Vattenverksamhetsutr. presenterar sina slutsatser!

[Stanley]

Ok då var det som jag trodde.

 

Glädjande målsättning men nu ska jag vara jobbig.

 

Alla dessa rättsprocesser som både enskilda och staten ska bekosta tycker jag känns som ett mycket osmidigt och dyrt sätt att lösa problemet på. Har man utrett så att det inte kostar mer i processkostnader än vad själva åtgärderna betingar? Svär jag i kyrkan om jag säger att jag tror att det skulle bli betydligt effektivare om staten helt enkelt gick in och bekostade de åtgärder som behövs enligt en prioriteringslista, samt fick rätt att köpa ut de befintliga vattenrätter som förstör mer än de gör nytta? Typ som Rolfsåprojektet, Hertingprojektet osv. Rättvist? Kanske inte. Pragmatiskt och effektivt? Ja. Demokratiskt? Ja, nog mer så än nuvarande förslag.

[Jagaren]

Hej.

"Enskilda", menar du då bolag av alla storlekar? I så fall anser jag att PPP ska gälla, vi har tillsammans med över 100 andra stater skrivit på CBD, Convention of Biological Diversity, där PPP är bärande. Att det kostar mer (eventuellt, inte säkert) med processkostnaderna beror mest på krångliga system i Sverige, med ansvaret uppdelat på minst 5 myndigheter och sedan en från politiken fristående rättsapparat som sedan ska döma.

 

Så är det inte mig veterligen i något annat land...

 

Lägg därtill anomalin vi har jämfört många andra jämförbara länder med att den som äger en fastighet med strand och vatten i Sverige samtidigt äger rättigheten att nyttja detta vatten för elproduktion... I många (de flesta?) andra EU-länder, likväl som i USA, är det koncessionstillstånd som gäller för utnyttjandet av vattnet för elproduktion. Trots det anser dessa länder att de uppfyller den "romerska äganderätten", dvs. förekommer inte speciellt många fall med tvister där om vilka rättigheter som tillfaller en fastighetsägare, eller om koncessionsförfarandet kränker principen om äganderätt.

 

Tvärtom är det i flera andra EU-länder så att myndigheten som tar fram åtgärdsplaner också är den som beslutar att de ska genomföras. En myndighet bestämmer varför, vad och hur saker ska åtgärdas och deras ord är lag och inte föremål för domstolar att avgöra... Mycket smidigare och billigare... Samt OK med EU-rätt angående äganderättens genomslag. Varför krånglar vi i Sverige?

 

Om staten ska betala blir det skattebetalarna som betalar, diametralt motsatt PPP. Med liggande förslag blir det rätt, och vi blir med automatik av med alla olönsamma och miljöpåverkande småskaliga anläggningar där balansen miljönytta/samhällsnytta ur energiperspektiv aldrig kan uppnås med fiskvägar...

 

Ska staten gå gå in och utföra åtgärder och inköp/utrivningar kommer det att bli minst lika dyrt. Detta eftersom det kommer att föranleda mängder av utredningar och kommissioner för att göra denna prioriteringslista utefter en total samhällsekonomisk nyttoanalys. Summa summarum, minst lika stor kostnad, fast enbart på skattebetalarnas bekostnad...

 

Huruvida det är mer demokratiskt ställer jag mig frågande till. 

 

Sverige har skrivit på CBD. Det är regeringen som de facto gjort det, regeringen är tillsatt av riksdagen som är demokratiskt vald...

 

Av demokratiska spelregler följer alltså att vi ska följa CBD och därmed PPP; alltså är förslaget i delbetänkandet djupt förankrat även demokratiskt, inte bara EU-rättsligt och miljömässigt...

 

Så tycker jag och även de som jag har kontakt med hos de andra spelarna på ideella miljösidan, SNF, WWF, GP och Sportfiskarna.

 

Allt gott,
Christer

[Stanley]

Tack för ett bra svar.

Med enskilda så menar jag privata aktörer men som du nog förstår så är det inte Vattenfall och eon som jag avser i första hand. I de stora kraftverken är kostnaderna såklart betydande för staten att åtgärda och ägaren är kapitalstark, men där är det å andra sidan heller inte skrivet i sten att en miljöprövning gör så stor skillnad mot idag (nyttan av 10 m3/s är högre än 1 m3/s) eftersom motparten är starkare.

Jag förstår att principfrågan är viktig för NGOs och har respekt för dina åsikter om det svenska systemet, även om jag är tveksam till att den typ av tjänstemannastyre du förespråkar skulle vara bättre än domstolsprövningar, det tycker man är bra om man är på samma sida som myndigheten ifråga, är man på fel sida är man helt rättslös i ett sånt system.

Oavsett, nu har vi det system vi har och givet de förutsättningarna kommer det bli ett väldigt processande och tyckande och pratande och tänkande och skrivande innan den verkliga nyttan uppstår. Återstår att se vad det innebär.

/Patrik

[Jagaren]

Ok, då förstår jag hur du tänker Stanley.

 

Jag tycker, som du förstår, att dagens småskaliga vattenkraft ur ett samhällsperspektiv, i princip aldrig kan sägas vara "ok". Tvärtom har många av dem uppstått ur konstiga stödsystem med subventioner och förmånliga lån tidigare och i mer modern tid understötts av elcertifikat.

 

Med den lag som föreslås blir vi ur ett strikt företagsperspektiv av med dem som är totalt icke överlevnadsmässiga. Det tycker jag är bra; om de vare sig ur företagsekonomisk modell eller ur miljösynpunkt inte kan överleva, då ska de inte det. Det finns massor av andra sätt att försörja sig på...

 

Andra länders variant på system är baserat på vetenskap och inte godtycke. Vetenskap och EU-lagar, inget annat. Finns säkert nackdelar med det också.

Å andra sidan, vårt system är oerhört komplext och EU ställer sig mycket frågande (GD Konkurrens, GD Environment, bland andra).

 

Att miljönyttan i små kraftverk är extremt liten har, som jag ser det, inget att göra med hur kapitalstark aktören bakom kraftverket är, utan bara strikt med vetenskap: Hur mycket energi får vi? Hur mycket pengar får vi/samhället/aktören? Är alla externa kostnader (miljön och priset för den) inräknade i det priset som aktören måste ha för att överleva?

 

Om svaren är negativa och samhällsnyttan väldigt liten, bör inte denna verksamhet få chanser att överleva, vare sig i en marknadsekonomi eller i en planhushållningsekonomi...

 

Tack för synpunkter!

 

Allt gott,
Christer

[Brownie]

Just nu pågår en mycket intressant diskussion mellan småskaliga och "oss" i kommentarsfältet här:

http://www.energinyheter.se/2013/10/vattenkraftverk-kan-pr-vas-enligt-milj-balken#comment-53241

[Stanley]

Ok, då förstår jag hur du tänker Stanley.

 

Jag tycker, som du förstår, att dagens småskaliga vattenkraft ur ett samhällsperspektiv, i princip aldrig kan sägas vara "ok". Tvärtom har många av dem uppstått ur konstiga stödsystem med subventioner och förmånliga lån tidigare och i mer modern tid understötts av elcertifikat.

 

Med den lag som föreslås blir vi ur ett strikt företagsperspektiv av med dem som är totalt icke överlevnadsmässiga. Det tycker jag är bra; om de vare sig ur företagsekonomisk modell eller ur miljösynpunkt inte kan överleva, då ska de inte det. Det finns massor av andra sätt att försörja sig på...

 

Andra länders variant på system är baserat på vetenskap och inte godtycke. Vetenskap och EU-lagar, inget annat. Finns säkert nackdelar med det också.

Å andra sidan, vårt system är oerhört komplext och EU ställer sig mycket frågande (GD Konkurrens, GD Environment, bland andra).

 

Att miljönyttan i små kraftverk är extremt liten har, som jag ser det, inget att göra med hur kapitalstark aktören bakom kraftverket är, utan bara strikt med vetenskap: Hur mycket energi får vi? Hur mycket pengar får vi/samhället/aktören? Är alla externa kostnader (miljön och priset för den) inräknade i det priset som aktören måste ha för att överleva?

 

Om svaren är negativa och samhällsnyttan väldigt liten, bör inte denna verksamhet få chanser att överleva, vare sig i en marknadsekonomi eller i en planhushållningsekonomi...

 

Tack för synpunkter!

 

Allt gott,

Christer

 

Jag förstår.

 

Vad säger utredningen om vad som ska hända om förorenaren inte kan betala för varken process eller åtgärder?  Blir den verksamhet som bedrivs olaglig då, och ska de i så fall vid vite åläggas att riva ut på egen bekostnad?