Hoppa till innehåll

Vi har problem


Lennart Grann

Recommended Posts

Jadå. Väldigt intressant. Det finns också en del studier som publicerats under de senaste par, tre åren som har varit bra läsning. Minns tyvärr inte titlar och författare på rak arm.

Är små bäckar verkligen den typen av kräftfiske som engagerar försvarare av kräftbestånden?

(särskilt när beståndet ändå förstör sig själv om biotopen kollapsar)

Borde inte ett riktat kräftfiske med hård beskattning vara en bra idé som dessutom tilltalar många kräftfiskare?

 

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det finns tyvärr signalkräftor i stort sett i alla åar och bäckar där vi har öring och ingen håller efter dom med fiske. Jag höll på i fem år och fiske kräftor på harrens lekplats i ån hemma, och det fungerade för det föddes en lite harr där. Sedermera blev jag informerad om att jag bröt mot lagen för det fanns i minimått som gällde även i åarna.

 

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

1 hour ago Lennart Grann sa:

Det finns tyvärr signalkräftor i stort sett i alla åar och bäckar där vi har öring och ingen håller efter dom med fiske. Jag höll på i fem år och fiske kräftor på harrens lekplats i ån hemma, och det fungerade för det föddes en lite harr där. Sedermera blev jag informerad om att jag bröt mot lagen för det fanns i minimått som gällde även i åarna.

 

Hmm. Lite diffust. Det finns ingen lag om minimimått på kräfta (i de vatten jag tror att du menar) Fiskerättsinnehavaren styr fiskereglerna. Om det är som du säger att ingen fiskar så kanske det går att komma överens med fiskerättsinnehavare om ett riktat decimeringsfiske. Det hade jag själv nappat på om det förmedlades på rätt sätt. Sen krävs det ju att det finns någon som vill göra det rent praktiskt - men om det är ett problem kanske man kan lansera det som en kul fiskeaktivitet för t ex fiskerättsinnehavare eller barnfamiljer i största allmänhet under ordinarie kräftsäsong. Barn älskar att fånga saker och vuxna gillar att äta kräftor...

Kan man få fiskerättsinnehavare och lokalt boende att intressera sig för vattnen så brukar det ju bli mycket lättare.

Länsstyrelsen kan besluta om skyddsfiske på kräfta om det är motiverat mht bevarandeplanen. Det har kommit nya studier angående signalkräftans predation och reproduktionen av laxfisk sedan länsstyrelsen i Jönköping gjorde en liten lokal studie om detta 2009, vilket kanske kan öppna för lite nya tag.

Är också av uppfattningen att signalkräfta är mer påfrestande för biotopen i utpräglade lekbäckar, särskilt grunda och steniga sådana som jag upplever att dina vatten är, än t ex huvuddelen av mina vatten hemmavid där jag är ganska övertygad om att den stationära öringpopulationen själva hjälper till att hålla efter kräftorna. (och mink, häger och skarv... tyvärr har vi inte dresserat dessa till att bara äta kräftor)

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

I Vättern gäller ett minimimått på 10 cm och det gäller upp till första vandringshinder! Vi decimeringsfiskade i sex av Vätterns lekåar för 2013. Dunkehallaån, Hökesån, Gagnån, Granviksån, Kärsbyån och Röttleån. Ingen av markägarna hade några invändningar mot det, men vi var tvungna att söka dispens hos Hav och Vattenmyndigheten för att avliva kräftor under minimimåttet! Det har hävdats att signalkräftorna inte är aktiva vid de låga vattentemperaturer som råder när harren leker. Det gällde för flodkräftan. Vi fick de första signalkräftorna vid en temp. av 2,2 grader och de största fångsterna gjorde vi när vattentemperaturen var 6-12 i samband harrleken. Då var det ju mäskat med harrom runt burarna.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

14 hours ago Lennart Grann sa:

Vi decimeringsfiskade i sex av Vätterns lekåar för 2013. Dunkehallaån, Hökesån, Gagnån, Granviksån, Kärsbyån och Röttleån. Ingen av markägarna hade några invändningar mot det, men vi var tvungna att söka dispens hos Hav och Vattenmyndigheten för att avliva kräftor under minimimåttet

Bra jobbat. Har ni planer på att fortsätta i framtiden?

Signalkräftan är aktiv året om i våra vatten, även när det ligger is och snö på mycket av vattendragen. Har inte haft anledning att mäta vattentemperaturen dock.

Fick förresten förmånen att se minken fiska kräfta igår, i runda slängar tog den sex-sju sekunder på sig att dyka i, leta upp en kräfta och ta upp den på land. Vattendjup på nån meter plus och mycket grumligt vatten, den upprepade detta tre gånger på 15 minuter. 

Vi lär ju inte bli av med någon av dessa invasiva arter, men det är ju åtminstone lite positivt att den ena är rätt hygglig på att bekämpa den andra.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Vi har uppvaktat Hav och Vattenmyndigheten med anledning av den remiss på hanteringsprogram som ligger ute fram till 12/4. Hanteringsprogrammet handlar mest om att inte sprida signalkräfta och därmed kräftpest till fler vatten. Det finns tyvärr inte så många fler vatten att sprida signalkräfta till så den åtgärden kommer 25 år för sent. Vi visade upp de fakta som har kommit fram när vi försökt rädda harren. Tex. hur aktiva signalkräftorna är vid låga temperaturer, att öringens smoltproduktion trots omfattande biotopförbättringar faktiskt har minskat i många åar. Ett förslag som vi har lagt är att det skall finnas en bestämmelse om att fiskevattenägare som har illegala bestånd i sina vatten (i första hand lekåar) skall kunna åläggas att göra åtgärder för att reducera beståndet, och naturligtvis inget minimimått på en främmande invasiv art. Fick god respons på det mesta. Minken är den bästa fiskevårdaren vi har i våra åar nu, så länge det finns lättfångade kräftor får öringen vara ifred.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 1 month later...

Vi får se när hanteringsprogrammet blir fastställt den 30/6. Förmodligen kommer väl de ekonomiska intressena att få företräde. Vi hade möte i Samförvaltning fiske i Vättern förra veckan, då var Lennart Edsman Sveriges främste expert på kräftor och höll ett föredrag. Allt han beskrev om signalkräftans påverkan på den biologiska mångfalden är jag överens med honom om. Bl. a. listade han vad signalkräftorna äter, musslor, snäckor och iglar. Min kommentar var att "läser man bottenfaunaundersökningar så det som regel att "musslor, snäckor och iglar saknas", den mest värdefulla näringsresursen för öringen. 

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag är intresserad av hur den där kalkylen ser ut, vilka värden man har petat in, och vilka man har glömt när värderingen av signalkräftan blivit såpass hög? Jag antar att man misslyckats med att förvandla vissa mjuka värden till hårda... Om man lyckas göra d, på ett vettigt och sätt, samt puta in en rimlig kostnad på vad bortfall av ekosystemtjänster kostar på sikt, så tror jag att den där räkneställningen skulle se annorlunda ut...

din kommentar till det hela är såpass vass att den sammanfattar problemet fullständigt, och även belyser andra problem, i andra organisationer... Stabilt =)!

  • Thanks 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 1 month later...

Nu kan jag rapportera om årets första decimeringsfiske. En sträcka i klubbån som jag fiskade "ren" 2016, jag hade alltså ute kräftburar i flera dagar tills det inte blev någon fångst. Förra året elfiskades den och då fick vi 4 kräftor. Nu i veckan hade jag i 15 mjärdar på sträckan och upp- och nedströms och fick 11 kräftor. Det är inte oroväckande många, inte mer än ett normalt bestånd av flodkräfta som öringen klarar av att leva med. I början av juli kommer sträckan att elfiskas igen och med det låga vattenstånd som råder bör vi hitta de kräftor som ev finns kvar. Återkommer med rapport efter elfisket.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hur ser bottenfaunan ut - förekomst av snäckor och musslor - på sträckan nu efter decimeringsfiske?

Min yngste son var nyligen med och decimeringsfiskade i en av våra lekbäckar. De jag fångade har gått till de sälla jaktmarkerna, men grabbens fångst heter Elias och äter allt som hamnar i blomvasen. 

 

 

F682D74C-C6FB-4659-9662-8EC24E1860D6.jpeg

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 3 weeks later...

Sträckan elfiskades i fredags och antalet öringar var glädjande stort. Förra året fångades det 11 0+ (årsyngel) och det var det mesta på de 30 år som det elfiskats där. I år fick vi 23! Anledningen till att öringen ökar är att vi decimeringsfiskat hårt på gädda några år där nu. Signalkräftor fick vi 3, en som var 1 cm (född för några veckor sedan) en 3 cm (född i fjol) och en 7 cm född 2016. Idag har jag vittjat burar på en annan av sträckorna som jag fiskade "ren" 2016. På 31 burar fick jag 38 kräftor och det är glädjande lite. Ingen var över 10 cm och det tyder på att de var för små (årsyngel) för att fångas 2016.

  • Like 3
  • Thanks 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Erfarenheterna av det vi gjort i vårt klubbvatten är att:

-Fånga bort så många gäddor som möjligt. De vi fiskade bort när vi började projektet hade öringar 10--25 cm i magen eller signalkräftor.

- När gäddorna är decimerade gäller det att fiska bort de signalkräftor som gäddorna skulle "hjälpt till" med att decimera.

- Fiskar man hårt på signalkräftorna i en öringbäck och fiskar bort de som är könsmogna kan beståndet hållas på en hanterbar nivå.

  • Thanks 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Härligt att höra!

Hur länge tror du att kräftorna överlever i "uttorkade" bäckar, utan nåt vatten eller flöde alls egentligen, nån enstaka pöl här o där bara där vattnet är 20-25 grader. I de bäckar jag hade för avsikt att göra en liten insats, verkar d som att naturen löste d ändå (d gick nog åt rätt mycke yngel oxå nu i sommar, men d kommer ju mer i höst =) ). Jag har sett enstaka vuxna kräftor krypa runt bland stenarna, och dom ser redan färdigkokta ut mer eller mindre, helt illröda och ser inte pigga ut alls så beståndet måste ju ha decimerats rejält nu i år i och med torkan tänker jag...

Trist med helt torrlagda bäckar såklart, men d kanske för någonting gott med sig hoppas jag, vad tror du om d hela?

Med vänlig hälsning,

K

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Kräftorna klarar sig nog tyvärr, de kan ju krypa på land tills de hittar en annan vattensamling. Min erfarenhet från de här åren jag decimeringsfiskat är att lågt vattenstånd som det är nu är optimalt för att sätta in en attack. I vårt klubbvatten får jag många kräftor i de burar jag sätter i de djupare hålor som finns i de strömmande partierna. Det verkar som att när det blir för grunt i strömmarna så vandrar kräftorna till de hittar lite djupare vatten. Vid fisket jag gjorde förra veckan och fiskade med 31 burar fick jag alla kräftorna i de sex burar som låg i de djupare partierna av ån. Kör hårt Kricke för nu är det läge att leva upp till EUs direktiv 1143/2014

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Läser
  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.






















×
×
  • Skapa ny...