Jump to content

Kan inte döda ädelfisk


Lodjur

Recommended Posts

On 4/7/2019 at 8:59 PM, jakobj said:

Valet står väl då mellan att mörda fisken efter tortyren du utsatt den för eller att kasta tillbaks den efter tortyren, med större eller mindre risk för att den ska plågas vidare mot döden av sina skador eller överleva efter din plågsamma lek med den.

Har respekt för dina (och andras) åsikt i ämnet. Som för många av oss som flugfiskar eller på annat sätt hämtar kraft och mening i att utöva naturupplevelsecentrerade fritidsintressen så är upplevelsen individuell och förknippad med åsikter som gränsar till trosatser - jag är inget undantag.

En käpphäst jag har i diskussionen är att bemöta argumentet att fisken dör efter återutsättning med fakta. Över 90% överlever och återhämtar sig. Siffran är från studier som simulerat fångstsituationer och verkligen ansträngt sig för att stressa fisk på sätt som är närmast motbjudande. Studier där normala catch and release metoder har använts har högre överlevnad, och i de fall där detta har kunnat mätas, korta återhämtningstider.

För att exemplifiera så citerar jag Roger Young, Cawthron institute, i en 20år gammal rapport (no 523) till NZ Fish and Game. Fler studier har naturligtvis gjorts senare - inga som jag har tagit del av visar på sämre utfall.

”Will the fish that I’ve just released survive?” The general consensus from several studies is that most fish (>90%) will survive (Taylor & White 1992; Schisler & Bergersen 1996; Schill & Scarpella 1997). Cases of individual tagged trout being caught and released up to 13 times have been reported (Griffith 1987) while Schill et al. (1986) calculated that cutthroat trout in a section of the Yellowstone River were caught an average of 9.7 times during one season. A further test of the durability of trout can be seen with the survival rates of fish that have been used in radio tracking studies (Dedual 1996; Strickland et al. 1999). Despite the stress of being caught by anglers and the subsequent anaesthesia and surgical implantation of transmitters, both brown and rainbow trout have shown good survival and apparently normal behaviour. The stress associated with implantation of the transmitters would no doubt exceed that experienced by most trout that are simply caught and released by anglers.”

Du kan däremot hitta studier som visar att fisk har en relativt hög dödlighet efter långa exponeringsperioder utanför vattnet. Inte så förvånande - på samma sätt har landlevande arter ofta rätt hög dödlighet efter långa exponeringsperioder under vattnet. 

Flera studier har gjorts för att kontrollera dödlighet vid kommersiellt fiske (nät) och vid kommersiellt fiske eller sportfiske med spö (agn, drag med stora krokar) där otillåten bifångst slängs tillbaka för att kontrollera effekt av olika fiskeregler på bestånden - ofta havsfiske eller i stora sjöar och nästan uteslutande båtfiske.

Detta är ju också catch and release, men inte som jag tänker på begreppet.

Som sagt - en personlig käpphäst i diskussionen - men inte menat som riktat särskilt till dig.

(Och du skrev ju faktiskt större eller mindre risk )

 

Edited by Troutman
  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Är en bra tanke när det gäller att vara rädd om ett bestånd. Men finns det möjlighet till att ta en fisk, vilket händer på kusten så gör jag gärna det.

Tycker det är bra med ett restriktivs urtag med tanke bakom. Det gynnar fiskstammarna.

Ett bra exempel är ju Idsjö strömmen. Jag var där när Lars-Åke precis öppnat vattnet i egen regi och det är ju stor skillnad idag och då.

Skitkul.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

5 minutes ago, Troutman said:

Har respekt för dina (och andras) åsikt i ämnet. Som för många av oss som flugfiskar eller på annat sätt hämtar kraft och mening i att utöva naturupplevelsecentrerade fritidsintressen så är upplevelsen individuell och förknippad med åsikter som gränsar till trosatser - jag är inget undantag.

En käpphäst jag har i diskussionen är att bemöta argumentet att fisken dör efter återutsättning med fakta. Över 90% överlever och återhämtar sig. Siffran är från studier som simulerat fångstsituationer och verkligen ansträngt sig för att stressa fisk på sätt som är närmast motbjudande. Studier där normala catch and release metoder har använts har högre överlevnad, och i de fall där detta har kunnat mätas, korta återhämtningstider.

För att exemplifiera så citerar jag Roger Young, Cawthron institute, i en 20år gammal rapport (no 523) till NZ Fish and Game. Fler studier har naturligtvis gjorts senare - inga som jag har tagit del av visar på sämre utfall.

”Will the fish that I’ve just released survive?” The general consensus from several studies is that most fish (>90%) will survive (Taylor & White 1992; Schisler & Bergersen 1996; Schill & Scarpella 1997). Cases of individual tagged trout being caught and released up to 13 times have been reported (Griffith 1987) while Schill et al. (1986) calculated that cutthroat trout in a section of the Yellowstone River were caught an average of 9.7 times during one season. A further test of the durability of trout can be seen with the survival rates of fish that have been used in radio tracking studies (Dedual 1996; Strickland et al. 1999). Despite the stress of being caught by anglers and the subsequent anaesthesia and surgical implantation of transmitters, both brown and rainbow trout have shown good survival and apparently normal behaviour. The stress associated with implantation of the transmitters would no doubt exceed that experienced by most trout that are simply caught and released by anglers.”

Du kan däremot hitta studier som visar att fisk har en relativt hög dödlighet efter långa exponeringsperioder utanför vattnet. Inte så förvånande - på samma sätt har landlevande arter ofta rätt hög dödlighet efter långa exponeringsperioder under vattnet. 

Flera studier har gjorts för att kontrollera dödlighet vid kommersiellt fiske (nät) och vid kommersiellt fiske eller sportfiske med spö (agn, drag med stora krokar) där otillåten bifångst slängs tillbaka för att kontrollera effekt av olika fiskeregler på bestånden - ofta havsfiske eller i stora sjöar och nästan uteslutande båtfiske.

Detta är ju också catch and release, men inte som jag tänker på begreppet.

Som sagt - en personlig käpphäst i diskussionen - men inte menat som riktat särskilt till dig.

 

Väldigt bra skrivet. Jag kan tycka att det är fel att det ska vändas och vridas på fisken ovan vatten bara för att ta en bild. Många gånger kramas fisken mer än sin äkta hälft och därefter tillbaka i vattnet igen vilket jag tycker är fel. Sen tycker vederbörande att den har varit duktig som återutsatt en fisk.

Jag tycker att om man nu bestämmer sej för att återutsätta så rör inte fisken utan kroka loss om möjligt genom att lossa kroken utan att håva.

Det har fungerat väl för mej i många år.

Sen beror det på vilken art vi fiskar efter. Vandrande nystigen fisk som ex vis lax och havsöring är känsligare än stationär fisk vilket kräver än mer av fiskaren. Dels en tuffare drillning för snabbare återhämtning samt att det är som regel större fisk vilket kräver längre återhämtning dvs , längre tid att se till att fisken simmar iväg.

Blank havsöring i havet som släpper fjäll sk "blänkare" är också känslig och kräver varsam hand.

Link to comment
Share on other sites

13 minutes ago, Ola Mörrum said:

Sen beror det på vilken art vi fiskar efter. Vandrande nystigen fisk som ex vis lax och havsöring är känsligare än stationär fisk vilket kräver än mer av fiskaren. Dels en tuffare drillning för snabbare återhämtning samt att det är som regel större fisk vilket kräver längre återhämtning dvs , längre tid att se till att fisken simmar iväg.

 Blank havsöring i havet som släpper fjäll sk "blänkare" är också känslig och kräver varsam hand.

Håller med dig i sak och definitivt i inställning.

Det har faktiskt gjorts flera studier på dödlighet på havsvandrande salmonider som fångas och återutsätts när de är som mest känsliga - tunnast slemlager och släpper fjäll.

Ett exempel: Catch and release - flugfiske - nystigen lax - Irland - P G Gargan et al 2015:

98% av fångade individer genomförde lek i vattendraget efter catch-and-release. De taggades dessutom med radiosändare allihopa samt mättes på millimetern, så det blev lite mer hantering än bara avkrokning.

Bra studie - den inkluderade även exakta tider för hur länge fajten tog, hur lång tid det tog med avkrokning och taggning, krokstorlek på flugan och vattentemp.

Finns även studier på c/r på havsvandrande öring, röding, cutthroat, pacific salmon... 

Jag har inte ens på havsvandrande fisk i blankstadiet hittat nåt under 90%. Man får leta studier på fångst med bete och krok i svalget för att få tråkiga siffror på dödlighet.

Fisk exponerad i luften under längre perioder är dock en killer.

Link to comment
Share on other sites

4 minutes ago, Troutman said:

Fisk exponerad i luften under längre perioder är dock en killer.

Bra tips, för syftet med tråden var väl att lära sig ha ihjäl fisk? ?

 

Själv så bankar jag gärna en priest, eller en åtminstone knytnävsstor sten mitt mellan ögonen på firren.
Många slår för långt bak på nacken vilket förvisso ger en bedövande effekt, men är ett ineffektivt sätt
döda (ädel-)fisk.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

11 minutes ago, Henka said:

Bra tips, för syftet med tråden var väl att lära sig ha ihjäl fisk? ?

 

Själv så bankar jag gärna en priest, eller en åtminstone knytnävsstor sten mitt mellan ögonen på firren.
Många slår för långt bak på nacken vilket förvisso ger en bedövande effekt, men är ett ineffektivt sätt
döda (ädel-)fisk.

Har inga studier på detta men att banka en stor sten mitt mellan ögonen på det man vill dräpa borde ju vara ett gammalt beprövat sätt med lång tradition i mänsklig historia.

Giljotinen uppfanns bla just för att effektivisera problemet med berusade bödlar som siktade fel.

När jag bodde i Alaska sköt vi hälleflundra med hagelgevär innan vi tog upp den i båten. Avlivade en stor lax med 10mm pistol också, men det var lite overkill.

Edited by Troutman
Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Troutman said:

Har respekt för dina (och andras) åsikt i ämnet. Som för många av oss som flugfiskar eller på annat sätt hämtar kraft och mening i att utöva naturupplevelsecentrerade fritidsintressen så är upplevelsen individuell och förknippad med åsikter som gränsar till trosatser - jag är inget undantag.

En käpphäst jag har i diskussionen är att bemöta argumentet att fisken dör efter återutsättning med fakta. Över 90% överlever och återhämtar sig. Siffran är från studier som simulerat fångstsituationer och verkligen ansträngt sig för att stressa fisk på sätt som är närmast motbjudande. Studier där normala catch and release metoder har använts har högre överlevnad, och i de fall där detta har kunnat mätas, korta återhämtningstider.

För att exemplifiera så citerar jag Roger Young, Cawthron institute, i en 20år gammal rapport (no 523) till NZ Fish and Game. Fler studier har naturligtvis gjorts senare - inga som jag har tagit del av visar på sämre utfall.

”Will the fish that I’ve just released survive?” The general consensus from several studies is that most fish (>90%) will survive (Taylor & White 1992; Schisler & Bergersen 1996; Schill & Scarpella 1997). Cases of individual tagged trout being caught and released up to 13 times have been reported (Griffith 1987) while Schill et al. (1986) calculated that cutthroat trout in a section of the Yellowstone River were caught an average of 9.7 times during one season. A further test of the durability of trout can be seen with the survival rates of fish that have been used in radio tracking studies (Dedual 1996; Strickland et al. 1999). Despite the stress of being caught by anglers and the subsequent anaesthesia and surgical implantation of transmitters, both brown and rainbow trout have shown good survival and apparently normal behaviour. The stress associated with implantation of the transmitters would no doubt exceed that experienced by most trout that are simply caught and released by anglers.”

Du kan däremot hitta studier som visar att fisk har en relativt hög dödlighet efter långa exponeringsperioder utanför vattnet. Inte så förvånande - på samma sätt har landlevande arter ofta rätt hög dödlighet efter långa exponeringsperioder under vattnet. 

Flera studier har gjorts för att kontrollera dödlighet vid kommersiellt fiske (nät) och vid kommersiellt fiske eller sportfiske med spö (agn, drag med stora krokar) där otillåten bifångst slängs tillbaka för att kontrollera effekt av olika fiskeregler på bestånden - ofta havsfiske eller i stora sjöar och nästan uteslutande båtfiske.

Detta är ju också catch and release, men inte som jag tänker på begreppet.

Som sagt - en personlig käpphäst i diskussionen - men inte menat som riktat särskilt till dig.

(Och du skrev ju faktiskt större eller mindre risk )

 

Jo visst är det så. I mitt resonemang var ju dock dödlighetsgraden helt betydelselös då det var ett rent filosofiskt resonemang kring människans rätt eller orätt att leka med liv.

Men som käpphäst förstår jag dig. Och tror att just sådana vetenskapliga studier är rätt väg att gå i diskussioner om sportfiskets vara eller icke. För moraliskt, etiskt och historiskt är vi rökta. Den vägen går inte att ta då man förlorar varje gång man inte direkt erkänner sina egna behov och att dessa sätts före djurets välmående. Det är bara att erkänna det och döda den vägen att pulvrisera våra motargument. Detta gäller i lika hög grad jakten.

Så helt rätt. Backa med fakta, avled från moralen.

Link to comment
Share on other sites

20 minutes ago Henka sa:

Bra tips, för syftet med tråden var väl att lära sig ha ihjäl fisk? ?

 

Själv så bankar jag gärna en priest, eller en åtminstone knytnävsstor sten mitt mellan ögonen på firren.
Många slår för långt bak på nacken vilket förvisso ger en bedövande effekt, men är ett ineffektivt sätt
döda (ädel-)fisk.

Träna mera...lr. Onanea mea!:ph34r:

Link to comment
Share on other sites

15 minutes ago, Troutman said:

Har inga studier på detta men att banka en stor sten mitt mellan ögonen på det man vill dräpa borde ju vara ett gammalt beprövat sätt med lång tradition i mänsklig historia.

Jag har bedrivit en bortåt 40 år lång empirisk studie, hittills indikerar den 100% mortalitet.?️‍♀️

Edited by Henka
  • Haha 1
Link to comment
Share on other sites

6 minutes ago, jakobj said:

Jo visst är det så. I mitt resonemang var ju dock dödlighetsgraden helt betydelselös då det var ett rent filosofiskt resonemang kring människans rätt eller orätt att leka med liv.

Men som käpphäst förstår jag dig. Och tror att just sådana vetenskapliga studier är rätt väg att gå i diskussioner om sportfiskets vara eller icke. För moraliskt, etiskt och historiskt är vi rökta. Den vägen går inte att ta då man förlorar varje gång man inte direkt erkänner sina egna behov och att dessa sätts före djurets välmående. Det är bara att erkänna det och döda den vägen att pulvrisera våra motargument. Detta gäller i lika hög grad jakten.

Så helt rätt. Backa med fakta, avled från moralen.

Bra inlägg. Delar inte din värdering av moral och etik frågan och skulle kunna backa även detta med fakta/teorier men det kan också göras i lika hög och relevant grad för den motsatta ståndpunkten. 

Link to comment
Share on other sites

10 minutes ago, Troutman said:

Bra inlägg. Delar inte din värdering av moral och etik frågan och skulle kunna backa även detta med fakta/teorier men det kan också göras i lika hög och relevant grad för den motsatta ståndpunkten. 

Tja, jag tycker nog att motståndarna alltid vinner i moralfrågan ändå. I slutändan kan allt malas ner till det enda svaret att jag plågar andra varelser för min egen skull. Visserligen hamnar motståndaren där också så länge denne inte är en lufterian som lever i en kuvös tillverkad av återvinningsbart material.

Men ändå, det är ingen som ”vinner” och slutklämmen är att vi moraliskt borde vara allra finast om vi gjorde minsta möjliga för att skada omgivningen. Och då finns som aktivt val att INTE fiska. Det slår ATT fiska med hästlängder om övriga parametrar är desamma. 

Link to comment
Share on other sites

On ‎4‎/‎7‎/‎2019 at 9:31 PM, Lars said:

En imponerende fundering! “Innertier"

 

Ligger mycket i det du säger. Det är kanske ett sätt att föda det primitiva i vår hjärna. Så som du skriver är det mer plågsamt att leka med fisken än att slå ihjäl den. Resonemanget kanske gått för långt. Kanske inte är svårare än att vi som fiskar är den personlighet som hade fött familjen med mat på stenåldern men fiskar för nöjes skull i vårt moderna samhälle. 

Ärlig talat kan jag leva med att jag fiskar, det bryr jag mej inte så mycket om så länge jag gör det så skonsamt som möjligt för fisken. 

Skulle jag få ångest (väldigt starkt ord) skulle jag definitivt sluta fiska och försöka hitta en annan hobby eller gå till doktorn.. 

 

Link to comment
Share on other sites

3 hours ago, Troutman said:

Håller med dig i sak och definitivt i inställning.

Det har faktiskt gjorts flera studier på dödlighet på havsvandrande salmonider som fångas och återutsätts när de är som mest känsliga - tunnast slemlager och släpper fjäll.

Ett exempel: Catch and release - flugfiske - nystigen lax - Irland - P G Gargan et al 2015:

98% av fångade individer genomförde lek i vattendraget efter catch-and-release. De taggades dessutom med radiosändare allihopa samt mättes på millimetern, så det blev lite mer hantering än bara avkrokning.

Bra studie - den inkluderade även exakta tider för hur länge fajten tog, hur lång tid det tog med avkrokning och taggning, krokstorlek på flugan och vattentemp.

Finns även studier på c/r på havsvandrande öring, röding, cutthroat, pacific salmon... 

Jag har inte ens på havsvandrande fisk i blankstadiet hittat nåt under 90%. Man får leta studier på fångst med bete och krok i svalget för att få tråkiga siffror på dödlighet.

Fisk exponerad i luften under längre perioder är dock en killer.

Det var bra siffror. Sen de två procenten kanske inte skulle vara i den älven de fångades (spekulation)

Ja, intressanta uppgifter du kommer med ?

Link to comment
Share on other sites

17 hours ago, Henka said:

Bra tips, för syftet med tråden var väl att lära sig ha ihjäl fisk? ?

 

Syftet med tråden var att få igång en diskussion kring ämnet och det verkar ha gått bra ^_^

Mycket intressant läsning med alla olika synpunkter!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Själv bedriver jag i stort sett alltid "catch and release". 

Skälet till detta är dock inte att jag tycker synd om fisken utan att jag vill bevara bestånden. Mycket på grund av rent egoistiska skäl då jag vill att vattnen jag fiskar i ska hålla mycket fisk, men även för att jag vill att min dotter, och eventuella barnbarn, ska ha möjligheten att få uppleva naturen och fisket. I övrigt har jag en tanke (men absolut inte ett färdigt argument) att sportfiskare är engagerade i (en viss typ av) miljöfrågor och aktivt försöker värna om miljön. Finns fisken kvar finns även sportfiskare det. 

Jag dömer inte de som tar någon matfisk, och det kan hända att även jag tar en matfisk, men jag skulle antagligen bli duktigt förbannad om jag mötte någon med en plasthink fylld med öring av den anledningen att det går emot hur jag resonerar kring mitt eget fiske. 

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Det finns ju faktiskt vatten som är överbefolkade av magra, eländiga öringar eller rödingar. Den bästa fiskevården är ju att glesa ut beståndet. Sen ser man också trofé-bilder på fula gamla öringar med torskhuvven. Den enda föda dom har är ju sina egna barn. Ta bort dom! Ta med fler hinkar!

Link to comment
Share on other sites

Frank

Den varianten hör jag oxå när jag är ute o fiskar, speciellt när man är i fjällvärlden. Men om jag tänker ur ett naturligt perspektiv så här ju naturen blivit så av en anledning.

Alla vatten håller inte stor fisk och så ska det nog vara.

Vi människor har en tendens att göra om saker och ting som vi vill ha det och fiskare vill gärna ha större fisk av olika anledningar.

Sen är det mer spännande med större fisk men vad är rätt?

Link to comment
Share on other sites

Hej på er.

Att argumentera om detta är spännande. Och nivån såhär långt är enligt mig ok i slingan. Min åsikt är att folk livnärt sig på fisk i urminnes tider. En rätt fiskad fisk är miljövänligt på ett sätt och har man rest långväga och köpt allehanda utrustning är miljötänket i gungning. För övrigt och off the topic önskar jag att svenskar ska sluta ge varandra klimatångest, fångstångest, PK-ångest....

Jag bonkar allt mindre fisk men fiskar lika mycket. Jag praktiserar C/R och i vissa lägen tillämpar jag mycket C/R, givetvis med enkelkrok och hullinglöst. Jag går över till allt mer ytligt fiske och fiskar inte sällan rifflig och bomber, vilket minimerar chansen att laxen ska bita, samtidigt som det ökar det spänningen, likt då man lyckades förföra skolans snyggaste? Och ska jag vara ärlig är detta C/R i vissa fall mer bestialiskt än att bonka ett par fiskar som ska ätas. Jag ger mig själv dåligt samvete oavsett om en jag slår fisken i huvudet eller krokar av dem, tyvärr. Så varför fiskar jag? Är det genetiskt från urålder att jaga? Är det för att skaffa föda? Är det spänning? Är det avkoppling? Det enda jag vet är att jag är lycklig då jag fiskar och jag kompenserar att samvete med att äta allt mindre kött, dock äter jag kött.

För mig är frågan enkel, låt folk fiska och välja vad de gör med fångad fisk utifrån regler som är uppsatta av folk som oftast har insikt.Det viktiga är att inte dömma ?

Edited by Laxarnas prins
Link to comment
Share on other sites

11 hours ago, Frank said:

Det finns ju faktiskt vatten som är överbefolkade av magra, eländiga öringar eller rödingar. Den bästa fiskevården är ju att glesa ut beståndet. Sen ser man också trofé-bilder på fula gamla öringar med torskhuvven. Den enda föda dom har är ju sina egna barn. Ta bort dom! Ta med fler hinkar!

Om tillståndet främst är ett resultat av fiske och fiskeregler kanske det fungerar, men om orsaken är påverkan av högre vattentemperaturer, lägre flöden, etc etc kan det få rakt motsatt effekt.

Link to comment
Share on other sites

Vi (flug)fiskare är har en förkärlek för ädelfisk, vi är rent "torsk" på dom. Vi har bedrivit etnisk rensning medelst t,e,x rotenon i många vatten så att den art vi föredrar kan planteras in för att vi föredrar att jaga efter den. För människan som art kan listan över övergrepp emot fisk å djur, ja snabbt sagt allt som lever kan göras hur lång som helst. Att säga att människan är ett svin är nog en grov förolämpning mot grissläktet.  Men vi är komplexa varelelser som i ena stunden med iver kan utrota allt liv inom ett område för att i nästa stund hulkande sympatisera med en skadad harunge å springa mil med den i famnen för att hitta nån som kan rädda livet på den.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Troutman said:

Om tillståndet främst är ett resultat av fiske och fiskeregler kanske det fungerar, men om orsaken är påverkan av högre vattentemperaturer, lägre flöden, etc etc kan det få rakt motsatt effekt.

Frågan är hur länge högre temp påverkat fisken?

Sen är det inte alla arter som påverkas negativt. Naturen har en fantastisk förmåga att anpassa sej efter förutsättningarna runt om.

Svängningar i  klimatet är inget nytt.

Det finns en sida som säger att det vi är i nu är en svängning i klimatet??

Jag vet inte men man bör lyssna på andra sidan också och inte låta sej enbart dras med åt ett håll.

Vi blir påverkade av den stora massan och vill nog gärna inte säga emot och hamna i konflikt med andra. Viktigt att tänka utanför ramarna ibland.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
  • Recently Browsing   0 members

    • No registered users viewing this page.

























×
×
  • Create New...