det hade gjorts bottenfaunaundersökningar före och efter grusningen i Långevallsälven så hade nog den största effekten av gruset kunnat utläsas.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Det är mycket intressant att jämföra älvar, för att förstå hur och varför de är olika. Men inte lika intressant för att utvärdera en biotopvårdande åtgärd. Då är det före och efter som gäller. Här visar det ju på klara förbättringar.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Nu har elfiskeresultaten för 2018 kommit. Den fina trenden fortsätter. Snittfångsten på sträckor med tillräckligt med tester gjorda är under de sju år efter restaureringen 3x så högt som, de sju åren innan restaureringen.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Men hur ser det ut idag för den större Brunöringen när djuphålorna försvunnit.
Då menar jag inte 0+ och de som fångas på elfiskesträckorna utan de större individerna..

Undrar själv för att de nu utfört denna typ av restaureringar i Hedströmmen och Nedre Dalälven hos mig.
Hedströmmen Baggådalen
Här har de lagt ut sten där det redan fanns sten och slagit isär strömmarna ännu mer i det redan oerhört näringsfattiga vattnet.

För Dalälven i Gysinge så har djuphålorna där den större Harren höll till invid timmerrännorna utraderats, man grundade upp överallt till i mina ögon en monokultur.
Dessa åtgärder ger önskat resultat för elfiskerapporterna men vad ger de för fiskbeståndet.
Utfärdarna ett konsultbolag försvarade sig med att vi bygger inte ett fiskevatten.
 

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
På 2017-12-29 at 08:22 Freddan75 sa:

Det är mycket intressant att jämföra älvar, för att förstå hur och varför de är olika. Men inte lika intressant för att utvärdera en biotopvårdande åtgärd. Då är det före och efter som gäller. Här visar det ju på klara förbättringar.

Bra för reproduktionen av öring men kanske inte för biodiversiteten. Vill man ha en vettig utvärdering av en biotopförändrande åtgärd får man inventera alla taxa i lokalen för och efter åtgärden. 

(fiskar inte älven och har inte sett före och efter, just saying...)

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
17 hours ago Troutman sa:

Bra för reproduktionen av öring men kanske inte för biodiversiteten. Vill man ha en vettig utvärdering av en biotopförändrande åtgärd får man inventera alla taxa i lokalen för och efter åtgärden. 

(fiskar inte älven och har inte sett före och efter, just saying...)

Helt rätt
Man bör inventera de större individerna i vattnet och deras tillhörande unika ståndplatser.
Därefter bör man studera dessa unika ståndplatsersutformning och varför fisken väljer dem.
Detta för att återskapa motsvarigheter på fler platser eller låta dem vara orörda.

Inventeringarna som sker av länsstyrelser o biologer är inte representativa för hela biotopen. Många dagsländearter kan vara presenterade i referensströmmarna där inventeringarna sker.
Tex. så återfinns en viss dagslända bakom stenar i en biotop som liknar även vad du i stor omfattning finner ute på lugna flyt/strömmar.
Men om man bara inventerar på dagens referenssträckor efter gängse normer så finner man ett hyfsat överslag på vad som finns i vattnet. Det man inte tänker på är att en specifik art kan ha en refuge i strömmen,  det förbises tyvärr att i vissa fall är just de specifika arterna utslagna på de lugnare o djupa strömmarna där de borde återfunnits i stora antal. Anledningar till deras bortfall kan vara tex. sedimentering. Samma unika art kan innebära en lättillgänglig form av födointag för fisken och stå för en signifikant del av viktökningen under året. Om den försvunnit från lugna strömpartier där den tidigare funnits i stora mängder så försvann även ett potentiellt födotillskott.

På samma vis så missar man de större äldre individerna av fisk när man bara kollar fiskbeståndet med elfiskeaggregat på referenssträckorna...

Därefter så skriver man rapport på vad man inventerat och sekundärt så styr man in fiskevården mot att återskapa de goda referenssträckorna.
Man har ju läst om att vattendragen ska ha så hög gradient som möjligt för att hålla bra reproduktion, baserat på tidigare undersökningar brukar det kallas...
Med andra ord skapar man lax o havsöring(anadroma)biotoper till stationär öring...

Länken till den Danska restaureringen som ligger tidigare i tråden påskiner att det finns fina öringvatten utan denna likformade stenonani som den svenska fiskevården kör med.

Ironiskt är att den moderna formen av biotopvård medvetet eller omedvetet räddar massor av skogsbrukspåverkade vatten från total utslagning av öringen. Genom att bland annat dölja den storskaliga effekten skogsbruket åsamkar vattnen väljer man att skapa bäcköringståndplatser över ofantliga arealer.
Att lugnflyten och djuphålorna är sterila på både fisk o insekter hör inte hit för det syns inte i rapporterna...


 

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Stenonani var ett bra nysvenskt ord, det är väl den moderna fiskevården? Långevallsälvens "utveckling" liknar en å i mina hemtrakter där fiskeribiologerna kört ut 1100 lass med grus på en sträcka av 2 km. Helt ny och helt steril botten, det fanns förmodligen inte en enda levande insekt kvar som föda till öringen. Detta handlar om en å med stationär öring, som förmodligen blev ganska stressad av ingreppet. Det tog åtta år innan det fångades någon 0+ öring vid elfiskena, det 18 år innan det fångades en vuxen öring! Det borde vara bättre med ett begränsat antal lekplatser där lekparen finner varandra än kilometervis med lämplig ( ny och steril) stenbotten. Att bottenfaunan (insektslarverna som skall finnas i tusentals per m2) är en förutsättning för ett bra fiskbestånd verkar inte finnas någon förståelse för nuförtiden.

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Jag blir för var dag mer övertygad om att den nya stenonanin eller den moderna missanpassade biotoprestaureringen egentligen är en summering av elfiskeresultaten.
Lennart Grahn du har helt rätt i att de inte ser behovet av rätt insektsart i rätt mängd på rätt plats. Vilket gör att öringen kan få en längre födosäsong när det gäller lättillgängliga insekter.
Med rätt vattenkvalite och fysisk utformning på biotopen så får man diversitet bland öringens ståndplatser.
0+ i barnkammarna (stenonanilandkapet, monokulturerna)
Öringen kräver större o större revir med åldern och till slut så står de på lugnare flyt där de kan inta föda energieffektivt.
Men när jag pratat med flera fiskevårdare däribland en som många ggr dykt upp i fiskevårdsböcker och varit elfiskets fanbärare i landet. Då förstår han inte ens behovet av rätt insektsarter, för dem ska det bara vara insekter i vattnet oavsett art eller levnadsmönster på den insektsarten.
Arter som lever under stenar och krälar upp för att kläckas eller forsknott i hårdforsar är inga arter som större fisk kan leva på i de grunda snabbrinnande monokulturerna. Men det inbillar sig dessa fiskevårdare/forskare och de förstår inte vår mening med fiskens behov av en biotop som inte är skapt som en monokultur.

Ännu viktigare blir det med diversitet i vattendrag i de vattendrag där insektslivet saknar arter som strömsländor, sandsländor, åsländor. De insektsarter som vid kläckningarna exponeras oskyddat för den större öringen.
Finns ingen lättillgänglig föda för storvuxen insektsätande öring då vandrar öringen tidigt ur strömmen mot sjö och sel....

Men det jag nämner syns inte i elfiskeregistret för man har skapat nya uppväxt o lekområden med monokulturen.
Ibland har fiskevården förändrat en stationär storvuxen öringstam till lekvandrande öring med monokulturerna som barnkammare....
Det ruskiga i detta är att i miljörapporterna så får man bättre statistik på 0+ ....

Inventeringar av insektsarter och fisk i lugna strömmar och sel ger en helhetsbild av vattendraget men jag har inte hört om sådana inventeringar.

Jag försökte få den utsedde projektledaren från SLU(Sveaskog anställd) för Baggåprojektet/Hedströmmen att vid högsommar o lågvatten mäta vattenkvaliteer för att utröna var det fanns källflöden i ån och därefter lägga biotopåtgärderna där om mätningarna  blev positiva. Med anledning av att det fanns restbestånd av flodpärlmusslor på vissa platser och samtidigt är det på dessa platser jag stött på frikläckande dagsländor i ett annars så dött vatten. Projektet handlar om att rädda musslorna i första hand och då kommer öringen in i bilden. Tyvärr valde de att ignorera detta och kasta sen sten efter eget behag och det resulterade i att de har skapat monokulturer på fel platser där insektslivet är sämre...........
Men det var ju nära till väg för maskinerna....

  • Like 2

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Varför ä det inte fler som reagerar på detta vansinne !

Det finns ju massor med folk som smyger omkring i bra vatten med flugspö där stor och stationär öring trivs...
De vet hur det överlag borde se ut....
Jag kan inte förstå att de inte skriker till eller görs det men det tystas ner..
Jag har skrikit mig hes men de totalvägrar att lyssna...

Eller är det så att i de områden med havererade vattendrag där saknas erfarenheten av"riktiga biotoper"hos lokala sportfiskare och markägare.
Perfekt tillfälle, då går det lätt att köra över folk med lite statistik baserat på elfiskeregistret...

Att få förändringar till stånd kan vara svårt då det är en liten krets av folk, SLU, Sveaskog, Länsstyrelsen och HaV(Fiskeriverket).
Därefter så anlitas dessa små konsultfirmor och konsulter brukar bara leverera synliga resultat utan helhetssyn eller långsiktigt tänk. Perfekta rapporter från konsultfirmorna på hur andelen 0+ ökat måste betyda att de gör rätt.....
Detta är hur jag tolkar mina erfarenheter av dem...
Eller är jag ute och cyklar....
 

  • Thanks 2

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Vi har två gamla, permanenta (funnits länge i statistiken) elfiskelokaler i mina jaktmarker. Bägge typ två steg från väg. En av dem var i topp i länet på 0+ för längesedan. Med tiden byggde bävern lite på ena platsen som blev en djuphölja och den andra blev med minskad vattenföring olämplig för lek (och var aldrig någon särskilt bra biotop som uppväxtlokal.)

Efter flera elfisken med inga 0+ drogs slutsatsen: ”måttliga naturvärden”, tveksamt om öring finns i vattendraget.

Vattendraget var då (och åtminstone fortfarande 2017) ett av de produktivaste och med bäst mångfald av taxa som jag känner till i närområdet. Men det hade krävts en promenad 50-100m från väg för att få de resultaten.

Har haft länsfiskekonsulenten på fältbesök, men inte noterat någon ändring i VISS. En rätt oroväckande detalj är att markägaren skall ha blivit ålagd att åtgärda vandringshinder (högst oklart vilka - och jag har gått varje cm av vattendraget). Möjligen är det antingen bäverdämmen eller anlagda trösklar/strömnackar, det enda som gjorde att det fanns något vatten kvar i systemet alls i somras. Mest troligt är väl att de har stått på en väg och tittat på någon trumma i lågvattnet (som vi har trösklat och lagt sten i för att det skall gå att passera).

Det kan såklart vara fantastiska åtgärder på gång och bara jag som är neg... :) 

Redigerad med Troutman
  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
1 hour ago max sa:

Varför ä det inte fler som reagerar på detta vansinne !

Det finns ju massor med folk som smyger omkring i bra vatten med flugspö där stor och stationär öring trivs...
De vet hur det överlag borde se ut....
Jag kan inte förstå att de inte skriker till eller görs det men det tystas ner..
Jag har skrikit mig hes men de totalvägrar att lyssna...

Eller är det så att i de områden med havererade vattendrag där saknas erfarenheten av"riktiga biotoper"hos lokala sportfiskare och markägare.
Perfekt tillfälle, då går det lätt att köra över folk med lite statistik baserat på elfiskeregistret...

Att få förändringar till stånd kan vara svårt då det är en liten krets av folk, SLU, Sveaskog, Länsstyrelsen och HaV(Fiskeriverket).
Därefter så anlitas dessa små konsultfirmor och konsulter brukar bara leverera synliga resultat utan helhetssyn eller långsiktigt tänk. Perfekta rapporter från konsultfirmorna på hur andelen 0+ ökat måste betyda att de gör rätt.....
Detta är hur jag tolkar mina erfarenheter av dem...
Eller är jag ute och cyklar....
 

Stenonani var ett bra nysvenskt ord, det är väl den moderna fiskevården? Långevallsälvens "utveckling" liknar en å i mina hemtrakter där fiskeribiologerna kört ut 1100 lass med grus på en sträcka av 2 km. Helt ny och helt steril botten, det fanns förmodligen inte en enda levande insekt kvar som föda till öringen. Detta handlar om en å med stationär öring, som förmodligen blev ganska stressad av ingreppet. Det tog åtta år innan det fångades någon 0+ öring vid elfiskena, det 18 år innan det fångades en vuxen öring! Det borde vara bättre med ett begränsat antal lekplatser där lekparen finner varandra än kilometervis med lämplig ( ny och steril) stenbotten. Att bottenfaunan (insektslarverna som skall finnas i tusentals per m2) är en förutsättning för ett bra fiskbestånd verkar inte finnas någon förståelse för nuförtiden.

Det gläder mig att läsa debattinlägg från Max och Troutman. Det finns fortfarande människor som kan tänka utanför boxen. Jag tittade på Sportfiskarnas hemsida idag och är beskrivs en fiskevårdsårtgärd i en å i närheten av Stockholm. Bilden i artikeln  påminner om ett vägarbete, är det det som naturen behöver? I vattendragdet det funnits bra bestånd av öring sedan inlandsisen drog bort för 8000 år sedan finns det inga lekbottnar nu?

  • Like 2

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

I åar där det finns konkurrerande fiskarter och predatorer huserar där krävs att ståndplatserna även anpassas till att passa större fisk i strömmarna. Vi är överens om att stenonani inte är lösningen....

Men denna stenonani slår sönder strömmarna, delar på födan och gör födostråken grunda. Vilket gör det svårare för större fisk att växa och behålla sin storlek. Ännu värre blir det i de vatten med klent insektsliv bestående av svårtillgängliga arter som sällan uppehåller sig i driftzonen, alltså de arter som inte frikläcker(frikläckare=Danica,Strömsländor,Åsländor osv). Här eliminerar man chansen för större fisk i vattendragen.

I de vattendrag med rikt insektsliv och bra kvalite på vattnet så brukar biotopen inte vara av största vikt vilket den fiskare som är berest känner till. Likt det som både Lennart Grahn och Troutman beskriver så gynnas inte vattendraget av att man skapar bäcköringståndplatser av redan befintliga hålor och fina strömkoncentrationer i ett vatten som tidigare faktiskt hållit grov fisk i biotopen. Det är ju ren galenskap.....

Att jobba med igensatta lekbottnar accepterar jag och att rätta till lite här och där men det finns så många vattendrag av olika fysiologisk karaktär som trots det håller vad vi anser ett friskt bestånd.

Med den nya stenonanin man kan ju undra om det är med uppsåt biologerna gör detta.
Är det ett sätt att dölja eller ska vi säga skapa en nödbiotop i skadade vatten för framtida överlevnad.
Man skapar en biotop som klarar mer skit och håller bottnarna fria från sediment.
En biotop som är passande för vattendrag i tex. skogslandet vilka är påverkade av skogsbruk.
Öringbeståndet överlever men mer blir det inte...
Nu slipper man ta tag i de omgivande problemen som är de egentliga orsakerna till att öringbestånden går ner.
Eller försöker man vinna tid..
Jag förstår inte detta men det måste vara en medveten"god"strategi där man med statistik felinformerar svenska sportfiskare för att rättfärdiga sina ingrepp.
Den danska filmen som ligger tidigare i tråden visar på en biotop helt utan sten och liknande biotoper har vi i Sverige från norr till söder med friska öringbestånd.  Jag känner till platser/biotoper som fungerat förr men pga ändrad vattenkemi så har öringbestånden utraderats. Nu stenonanerar man och skapar en konstig nödbiotop när det grundläggande problemet ligger i skogsbukets utsläpp...

Men länsstyrelsens folk är kompisar med de på Sveaskog och Sveaskog är anslutna till SLU och de är kompisar med HaV.
Mina erfarenheter av denna svågerpolitik är skrämmande och det sjuka är att de backar upp den ena efter andra idiotin.
 

  • Like 2
  • Thanks 2

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Det här med "restaurering"? Enligt min mening har man "restaurerat" Långevallsälven till något den aldrig varit. Den rinner genom en grusås och det ahr aldrig funnits särskilt mycket stor sten där. Däremot mycket fint lekgrus.

De där elfiskena som förekommit och förekommer ger jag inte så mycket för. Man får det resultat man vill visa upp. Jag orkar inte kolla nu , men tätheterna man kan redovisa beror i hög grad på vattenföringen. Låg vattenföring= hög täthet. Vid hög vattenföring slinker flertalet förbi håven.

Tackar för att tråden väckts till liv igen och fått en intressant utveckling.

Vill också påpeka att älven håller på att återställa sig själv efter övergreppen. Som tur är har vattnet en egen vilja man inte styr så lätt!

 

  • Like 1
  • Thanks 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Vill också säga att det var verkligen fantastiskt fint öringfiske i Långevallsälven. Jag är rädd att framförallt öringen tagit mycket stryk av övergreppen. Skall provfiska till våren.

  • Thanks 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Mannen som utförde de tidigare elfiskena var den som senare var delaktig i företaget som "restaurerade" älven.

Men allt är ju gjort "enligt boken"... säger dom.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Som jämförelse ett foto på min barndoms lilla å. I de här lugnflytande partierna är det gott om fisk. Lite stationär öring samt havsöring- och laxyngel. Även gott om lake och ål. De storsteniga partierna som jag tyvärr inte har foto på saknar i stort sett fisk. Jag tror det beror på att det är jobbigt för dom att stå i den ständigt varierande strömmen. Det går åt mycket energi och ger väldigt lite utbyte. Tittar man noga hoppas jag det syns vågor av en vakring.

 

DSC_0017.thumb.JPG.ae98fefa634dfa35d2418a38e7a0f991.JPG

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Ska till Långevallsälven till våren med en kompis som är född och uppvuxen i Bullaren.

Hoppas att se att naturen har tagit sig tillbaka!

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
På 2019-01-26 at 09:20 max sa:

För Dalälven i Gysinge så har djuphålorna där den större Harren höll till invid timmerrännorna utraderats, man grundade upp överallt till i mina ögon en monokultur.
Dessa åtgärder ger önskat resultat för elfiskerapporterna men vad ger de för fiskbeståndet.
Utfärdarna ett konsultbolag försvarade sig med att vi bygger inte ett fiskevatten.

Jag har hört det påståendet förr och tycker det är mycket märkligt.

Om man lyckas bygga ett bra fiskevatten så ger man ju vattendraget ett mycket bättre skydd för framtiden. Man skapar ett betydligt större värde!

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
On 1/26/2019 at 7:38 PM, Troutman said:

Bra för reproduktionen av öring men kanske inte för biodiversiteten. Vill man ha en vettig utvärdering av en biotopförändrande åtgärd får man inventera alla taxa i lokalen för och efter åtgärden. 

(fiskar inte älven och har inte sett före och efter, just saying...)

Det var ju liksom precis det jag sa. 

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
On 11/30/2018 at 4:11 PM, Freddan75 said:

Nu har elfiskeresultaten för 2018 kommit. Den fina trenden fortsätter. Snittfångsten på sträckor med tillräckligt med tester gjorda är under de sju år efter restaureringen 3x så högt som, de sju åren innan restaureringen.

 

On 12/29/2017 at 8:22 AM, Freddan75 said:

Det är mycket intressant att jämföra älvar, för att förstå hur och varför de är olika. Men inte lika intressant för att utvärdera en biotopvårdande åtgärd. Då är det före och efter som gäller. Här visar det ju på klara förbättringar.

Nej inte precis det du sa - du påvisade genom elfiskeresultat att det går att se klara förbättringar av föryngringen och att det därför går att utvärdera som en lyckad biotopvårdande åtgärd. (Vilket är sant om det enda syftet med åtgärden är ökad reproduktion.)

Jag menar att det man kan påvisa är en lyckad fiskevårdsåtgärd för ökad reproduktionen på de lokaler som elfiskas. Hur biotopen har påverkats av åtgärderna torde inte vara mätbart enbart genom elfiske. Biotopkartering och bottenfaunaundersökning innan och efter åtgärden är verktyg som tillsammans med elfiske ger en bättre bild.  (Vilka arter dominerar innan respektive efter? Vilka arter har missgynnats eller försvunnit? Vilka värden har lokalerna innan respektive efter åtgärden som lekområde, som uppväxtområde, som revir för stationär vuxen fisk etc etc)

Jag har inte sett älven innan eller efter och argumenterar inte sak, men påstår att biotopen i ett vattendrag är mer än summan av årsyngel på aktuella elfiskelokaler. Av andra inlägg i tråden får jag uppfattningen att de åtgärder som gjorts är av biotopförändrande karaktär och att det i så fall kan vara värdefullt att veta vilka värden som försakats till gagn för mer lek- och uppväxtareal.

  • Like 2

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
10 hours ago, Troutman said:

 

Nej inte precis det du sa - du påvisade genom elfiskeresultat att det går att se klara förbättringar av föryngringen och att det därför går att utvärdera som en lyckad biotopvårdande åtgärd. (Vilket är sant om det enda syftet med åtgärden är ökad reproduktion.)

Jag menar att det man kan påvisa är en lyckad fiskevårdsåtgärd för ökad reproduktionen på de lokaler som elfiskas. Hur biotopen har påverkats av åtgärderna torde inte vara mätbart enbart genom elfiske. Biotopkartering och bottenfaunaundersökning innan och efter åtgärden är verktyg som tillsammans med elfiske ger en bättre bild.  (Vilka arter dominerar innan respektive efter? Vilka arter har missgynnats eller försvunnit? Vilka värden har lokalerna innan respektive efter åtgärden som lekområde, som uppväxtområde, som revir för stationär vuxen fisk etc etc)

Jag har inte sett älven innan eller efter och argumenterar inte sak, men påstår att biotopen i ett vattendrag är mer än summan av årsyngel på aktuella elfiskelokaler. Av andra inlägg i tråden får jag uppfattningen att de åtgärder som gjorts är av biotopförändrande karaktär och att det i så fall kan vara värdefullt att veta vilka värden som försakats till gagn för mer lek- och uppväxtareal.

Du har ju så klart rätt. 

  • Like 3

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Läser

  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    Inga registrerade användare tittar på detta sida.



















×
×
  • Skapa ny...