Helg på Olympic Peninsula

[Redbeeerd]

Tjo!

Hade lyxen att få avsluta en studieresa till Seattle med att fiska steelhead. Med min extremt trevliga värd Lucas Young (@thebeardofhorm instagram, stort tack till Ilias Karanzas som kopplade ihop oss!) som guide åkte vi ut vid lunchtid på lördagen, och var framme vid första poolen på Sol Duc river  runt tretiden. Det blev ett kort pass utan fisk, men det var en fin naturupplevelse och definitivt en skön paus i det något hektiska schema jag haft under gånga veckan. Nästa pass, också det kort, blev fisklöst och vi drog tillbaka in till Forks där vi bokat ett något sunkigt motell med hårda sängar som funkade alldeles utmärkt att tokslockna i efter en helamerikansk måltid på Sullys Burgers i Forks.

Nästa morgon gick vi upp runt 05.15 och åkte mot Bogachiel och en pool som var mycket populär bland steelheadfiskare. Trots att vi var där ca 05.45 var det redan en driftbåt på plats, och givetvis var det en guide vi snackat med dagen innan som tagit sig dit med sina kunder. Sträckan var dock lång, så det var inga problem med fisket. Vi fiskade i ca sex timmar, men hade bara ett enda nyp på tre personer. Vi beslutade oss för att ta oss till en mindre pool längre ned precis efter att den sammanstrålar med den klarare Calawah river. Jag fick gå först, och efter ca 45 minuter fiske nöp det i rejält. Jag som inte är van att fiska med slinga höll på att tappa hela spöt när jag släppte slingan, men det gick bra. Fisken tog lugnt den ca 1.5 meter långa slingan, och jag lyfte spöt bestämt så fort jag kände att det började sträcka. Krokningen satt bra, och fisken for iväg som ett spjut. Min Loop Evotec rasslade på som aldrig förr, och jag drog åt bromsen lite grann för att få stopp på spektaklet. Det hade ingen som helst effekt, så jag snäppte försiktigt upp bromsen så långt jag vågade: när jag började bli nervös för att min 25lbs tafs inte skulle hålla slutade jag dra åt. Fisken var föga imponerad, men rusningarna blev lite kortare i alla fall. Lucas och Katie (Lucas flickvän, givetvis också hängiven steelheadfiskare) hade tagit sig ned till mig, och när Lucas fick se fisken blev han eld och lågor: hans första ord var "Fucking... fuck!!! That's a fucking nice fish, Martin!!! It's a... goddamn!!!"

Lucas försökte ta in fisken till land. Efter 5-6 försök och lika många långa rusningar fick han till slut möjlighet att taila den, och äventyret nådde sitt slut. Fisken var riktigt stor: stort huvud, bred nacke och en stjärtspole man knappt nådde runt med handen. Den hade dessutom två krokar sittande i munnen redan, så den var uppenbarligen en erfaren fighter. Lucas uppskattade vikten till någonstans runt 15-17 pounds, vilket senare bekräftades av ett par andra guider (mer om dessa nedan).

Efter ett par timmars ytterligare fiske packade vi ihop för att käka lite kvällsmat och senare besöka ett par gamla kompisar till Lucas. De bodde ute i några små stugor på en lamaranch en bit utanför Forks. När vi kom dit möttes vi av en någorlunda bladig herre med rött skägg och hår som stod åt alla håll samt en stadigt pårökt herre som bjöd oss på öl. Det var uppenbart att jag missförstått kvällens aktivitet: jag hade under den något skramliga bilfärden mellan vatten under dagen uppfattat att vi skulle hem till någon och ta en öl och titta på Trout Bum Diaries. Det visade sig dock att vi skulle hem till ett par av killarna som gjort filmerna och ta en öl... Mannen med det vilda utseendet var Ryan Davey som i princip omgående sprang över gården och bankade på dörren till en sovande Chris Owens som staplade upp för att delta i konversationen (dessa är också guiderna jag nämnde ovan). Kvällen övergick i en aldrig sinande ström av historier, alkohol och munterhet, och är något jag alltid kommer minnas. Tyvärr hade jag lämnat både kamera och mobil hemma, något jag djupt bannar mig själv för. Ryan är nog en av de mest generösa och trevliga personer jag träffat (i alla fall enligt första intrycket), och har en vildsint aura av att verkligen leva exakt det liv han önskar på gott och ont. Chris var något mer tillbakadragen, kanske för att han hade blivit uppryckt ur sängen efter en lång arbetsdag på vattnet. Han var dock mycket trevlig, och hade definitivt ett driv som man inte ser ofta. Hans åsikter om hur utformningen av Loops kampanj (han är medlem i deras Media Team) i Nordamerika var starka, många och riktigt vettiga. 

Sista dagen tog vi en sväng tillbaka till platsen där jag landade min steelhead, men det blev tre händelselösa timmar innan vi var tvungna att åka mot civilisationen och flyget till Sverige. Det var med en skugga över själen jag tog farväl av Olympic Peninsula och mina fantastiska värdar Lucas och Katie, men jag vet att jag kommer återvända så småningom.

 

Här är ett par bilder, alla utom en tagna av Lucas Young (@thebeardofhorm, mannen på första bilden). Jag ser för övrigt ut som en idiot pga ett euforiskt leende som ej släppte på ett tag  

 

 

Redigerad March 10, 2017 med Redbeeerd

[fjellhammer]

Låter som en härlig tripp! Grattis!

[johansson_peter]

Kul historia! Grattis till go upplevelse och grym fisk

 

 

[rensvind]

Sol Duc är fin men sjukt svår. Lite för snabb och fisken håller galet tätt på struktur så det är lätt att förlora många dagar som känns bra men inte är det liksom. Tur att de inte stängt ner fisket på typ hela OP än när du var på plats, de har problem och management är uselt. Go firre!