Om psykisk ohälsa

[Tafsbrott]

Nu kanske det blir lite tungt och djupt men det får ni stå ut med  Fisket har räddat mig de perioder jag har mått som sämst i livet. Lider av depretioner till och från och är helt orkeslös. Som tur finns medeciner som hjälper bra  men inte helt 100% Naturen är fantastisk och bara att få ta sig ut är den bästa medecin som finns. Trevlig helg på er alla på edge och riktigt skitfiske  

[Einarsson]

Har själv stora problem med stress, min kropp och hjärna har jävligt svårt att hålla sig lugn men som du säger är naturen magisk vad det gäller det. Finns inget som stillar kropp och sinne så mycket som fisket. Något att fokusera tankarna på under en längre sammanhängande period i kombination med gröna träd och rogivande vatten. Fiske är grymt!

[Tafsbrott]

Just now Einarsson sa:

Har själv stora problem med stress, min kropp och hjärna har jävligt svårt att hålla sig lugn men som du säger är naturen magisk vad det gäller det. Finns inget som stillar kropp och sinne så mycket som fisket. Något att fokusera tankarna på under en längre sammanhängande period i kombination med gröna träd och rogivande vatten. Fiske är grymt!

Märker att jag fiskar mindre och mindre med åren. Är grejen att baravara ute som är nr 1  

[hector]

Jag har själv också lidit av psykisk ohälsa genom åren i perioder, ända sedan barndomen. Det är viktigt att prata om och visa varandra att ett machosamhälle där man inte pratar om saker är dåligt och att vi kan stötta varandra! Fiske är super, flugbindning också tycker jag! Så otroligt meditativt och skönt att komma ut i naturen, forskning visar att naturen hjälper mot depression och PTSD.

[Redbeeerd]

Har under perioder varit helt ofunktionell pga depressioner, fick till slut ADHD-diagnos vid 36 års ålder. Är med i gamet igen pga medicin och vetskap om min situation. Fisket har dock alltid fått mig att må bra, oavsett var jag varit i livet.

[Tafsbrott]

1 minute ago Ismo sa:

Kan drabba vemsomhellst!..har en vän som vart/är totalt nere pga. av en styvmorsa..som klankade ner honom..han har  inte repat sig än...trots 20 år..allt beror nog på hur stark en är mentalt...trots allt.

Fy fan  

[Einarsson]

9 hours ago Ismo sa:

Kan drabba vemsomhellst!..har en vän som vart/är totalt nere pga. av en styvmorsa..som klankade ner honom..han har  inte repat sig än...trots 20 år..allt beror nog på hur stark en är mentalt...trots allt.

Det som är problemet, samhället behöver bli mer proaktivt med sådant här för om man väl har kraschat rejält så återhämtar man sig aldrig fullt ut.

[Einarsson]

47 minutes ago Ismo sa:

Har haft en fundering sen länge...en möter ens arbetskamrater varje morgon/em...vi hejar på varandra..."allt väl?" frågar en "JA" får en till svar...men hur är det det egentligen? Tror inte alla mår så bra..inte ens en själv många ggr. Livet är upp å ner..

Det är också en intressant observation. Folk kan må skitdåligt men man håller en fasad så det märks inte. Det är det som är problemet, folk vill/vågar inte erkänna och prata om problemen för det av någon anledning är lite "tabu" i sverige. Därför är det svårt att veta när folk behöver hjälp.

[Tafsbrott]

2 hours ago Ismo sa:

Har haft en fundering sen länge...en möter ens arbetskamrater varje morgon/em...vi hejar på varandra..."allt väl?" frågar en "JA" får en till svar...men hur är det det egentligen? Tror inte alla mår så bra..inte ens en själv många ggr. Livet är upp å ner..

Man kan se tydligt på arbetskamrater att de mår skit trots att se svarar JA på frågan om de mår bra. Nu arbetar jag på Samhall där alla som jobbar där har antingen en arbetsskada eller psykisk funktionsnedsättning. Då vet alla om det och då blir det ok att prata de dagar en mår sämre. Frågar en kollega mig hur det är brukar jag vara ärlig. Fan vad skönt det brukar kännas efteråt  

[Twitcher]

Det bästa är om man svarar "Inte så bra" på frågan "Hur är det?". Då blir det tyst och obekvämt! Man förväntar sig bara ett artighetssvar...

[HåkanViskafors]

På 2017-06-20 at 22:01 hector sa:

Jag har själv också lidit av psykisk ohälsa genom åren i perioder, ända sedan barndomen. Det är viktigt att prata om och visa varandra att ett machosamhälle där man inte pratar om saker är dåligt och att vi kan stötta varandra! Fiske är super, flugbindning också tycker jag! Så otroligt meditativt och skönt att komma ut i naturen, forskning visar att naturen hjälper mot depression och PTSD.

Torskade rejält i PTSD för ett antal år sedan. Kommer aldrig att komma tillbaka till den jag en gång var.

På ett sätt kanske det är positivt då det var exakt den jag var som orsakade problemet! 

Det man saknar är energin och den oändliga kapaciteten

Fisket är ett kapitel för sig självt. Alla talar om att det ger ro och avkoppling för själ och sinne. Så fan heller! Jag får stresspåslag och adrenalinkick direkt vid första utlägget! "kastade jag bra?, skulle jag lagt flugan där borta istället?, valde nog fel fluga?, skall jag ta hem snabbare?, fan ingen fisk!, nytt utlägg, inga vak?......

Så där mal det i huvudet hela tiden och efter en heldag är man helt slut i nerver och sinne!

Trots allt så prioriterar jag fisket. Eller framförallt den fysiska aktiviteten! Att röra på sig är så fruktansvärt underskattat inom psykiatrin. Den är 1000 gånger viktigare än all medicin, terapi, elchocksbehandlingar och allt vad det kan vara.

Jag vet.

Bara för att återkoppla till rubriken; Ut och rör på er! Om det så bara är ett varv runt huset.

[FiatluX]

Som de säger i Danmark (västra Skåne):

"ADHD = Alle Drenge Har Det"

[crazy]

1 hour ago FiatluX sa:

Som de säger i Danmark (västra Skåne):

"ADHD = Alle Drenge Har Det"

[jojo]

Bra tråd. Har själv vandrat i och ur depressioner med panikattacker pga av stress i 25 års tid. Tabun måste bort. Ta hand om Er!

[JSC]

2006 klappade jag ihop ordentligt pga depression o ångest som man hade haft många år utan veta om det. Blev helt sjukskriven i 1,5år ibland kom man inte utanför dörren på flera dagar o allt som var kul som fisket blev bara ångest o skit, är ett under att man överlevde den perioden. Kämpade mig igenom det med medicin, terapi och familj/vänner som stöttat, hjälp o funnits där. Började arbetsträna efter ca 1,5år och träffade min fru och började komma tillbaka till vardagen livet MEN 2014 gick min syster endast 42år gammal hastigt bort lämnade 4barn yngsta bara 8år gammal efter sig, syrran o jag har stått väldigt nära varandra hela livet o barnen varit/är otroligt kära.

2015 inte ens ett år sen syrran gick bort fick våran dotter under 2år gammal leukemi och då small depression,ångest m.m tillbaka men man funkade som en robot o på nått sätt stänger man ner allt för viktigaste var dotterns behandling 2,5år behandlingstid. 1:ta året nästan uteslutande sjukhus o ett helvete. Slutet av 2015 kom smäll nr 3, systerdotter var sambo med en tungt kriminell kille som det efteråt visade sig. Dom skilde sig o systerdottern tog deras 1,5åriga son men killen ville ha sonen efter massa skit o hot tog killen kontakt med mig o min bror att om vi inte fixar så han får sin son så knäpper han våra barn o det är priset för systerdottern att behålla deras barn, efter polisanmälan fick vi veta att killen flytt landet pga efterlyst för mordförsök.

Snacka om att man mått som en råtta psykiskt efter allt skit !!! Nu har vell d mesta lugnat ned sig o dottern har ca 2 månader kvar av behandlingen o kommer att bli helt frisk!!! Man är helt sönder stressad, hjärnan försöker bearbeta det men gått igenom, mardrömmar stress drömmar typ varje natt osv enda som hjärnan kopplar bort från allt annat är fisket. När jag fiskar så sjunker jag ner i fisket helt d händer nått i kroppen o hjärnan ställer in sig totalt på fisket. Känner hur flugspöt känns i handen, linan som far i luften, strömmen drar i linan, inbillar mig hur flugan rör sig i vattnet, öringen som hugger flugan osv det är balsam för själen och skulle det funnits recept för fiske skulle min doktor skrivit ut det för länge sen  tyvärr är d svårt att hitta tid samt ekonomin är tajt pga både frun o jag inte kunnat jobba normalt senaste 2åren men otroligt skönt när man väl kommer iväg!!!

Kämpa på o ge aldrig upp solen skiner en vacker dag o om den inte skulle skina så kämpa på ändå.

 

[SA]

Här har ni en som inte heller mår riktigt bra. Har en diagnos men vägrar i sten att knapra piller. Brukar däremot dricka alkohol ganska ofta på ledig tid och avreagera mig på diverse forum. Dålig vana som förvärrar den ihållande ångesten.
Har en hel del mycket tyngre saker i bagaget som jag helst håller för mig själv.

Var ute i nyktert tillstånd och provkastade ett Loomis streamdance idag 9´6 klass 6. Kastar mycket bra. Nästan hela linan ut i bara ett bakkast. Lite för mjuk och känslig topp för att menda lina bra.Men ett mycket bra allround spö man lätt gillar.

[Meritaimen]

Fan ända som hjälper i livet är att bita ihop o gå vidare.Grubblerier kommer man ingenstans med.Livet är inte rättvis på något sätt.

Varit med ett och annat och är inte fri från bekymmer men man har bara den här stunden som just nu och det är......

[Eken]

Bra tråd, tycker att psykisk ohälsa inte ska vara nåt man ser genom fingrarna, utan det är absolut något man borde prata mer om. Jag är ju relativt ung, och man har liksom redan upplevt så mycket skit, och dessa skitsaker har påverkat mig så mycket att jag förmodligen aldrig kommer bli helt återställd. Redan som väldigt ung började jag skada mig själv fysiskt och psykiskt och började gå på antidepressiva när jag var 13 år gammal. Jag började gå in i ett vakuum eller ett svart hål som jag brukade beskriva det, så under de två kommande åren isolerade jag mig själv helt från omgivningen. Blev sjukskriven hela åttonde klass för att jag inte orkade med någonting längre. Mitt liv var ett svart hål. Jag började sedan träna på att gå ut bland folk och försöka hitta lycka i vardagen och jag är nu friskare på länge, men inte ens i närheten av vad jag var förr. Problemet med mig är egentligen min prestationsångest. Som nu för nån månad sen satte jag svenskt juniorrekord i casting med ett kast på 36,7 M. Det är ett sjukt bra kast. Och jag hade bara hållt på med casting i nån månad. När jag efter stod och kastträna och gjorde kast på 35 M så skriker jag ut till mig själv hur dålig jag blivit bara för att jag kanske inte kastar längre än 36,7. Det är sjukt egentligen. Man måste börja försöka sluta hata sig själv så mycket och inte sätta för höga krav på en. Men det är lättare sagt än gjort. Och till alla er som har det jobbigt, försök tänk positivt och stressa absolut inte livet ur er! Stress ställer till med så mycket negativt och visst är det svårt att ta bort stress helt, men försök dra ner på stressen iallafall! Ni är bra precis som ni är och det kommer finnas dagar då allting är åt helevte, men det kommer också dagar då solen faktiskt skiner! Kämpa på och ge aldrig upp!

[jakobj]

Några handlar om psykisk ohälsa särskilt, kanske kan tjäna som inlägg här också:

 

 

[lefracuss]

Fisket och gymmet är det som håller mig utanför psykvården. 

Märker det så väl när man vart utan dem för länge hur det går utför.  

*inga mer detaljer här*

[ÅLice]

Känns som att fisket kommit in lite som en räddning på olika sätt är en gemensam nämnare för många här. Fint att ni delar och pratar om det ♡ Att inte lägga locket på tror jag underlättar jäkligt mycket

[joel96]

Den enda gången jag har kunnat slappna av i en timme i sträck är då jag fiskat enda sen jag va liten har alltid kunna stå med ett spö i handen hela dagen enda som har hjälpt från psyket va där i några år och åt medicin men börjat fiska igen och har blivit så torsk på att må bra så kan inte drömma mig bort till något annat än att vara ute i naturen med en fluga i vattnet. 

Tycker alla som mår skot borde testa slänga ut en torr fluga i strömmande vatten eller en sjö där de vakar på vilken frid och fröjd för själen. Hoppas alla har en bra jul!