Hoppa till innehåll

Recommended Posts

 

  Välkommen till Save The Baltic Salmon.

Föreningen Save The Baltic Salmon arbetar för att stå upp för Jordens begränsade resurser som främst berör vatten frågor. Vi vill göra människor medvetna om vad som pågår under vattenytan. Påverkan av gifter och kemikalier, gruvor, vattenkraft dammar, övergödning av jordbruk och fiskodling. En av dessa stora viktiga frågor vi vill lyfta är den alarmerande tiaminbristen. Du kan också välja att aktivt stödja vårt arbete för biologisk mångfald och levande friska vatten! eller gå med i vår grupp där du kan dela och debattera framtiden.

Fokusområden

Tiaminbristen b-vitaminbrist

Brunifiering

Fiskodling

Övergödning

Biologisk mångfald och den vilda laxen. Stoppa exploateringen i våra källflöden. Samarbeta över landgränserna

Påverka Riksdagen

Påverka EU

Vi är politiskt och religiöst obundna, alla är välkomna.

Vi är en idébringande organisation utan egna vinstintressen. Kontakt:savethebaltic@gmail.com https://www.facebook.com/groups/253945969895/ https://www.facebook.com/savethebalticsalmon?ref=hl

 

FB_IMG_1579963986777.jpg

bevis-organisationsnummer-stbs-1.pdf

Redigerad med kockin
Senaste uppdateringarna
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 1 year later...

Föreningen Save The Baltic arbetar för att stå upp för Jordens begränsade resurser som främst berör vatten frågor. Vi vill göra människor medvetna om vad som pågår under vattenytan. Påverkan av gifter och kemikalier, gruvor, vattenkraft dammar, övergödning av jordbruk och fiskodling. En av dessa stora viktiga frågor vi vill lyfta är den alarmerande tiaminbristen. Du kan också välja att aktivt stödja vårt arbete för biologisk mångfald och levande friska vatten! eller gå med i vår grupp där du kan dela och debattera framtiden. Du kan swisha oss på123 595 98 20  märk insättningen med mailadress. https://www.sydsvenskan.se/2013-03-11/vitaminbrist-bakom-algdod Gå med här. https://www.facebook.com/groups/253945969895/?ref=share Föreningen samverkar med bl a LENNART BALK, PROFESSOR i Miljöbetingad och Biokemisk Toxikologi, vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet. Här nedan kan du läsa om tiaminbristen och dess verkningar. TIAMINBRIST ALLT VANLIGARE GER DÖDLIG BRISTSJUKDOM HOS LAX I slutet på 1980-talet observerades en omfattande dödlighet hos laxyngel i flera svenska älvar. Undersökningar inleddes för att ta reda på orsaken, och 1994 upptäckte man att laxynglen led av brist på vitamin B1, eller tiamin som det också kallas. Det var inte bara i de svenska älvarna som dödligheten bland laxyngel var hög. Liknande dödlighet förekom även hos vandrande laxfiskar i Nordamerika. Kanadensaren John D. Fitzsimons upptäckte 1994 att ägg och yngel hade tiamin-brist, och att det var detta som orsakade en dödlig bristsjukdom. Flera oberoende forskare runt Östersjön kunde kort därefter konstatera att motsvarande brist på tiamin förekom även i Östersjöregionen hos lax och havsöring. Både i Östersjöregionen och vid flera av de Stora Sjöarna på den nordamerikanska kontinenten erinrade sig forskarna att typiska symptom för denna dödlighet hade börjat dyka upp redan 1974. Sjukdomen fick i Östersjöregionen namnet M74, en förkortning av ordet miljöfaktor och året 1974, eftersom man misstänkte att problemet var miljöbetingat. Termen M74 står för andelen honor vars avkomma dör mycket tidigt under utvecklingen, det vill säga som embryo eller gulesäcksyngel. Det är viktigt att inse att denna dödlighet endast utgör toppen på ett isberg, då det är välkänt att tiaminbrist även har många negativa hälsoeffekter som inte är direkt dödliga. Frånvaro av dödlighet innebär alltså inte nödvändigtvis frånvaro av tiaminbrist. Även de icke direkt dödliga effekterna av tiaminbrist leder till att populationer efterhand minskar och försvinner. TIAMINBRIST HOS FÅGLAR Att det tog mer än 20 år av episodiskt förekommande dödlighet innan forskarna upptäckte att detta berodde på tiaminbrist, visar hur lite vi förstår av de kemiska skeendena i vår natur. När det gäller fåglar av olika slag tog det mer än 25 år innan tiaminbrist med säkerhet kunde påvisas. Typiska symptom hos fåglar observerades första gången 1982 i södra Sverige, men det dröjde ända till 2009 innan dessa säkert, genom kemiska och biokemiska analyser, kunde knytas till tiaminbrist. Att man över huvud taget upptäckte tiaminbristen hos lax var delvis en slump. Fram till och med 1960-talet byggdes många svenska älvar ut med kraftverksdammar, vilket förstörde möjligheterna för den vandrande fisken att leka och reproducera sig naturligt. Eftersom man ville behålla laxstammarna från dessa älvar i havet, byggdes så kallade kompensationsodlingar en bit upp från älvmynningen för att föda upp yngel av vandrande lax och havsöring för utplantering. Det var i dessa odlingar man upptäckte att embryona i äggen eller de kläckta ynglen dog. Det är intressant att notera att man i slutet på 1980-talet började observera minskande populationer också hos många andra äggläggande djurarter, även om man då inte kopplande detta till tiaminbrist. Det är först på senare tid som bilden har vuxit fram att tiaminbrist troligtvis är en starkt bidragande orsak till flera av de populationsminskningar som vi känner till idag. VAD ÄR TIAMIN? Ämnet tiamin har man känt till sedan början av 1900-talet då man upptäckte någonting i vår föda som är mycket viktigt för hälsan, eftersom man blir väldigt sjuk när just detta fattas i maten. I en av de första studierna som ledde fram till denna upptäckt fick duvor äta polerat ris, och just det som polerats bort verkade innehålla det som var viktigt för hälsan. Ämnet kunde isoleras och kallades tiamin, eftersom det innehöll svavel (theion på grekiska). Ett annat tidigt namn var aneurin, då man även observerade att ämnet var mycket viktigt för olika neurologiska funktioner. Så småningom blev det också benämnt vitamin B1, då man insåg att det var ett av de först upptäckta vattenlösliga vitaminerna som människor och djur behöver få i sig via födan. Trots den nya kunskapen fortsatte man att konsumera polerat ris på vissa platser i Asien fram till i mitten på 1900-talet, vilket från och till orsakade tiaminbrist hos människor. Bristsjukdomen kallades i detta sammanhang för beriberi. SYMTOM VID BRIST Kunskapen om symptomen utvecklas fortfarande. Symptombilden vid tiaminbrist är mycket bred och inkluderar effekter på nervsystemet, störningar i flera organ (inklusive hjärt- och kärlförändringar), försämrad reproduktion samt undernäring både hos vuxna individer och deras avkomma. Än idag gör man nya upptäckter av hur olika biologiska system i människors och andra djurs kroppar påverkas negativt av just tiaminbrist. Tiaminet spelar en mycket central roll i våra celler. Idag känner vi till fem olika livsnödvändiga enzymer som behöver tiamin för att fungera och som finns i alla levande celler. Dessa enzymer möjliggör de allra mest centrala kemiska reaktionerna i ämnesomsättningen (huvudvägarna i metabolismen) och är absolut nödvändiga för att levande organismer ska överleva och må bra. Brist på tiamin resulterar alltså i ett helt spektrum av allvarliga störningar. En del av dem är uppenbara och lätta att diagnosticera, medan andra är mer subtila och kan misstas för andra störningar. Speciellt gäller det de så kallade sekundära effekterna av tiaminbrist, varav en är kraftigt nedsatt motståndskraft mot bakterier, virus, svamp och parasiter. Andra sekundära effekter är minnesstörningar, beteendestörningar och inlärningssvårigheter, försämrad orienteringsförmåga, minskad temperaturregleringsförmåga, ansträngd andhämtning och försämrade sinnesfunktioner såsom lukt, syn och hörsel. Djuren drabbas alltså hårt redan i tidiga stadier av tiaminbrist. BÅDE FISKAR, REPTILER, MUSSLOR OCH FÅGLAR ÄR DRABBADE. Listan över drabbade arter från olika djurklasser börjar bli lång och inkluderar idag både musslor, fiskar, reptiler och fåglar. Det faktum att tiaminbristen har observerats över stora geografiska områden på norra halvklotet är illavarslande, liksom att vissa områden i Östersjöregionen ser ut att vara extra hårt drabbade, åtminstone tidvis. Den viktiga frågan för dem som arbetar med tiaminbrist hos vilda djur är: vad är det som orsakar denna tiaminbrist? Den frågan är fortfarande obesvarad, trots att ett hundratal forskare arbetade med tiaminbristen hos lax och havsöring under 1990-talet. Det är inte osannolikt att det finns en gemensam orsak till tiaminbristen hos alla de arter som är drabbade idag. Under åren har ett antal hypoteser förts fram, men ingen generell förklaring har ännu accepterats. I grova drag har forskare framför allt arbetat för att förstå mekanismen, genom att först ta reda på var i ekosystemet som tiaminbristen uppkommer. Därigenom närmar vi oss möjligheten att sålla fram kemiska ämnen att undersöka. Det vidare arbetet kommer att kräva många kemiska och biokemiska analyser och sannolikt även en hel del metodutvecklingsarbete. HUVUDVÄGARNA I METABOLISMEN För att förstå tiaminets centrala roll i kroppen måste man känna till de metaboliska huvudvägar där de tiaminberoende enzymerna ingår. Ett av dessa enzymer är transketolas, som är aktivt i den så kallade hexosmonofosfat-shunten, som är en viktig reaktionsväg till och från glykolysen. I hexosmonofosfat-shunten produceras: byggstenar för syntes av nukleinsyror (DNA och RNA); NADPH för att skydda cellen mot oxidation och för att möjliggöra syntes av fetter; samt olika monosackarider för vidare metabolism i glykolysen. Slutprodukten i glykolysen är pyruvat, som måste tas om hand av ett annat tiaminberoende enzym, pyruvatdehydrogenas. Detta enzym omvandlar pyruvat till acetyl-CoA, som går vidare till en tredje reaktionsväg, citronsyracykeln, också ofta kallad Krebs cykel. Hämning av pyruvatdehydrogenas vid tiaminbrist leder till att pyruvat istället omvandlas till giftig mjölksyra, som är en trolig orsak till de hjärnskador som tiamin brist ofta leder till. I citronsyracykeln finns ett tredje tiaminberoende enzym, α-ketoglutaratdehydrogenas, vars hämning vid tiaminbrist minskar produktionen av NADH, som är en drivande molekyl i andningskedjan (cellandningen), det vill säga förmågan att utnyttja syret i luften vi andas. När det blir brist på NADH försöker cellen att uppreglera produktionen av denna molekyl genom så kallad β-oxidering (nedbrytning) av fetter. I en normal cell skulle detta fungera utmärkt, medan det vid tiaminbrist bara leder till att fetterna bryts ner. Detta är precis vad som nu observeras hos flera arter av vilda djur i fält. Ett fjärde tiaminberoende enzym behövs för att metabolisera tre specifika aminosyror (valin, leucin och isoleucin). Eftersom dessa och andra aminosyror (vanligtvis 20 olika) är byggstenar i alla proteiner, så kommer även en hämning av detta enzym att leda till kraftigt störd ämnesomsättning. Förändrade proteinkoncentrationer i cellerna har observerats vid tiaminbrist. Det femte tiaminberoende enzymet behövs för så kallad α-oxidering av vissa fetter, som bildas framförallt vid nedbrytningen av klorofyll. Hämning av detta enzym leder till anrikning av fytansyra, som då är mycket giftig. SAMMANFATTNINGSVIS leder alltså brist på tiamin till allvarliga störningar i ämnesomsättningen av kolhydrater, fett och protein, det vill säga de mest grundläggande ämnena i den levande cellen. Länkar https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6196476/Å https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6196476/ https://www.su.se/english/research/research-news/unravelling-the-mystery-of-dead-elk-in-southern-sweden-1.137132 KÄLLOR I URVAL Fitzsimons, J. D. The effect of B-vitamins on a swim-up syndrome in Lake Ontario lake trout. Suppl. J. Great Lakes Res. 21, 286–289 (1995). Åkerman, G. & Balk, L. Descriptive studies of mortality and morphological disorders in early life stages of cod and salmon originating from the Baltic Sea. Am. Fish. Soc. Symp. 21, 41–61 (1998). Sepúlveda, M. S. et al. Organochlorine pesticides and thiamine in eggs of largemouth bass and American alligators and their relationship with early life-stage mortality. J. Wildlife Dis. 40, 782–786 (2004). Balk, L. et al. Wild birds of declining European species are dying from a thiamine deficiency syndrome. Proc. Natl. Acad. Sci. USA 106, 12001–12006 (2009). Balk, L. et al. Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife. Sci. Rep. 6, 38821 (2016).

received_298441450828947.jpeg

Redigerad med kockin
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

On 3/23/2017 at 7:53 AM, kockin said:

Stellan Hamrin har sedan sin pensionering som chef på miljödepartementet varit delaktig i en rad mål som sakkunnig, utslaget är närmast historiskt med tanke på de utslag som följer i spåren. Stellan vart invald i styrelsen 18 Mars 2016 på två är som ledamot. Hans stora kunskap inom miljöfrågor är bevittnad och hans sätt att tala är i den närmaste sagolikt, han är en högt aktad personlighet som saknar motstycke. Ödmjuk påläst sakkunnig är ord som fyller sin funktion i alla dom domar han medverkat i, bifogar en del av det han redan varit med om att göra skillnad.

https://savethebaltic.wordpress.com/2017/03/23/stellan-hamrin-gor-skillnad/

Värubruk ville öka utsläppen

https://savethebaltic.wordpress.com/2015/03/08/hallandsfiskarnas-inlaga-till-miljodomstolen-angaende-varo-bruk/

Fiskodling i höga kusten

https://savethebaltic.wordpress.com/2017/03/15/the-swedish-supreme-environmental-court-has-decided-to-ban-and-stopp-fish-farming-in-cages-in-open-water/

https://www.facebook.com/BevaraVarldsarvetHogaKusten/?fref=ts

Gruvnäring i Vättern stoppas

http://www.natursidan.se/nyheter/domstol-stoppar-gruva-vid-vattern/

Slussen i Stockholm

https://www.facebook.com/groups/raddaslussen/?fref=ts

 

 

 

303651_116498141788541_1284242142_n.jpg

______________________________________________________________________________________________________________________

Jag gick tillbaka till den här posten och hittade detta angående Vättern: https://www.natursidan.se/nyheter/domstol-stoppar-gruva-vid-vattern/

Är det inte så att vi i Sverige har en sanslöst slapp lagstiftning när det gäller exploatering av mineraler? Jag trodde att det var nästan omöjligt att stoppa sådana projekt. Hur ligger det till i det här fallet? Är det ett definitivt stopp eller har man bara vunnit tid? Jag såg att Robert Collin i Aftonbladet härom dagen skrev om koboltfyndigheter vid Vättern. Med utvecklingen av elbilar kommer behovet av kobolt att öka drastiskt. Kommer det att gå att stoppa sådana här projekt då?

Redigerad med xps
ord saknades :slapp
  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

2 minutes ago, kockin said:

Allt bygger på att folk är med oss och vill driva frågor,,arbetsområdet är stort trots att vi redan varit sakkunnig i en hel del miljödommar så krävs det att någon är på tårna. vi söker folk som vill vara med och kriga..är du en sådan?

Viljan finns, men förmågan är utplånad av en hjärninflammation.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 2 weeks later...
3 hours ago, xps said:

Hej.. Ja det kan också bero på månförmörkelser. Eller gammablixtar. Eller på rödförskjutningen. Eller att Lennart Balk söker rampljuset för att få forskningsstöd. Kallas visst också "clickbait", men har inget med flugfiske att göra.... mvh  borano20 

  • Confused 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 10 months later...

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Läser
  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.






















×
×
  • Skapa ny...