Myndighet och riksdag

[kockin]

Adresserat till Sven Erik Bucht

Hej

Kenneth Karlsson grundare av save the baltic salmon.

Angående det rådande läget för Östersjöns fisk bestånd är det dags att kavla upp ärmarna för att lösa de verkliga hoten.  

Tiamin bristen har slagit ut flera bestånd av 2017 års lek av många arter och ålen är av de arter som forskningen fastslagit att dom lider av svår vitaminbrist, de tillsammans med den amerikanska och japanska ålen har forskning visat entydigt att de lider av svårt brist på vitamin b1 eller tiamin. 

https://www.nsd.se/nm4966753

https://www.vk.se/2605356/katastrofal-laxdod-i-alvenå

De är alltså inte fisket i sig som utgör hoten då de uteblir lek pga dåliga värden av just b1 vitamin.  Lax öring och Torsken är drabbade de visar dom vetenskapliga utredningarna. Länkar här inunder.

Del 1

https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352582974896/

Del 2
https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352701214896/

Pdf filer

https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158447256844896å

https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158447254699896

https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158447253184896

https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158447251624896

https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158324657799896

Görs inget nu kommer våra bestånd vara allvarligt hotade. Som grundare för save the baltic salmon önskar jag att ministern kontakt tar med våra forskare.

0https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158114183079896

Lennart Balk 

lennart.balk@aces.su.se

Stellan Hamrin 

stellan.hamrin@hotmail.com

Samfällighetsförening bjöd in Professor Lennart Balk från Stockholms Universitet. Han föreläste om Tiaminbristen i ekosystemen i Gunnarsbyns Folkets Hus. Det är en konstaterad brist i vår natur. Ett livsnödvändigt ämne som rent av saknas eller finns i för liten omfattning i det ekologiska systemet. Det handlar om vitamin B1 eller Tiamin. De studier som Balk och hans team har presenterat bekräftas av andra forskarteam och har dessutom publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Länk: http://www.pnas.org/content/115/42/10532 I artikeln citeras professor Balk: “We found that thiamine deficiency is much more widespread and severe than previously thought.”. Det betyder ungefär: Vi fann att Tiaminbristen är mycket mer spridd och allvarligare än vi tidigare trott.
Tiaminbristen drabbar fiskevårdens Formel 1, laxen. Professor Balk hade självklart med detta faktum i sitt anförande. Trots att vi styrelsen kände till en del innan så tror jag att många av oss var rejält tagna efteråt. Det drabbar ALLA djur och det drabbar växter. Bilder på drabbade älgar, ejdrar och fiskar skakade om. Älgar i Blekinge och Mellansverige. Ejdrar och fiskar i Östersjön. I Nordamerika saknas älgen i flera delstater. Detta är endast ett axplock ur en näst intill fasansfull verklighet. Kan detta innebära slutet för många arter? Ligger det bakom den nu pågående minskningen av arter i våra ekosystem?

Massor av frågor snurrar runt. Vad är det som stör Tiaminet i ekosystemen? Hur kan vi bidra till att det kan åtgärdas? Går det att göra något åt det? Det vi absolut måste och dessutom enkelt kan göra är att skapa en medvetenhet. Kunskap hos allmänhet, media och beslutsfattare. Diskussioner på arbetsplatser, vid middagsbordet samt sociala medier.

I nuläget saknas resurser för att Balk och hans forskningsteam ska kunna slutföra sitt arbete. Det vill säga att det behövs pengar. Hittills har finansieringen skett med privata sponsorer. Det handlar om ungefär 30 miljoner kronor. För att knyta ihop säcken saknas det fortfarande någonstans i den storleksordningen. Jag kan tycka att dessa medel borde kunna satsas från aktuella myndigheter. Det handlar naturligtvis om prioriteringar. Inte kan det väl bero på kompetensbrist? För min del förstår jag då inte hur man kan prioritera bort den här frågan. SVA, Länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten för att nämna några aktuella myndigheter som inte verkar tycka att detta är värt mödan. Eller vad det kan vara som utgör ett hinder för att ta tag i frågan. Omfördelning från restaureringsprojekt skulle kunna vara ett gångbart alternativ. Utan fisk behöver vi ju inte några nya lekbottnar.

Vi som deltog på mötet i Gunnarsbyn undrar vad som händer nu. Är det inte dags att agera? Forskarna har klarlagt att Tiaminet saknas i ekosystemet. Frågan varför är hittills inte besvarad. På en direkt fråga svarade Professor Balk att det finns hypoteser om orsaken. Forskningsteamet vill inte offentliggöra dessa förrän forskningsstudierna är kompletta. Det känns som att det är angeläget. Vi från Degerselsbygdens Samfällighetsförening uppmanar därför berörda myndigheter att agera. I dagsläget satsas myndighetsresurser på synbarligen sekundäreffekter när det gäller laxen. Såsom svampinfektioner. Släpp eventuell prestige! Låt verkligheten utgöra underlag för den fortsatta hanteringen! Det gäller såväl lax- som artdöd. Text Urban Sandberg

Vi är många som väntar på svar ca 20 000 i våra facebook grupper görs inget nu går viktig forskning förlorad.

Bästa hälsningar Kenneth 

 Iprincip all post och e-post till regeringen och Regeringskansliet blir allmän handling. Det innebär bland annat att allmänheten och massmedia har rätt begära att få ta del av innehållet.

[kockin]

Tom Boringer Naturvårdsverket 

 

 

Jag har fått ta del av ditt mail till Kenneth i Save-the-baltic och uppskattar mycket att du hört av dig.

 

Jag är pensionerad limnolog och har jobbat som forskare vid Lunds Univ. i 25 år med intertrofiska relationer i sjöar och sjörestaurering med betoning på fisk och närsalter och har sedan varit chef för Sötvattenslabbet och Ämnesråd på Miljödep med ansvar för vatten och fisk och lite till inkl. Östersjön. Så jag har ända sedan 1980-talet haft ögonen på M74 och thiaminbrist och med ansvar för frågan för FiV:s del under 1990-talet.

 

Vi var oxå ett par tjänstemän på MILjödep. som tog initiativ till möten med bl.a. NV och Sthlms Univ. 2011.

 

Som fältbiolog, jägare o fiskare har jag oxå kunnat följa faunans utvecklingen vid Kalmarsund sedan 1950-talet och det är ju ingen rolig iakttagelse. Förutom att det mesta av juvenil fisk är helt borta och ersatt med storspigg så har oxå knölsvanen börjat försvinna och det var länge sedan jag såg mer än 3-4 ungar i områden där det tidigare fanns närmare 100 st. 

 

Jag skulle uppskatta mycket om vi kunde ses efter helgerna för att utveckla dessa frågor så hör gärna av dig.

 

Många Hälsningar

Stellan Hamrin

[kockin]

Väldigt dåligt svar enligt de skrivna och de vetenskapliga rapporter vi bifogat. 

Va tycker du?

[kockin]

https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kontakt/medarbetarsidor/kalender/2019/externt-kalendarium/2019-01-11-webbinarium-om-vattenmiljo-och-vattenkraft.html

[kockin]

Miljödepartementet, Sveriges riksdag. Cc Media, älvorganisationer
Rapport från Verkligheten - laxdöden
Jag är ordförande i Degerselsbygdens Samfällighetsförening. Vi bedriver fiskevård i stora delar av Råne älv. Vårt område sträcker sig från källsjön Råneträsk ner till Boden kommuns södra gräns. Egentligen borde inte dessa rader behövas. Vi borde kunna lita på de myndigheter som ska arbeta med dessa frågor. Lita på att de sätter resultat främst. Lita på att de är insatta i forskning i ämnesområdet. Lita på att tillgängliga resurser används så effektivt som det går. Dels ekonomiskt dels personellt.
Att jag ändå känner mig tvingad att skriva beror på att våra myndigheter verkar handfallna. I vart fall ser åtminstone inte jag något agerande som skulle vara till hjälp för att motverka laxdöden. Det minsta man kan begära från myndighetspersonerna är att hålla sig ajour med forskning inom området. Om man gör det så upptäcker man att det föreligger en Tiaminbrist i våra ekosystem som ser ut att vara det som ligger bakom bland annat laxdöden.
Tiaminbristen i våra ekosystem borde hanteras av bland andra:
• SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) Länsstyrelser e Havs- och vattenmyndigheten
Av någon anledning har man inte tagit till sig de senaste rönen från forskarhåll. Nu inställer sig en rad frågor:
• Handlar det om prestige?
• Handlar det om okunskap?
e Handlar det om resursbrist?
Dessa frågor uppmanar jag Miljödepartementet att ta på största allvar och göra någonting åt. Under tiden som inte rätt beslut tas blir situationen i våra eko-system allt sämre. Tiden håller på att rinna ut. Det finns knappt några laxyngel i våra älvar. Det visar de elfisken som redovisas i databasen SERS. Extremt många elfiskelokaler har 0 (noll) årsyngel. Tiaminbristen gör att dödligheten bland yngel och laxhonor är enorm. I våra utbyggda älvar räddar man yngel och vuxen lax med att tillsätta Tiamin, vitamin BI.
Professor Lennart Balk, verksam vid Stockholms universitet, leder ett forskningsteam som presenterat en förklaring till de nedslående resultaten som behandlas ovan. Deras forskning har vidimerats av Amerikanska forskare. Länk: http://www.pnas.org/content/115/42/10532 1 artikeln citeras professor Balk: "We found that thiamine deficiency is much more widespread and severe than previously thought." Jag förväntar mig att ni som är valda politiker och ni som arbetar som tjänstemän verksamma inom miljöområdet och har er utkomst från arbete vid Miljödepartementet tar detta på allvar. Jag förväntar mig också ett svar på detta brev.
Tiaminbristen är utbredd i ekosystemen
Laxen, sjöfåglar och andra djur i och kring Östersjön är påverkade.
Älgen är borta från vissa delstater i USA. Även våra älgar påverkas och då främst i närheten av Östersjön. Professor Balk menar att det som påverkar Tiaminet är luftburet. Han och hans team har en del forskning att göra innan de med säkerhet kan säga vad som orsakar bristen. Tiaminet produceras först i de gröna växterna och vandrar sedan i näringskedjan till olika djur. Det är en absolut livsnödvändig substans vilken måste ständigt tillföras.
Agera nu! Jag uppmanar er på Miljödepartementet att kontakta professor Lennart Balk snarast för att frågan ska kunna få en lösning.
Miljödepartementet, Sveriges riksdag.
Cc Media, älvorganisationer
Med vänliga hälsningar
Urban Sandberg
Ordförande Degerselsbygdens Samfällighetsförening: Råne älv www.ranealven.se

[xps]

Det är en vansklig uppgift att föra en konstruktiv dialog med myndigheter, politiker och tjänstemän. Jag tror att Älvräddarna har utvecklat en fingertoppskänsla på det området, något som tagit lång tid. Dialogen går lätt i baklås eller kanske inte ens etableras. Save-the-baltic och Älvräddarna kanske skulle kunna utbyta taktiska tips och råd för att påskynda processen?

[kockin]

Till: Biosfärområde Blekinge Arkipelag Miljöminister Karolina Skog Ronneby 31-08-2018 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Näringsminister Mikael Damberg Kopia till generaldirektörerna för: Havs och vattenmyndigheten Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt Havsmiljöinstitutet Naturvårdsverket Jordbruksverket Verksamhetschefer: Formas Mistra Tiaminbrist leder till ökad dödlighet hos vilda djur Nu krävs även offentligt finansierad forskning! Bästa statsråd, Vetenskaplig evidens föreligger för att lax, älg, ejder och musslor har nedsatt status och dör på grund av tiaminbrist, dvs en brist på det helt nödvändiga vitaminet B1. Bristen och därmed dödligheten, är episodisk och varierar över tid i utbredning och intensitet. Där den finns innebär den ett lidande för alla drabbade djur samt ett slag mot beståndens och populationernas variationer och fortplantningsförmåga. Den innebär en omedelbar försämring av förutsättningarna för bibehållen eller utvecklad naturturism och god mänsklig rekreation. Det är hög tid att klarlägga orsakerna till djurens brist på tiamin, forskningen behöver samhällets stöd. Forskningen och tiaminbristens allvar Forskningen på tiaminbrist hos vilda djur i Sverige och framförallt Nordamerika har pågått och varit framgångsrik sedan 90-talet då den exempelvis klargjorde varför laxrommen i kompensations-odlingarna runt Östersjön inte överlevde på grund av tiaminbrist (fenomenet M74). Sedan dess har tiaminbristen hunnit att momentant och ställvis ebba ut och återkomma med allt större kraft, i såväl Blekinge och Hanöbukten som i andra delar av landet. Tiaminbristen och dess allvar tas upp och beskrivs även i Havsmiljöinstitutets helt nya rapport ”HANÖBUKTEN – EN VARNINGS-KLOCKA”, (2018:2). Tiaminbristen i exempelvis Mörrumsåns lekmogna laxar har nu under en femårsperiod varit förödande hög. Fiskarna dör av de symptom som tiaminbristen direkt eller indirekt åsamkar och flera av dem har så dålig hälsostatus att de dör innan de har förrättat sin lek. Effekterna av detta är i nuläget att flera hundra tusen yngel aldrig kläcks. Åns miljöer förlorar i attraktionskraft under en stor del av säsongen och miljonförluster drabbar Sveaskog som förvaltar och säljer fisket i Mörrumsån. Förlusterna för bygdens övriga entreprenörer och löntagare är sammantaget långt större. Exemplet Mörrumsån kan ge föreställningen att den ökade dödligheten på lax skulle vara ett älvspecifikt fenomen, men under 2016 visade förvaltare och SVAs undersökningar att få östersjölaxälvar, om ens någon, var förskonad från ökad sjuklighet. Även Emån, landets enda Natura 2000-älv, drabbades hårt under 2017. Lax, älg och ejder är arter vars förekomst symboliserar friska vatten och skogar. Den kraftiga påverkan på dessa arter som tiaminbristen orsakar idag, förhindrar att de nationella miljömålen Hav i balans, Levande vattendrag, Levande skogar och Ett rikt djurliv kan uppnås. Skulle bristsjukdomarna inte hävas i tid kan de få långtgående och irreversibla konsekvenser för Sveriges biologiska mångfald och ekologiska status. Forskningens finansiering Den svenska tiaminforskningen ligger ur ett internationellt perspektiv i framkant med sina erkända resultat och publikationer. Mycket av de senare årens forskning har finansierats ur privata fonder som nu enhälligt och med rätta menar att samhället måste ta sitt ansvar för att stödja nästa steg i forskningen. Det finns färdiga arbetshypoteser för att ta reda på vad som orsakar tiaminbristen och de forskningsmedel som krävs är små i förhållande till de samhälleliga kostnader som blir av försämrade rekreativa förutsättningar, förlorade arbetstillfällen och sämre spridningseffekter av naturturism som spelar en viktig roll på landsbygd och i lokalsamhällen. Vattendirektivet och svensk lagstiftning ligger bakom de stora satsningar som nu görs för att undanröja vandringshinder och att återställa vattendragens livsmiljöer. För att dessa insatser ska få full effekt behöver fisken som vandrar också vara frisk och överleva. Så sent som i januari 2017 konstaterade Havs- och Vattenmyndigheten tillsammans med en rad andra aktörer att laxens ökade dödlighet var mycket allvarlig. Med opinionen i ryggen: stöd forskningen på tiaminbristens orsaker! 2017 fick forskare möjligheten att föredra tiaminbristens mekanismer och effekter vid Miljödepartementet. Departementets representanter menade vid tillfället att man inte enbart kan agera utifrån vetenskaplig evidens utan att också ha stöd i opinionen. Undertecknade visar nu att den efterfrågade opinionen är mer än tillräckligt stark. Vi står alla bakom uppmaningen: Stöd forskningen på tiaminbristens orsaker nu! Biosfärområde Blekinge Arkipelag Ordförande Carl-Martin Lanér: _______________________________________¬¬¬ Östersjölaxälvar i Samverkan Ordförande Thomas Johansson: _______________________________________ Sportfiskarna Sakkunnig Glenn Douglas: _______________________________________ Sveriges Fiskares Producentorganisation, Östersjön Styrelseledamot Glenn Fridh: _______________________________________ Mörrums Kronolaxfiske, Sveaskog Platschef Ida-Maria Rigoll: _______________________________________ Göte Borgströms Stiftelse för fiske- och vattenvård Ordförande Sten Nordin: _______________________________________ Södra Cell Mörrum Platschef Stefan Sandberg: ________________________________________ Gustaf Ulfsparres Stiftelse, Emån Ordförande Andreas Elfström: ________________________________________ Eriksberg Vilt & Natur VD Per-Arne Olsson: ________________________________________ Swedish Coast and Sea Center Ordförande Erik Skog: ________________________________________ Save the Baltic Salmon Ledamot och sakkunnig Stellan Hamrin: ________________________________________ Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Koordinator Carina Wettemark: ________________________________________ Bilagor: 1) Exempel på senaste årens vetenskapliga resultat av svensk tiaminforskning. 2) Bilder av svenska djur som drabbats av de senare årens tiaminbrist 3) Skrivelse till regeringen från seminarium i Mörrum 2017 4) Skrivelse till regeringen från Länsstyrelsen i Blekinge 2013 Bilaga 1: Exempel på senaste årens vetenskapliga resultat av svensk tiaminforskning. Döda laxyngel leder till att tiaminbrist upptäcks i miljön Balk, L.; Hansson, T. 2017 | Havsmiljöinstitutet (49-51) | ISBN: 978-91-982291-6-5 Thiamine deficiency impairs common eider (Somateria mollissima) reproduction in the field Mörner, T.; Hansson, T.; Carlsson, L.; Berg, A.-L.; Ruiz Muñoz, Y.; Gustavsson, H.; Mattsson, R.; Balk, 2017 | Sci Rep | 7 (14451) (1-7) Vitaminbrist i havet Hansson, T.; Balk, L. 2017 | Havsutsikt | 2017 (1) (18-20) Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife Balk, L.; Hägerroth, P.-Å.; Gustavsson, H.; Sigg, L.; Åkerman, G.; Ruiz Muñoz, Y.; Honeyfield, D.C.; Tjärnlund, U.; Oliveira, K.; Ström, K.; McCormick, S.D.; Karlsson, S.; Ström, M.; van Manen, M.; Berg, A.-L.; Halldórsson, H.; Strömquist, J.; Collier, T.K.; Börjeson, H.; Mörner, T.; Hansson, T. 2016 | Sci Rep | 6 (38821) (1-13) Thiamine deficiency affecting wildlife health in the Baltic Sea area Mörner, T.; Hägerroth, P.-Å.; Hansson, T.; Tjärnlund, U.; Gustavsson, H.; Åkerman, G.; Balk, L. 2013 | Wildlife Disease Association (WDA) The 62nd International Conference of the Wildlife Disease Association | July 27, 2013 | Knoxville, Tennessee, USA Nutrient deficit among Swedish wildlife Balk, L.; Hägerroth, P.-Å.; Tjärnlund, U.; Åkerman, G.; Gustavsson, H.; Ström, K.; Ström, M.; Ruiz, Y.; Mörner, T.; Sigg, L.; Hansson, T. 2013 | Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) (9-9) Moose Health: Management challenges with growing ungulate populations | October 24, 2013 | Uppsala, Sweden Hanöbukten, a bay in southern Sweden, where thiamine (vitamin B1) deficiency cannot be excluded as the primary cause of the ecosystem disturbance Balk, L.; Hägerroth, P.-Å.; Sigg, L.; Karlsson, S.; Tjärnlund, U.; Åkerman, G.; Gustavsson, H.; Ström, K.; Ruiz, Y.; Ström, M.; Mörner, T.; Hansson, T. 2013 | Ålakademin (35-35) VATTEN13 : Vad har hänt med vattnet i Hanöbukten? | November 21, 2013 | Åhus, Sweden Lethal thiamine deficiency in several bird species in the Baltic Sea Balk, L.; Hägerroth, P.-Å.; Hansson, T.; Tjärnlund, U.; Gustavsson, H.; Mörner, T.; Åkerman, G. 2012 | Clin. Chem. Lab. Med. | 50 (A64-A65) | ISBN: ISSN: 1434-6621 Advances and Controversies in B-Vitamins and Choline | March 6, 2018 | Leipzig, Germany Intressant och alarmerande är att flera internationella vetenskapsmän tar upp de vetenskapliga publiceringarna från Sverige angående tiaminbristen i vår miljö och gör motsvarande vetenskapliga tolkningar (Sutherland et al. 2018). Detta faktum, om något, borde föranleda att Svenska myndigheter stöder den vidare forskningen. Bristen på tiamin, orsakande dödlighet och andra skador i våra ekosystem, är något som inte bör ignoreras och förnekas längre av ansvariga. http://www.cell.com/trends/ecology-evolution/pdf/S0169-5347(17)30289-6.pdf Bilaga 2: Svenska djur som drabbats av de senare årens tiaminbrist Avlidet laxpar från Mörrumsån 2016. Honan visar sig vid undersökning ha all rom kvar. Under 2016 befanns minst 90% av svenska östersjölaxälvar vara drabbade av ökad dödlighet, hela vägen upp till Torne älv. I Mörrumsån uppskattar man att minst 70% av åns lax- och havsöringsbestånd dör bort p g a denna problematik strax före och efter leken. Bilaga 3: Skrivelse till regeringen från laxseminarium i Mörrum 2017 Bilaga 4: Skrivelse till regeringen från Länsstyrelsen i Blekinge 2013 Bilaga 4 forts.

[xps]

Det där borde ju vara svårt att helt ignorera. Det krävs ju en hel del svammel från myndighetshåll om man ska svara utan att faktiskt svara men det finns ju sådana som är skickliga på sådant. Men svenska nöjesfiskare är väl mera intresserade av tekniska landvinningar på utrustningsområdet, är det inte så? Det finns väl inga flugfiskare eller jägare som är släkt med Greta Thunberg?

[kockin]