Hoppa till innehåll

Jokkarna kring Övertorneå och Happaranda


AxFlax

Recommended Posts

Jag brukar besöka min släkt i Karungi under sommrarna, men det blir sällan tid för något vidare fiske. Inför kommande sommar har jag dock beslutat att ändra på detta. Jag har kollat runt på google earth och använt street view för att försöka hitta länpliga jokkar för lite harr/öring fiske. Jag har lyckats hitta flertalet åar som utifrån bottenstruktur och vattenflöde tycks vara mycket goda kandidater för öring och harråar.  Jag har fått intrycket från andra trådar på forumet att  åarna  i detta område är relativt fisktomm vad gäller harr och öring. För mig framstår detta som underligt då förutsättingarna för dessa arter i många av åarna som vad jag ser är både snabba/ forsande och hårdbottnade torde vara goda. Kanske har jag som sydlänning en konstig syn på detta men det hade varit väldigt spännande om någon ville dela med sig av sina erfarenheter från jokkarna i detta område. Exempel på åar i området, Korpikån, armasjokki m.m

 

Redigerad med AxFlax
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Några "input":

Kolla upp med Glenn Douglas på Sportfiskarna, han var "fiskeansvarig" i KAlixkommun några år och jag vet att man gjorde återställningsarbeten i några biflöden till Sangisälven. När det gäller Övertorneå så försök få kontakt med Naturguide utbildningen där, vet att dom gjort några projektarbeten på jokkar i området det finns publicerade rapporter. Sen finns ju Gunnar Westrin som har Ylinenjoki (Soukolojoki) N om Övertorneå som sin tornedals å i flera böcker. I Torneälven harr harrfisket blivit katastrofalt mycket sämre de senaste 15 åren ovanför Övertorneå! Vet inte hur det är mellan Haparanda och Övertorneå. Öringen i älven är total fredad.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Öringen är endast fredad i själva gränsälven från Haparanda upp till Karesuando, man förhandlar om frisläppande ovanför.

Fisketrycket på harr mellan Pajala och Övertorneå är jämfört med tidigare mycket lågt, de flesta fiskar lax. Men både numerär och storlek har minskat, även laken minskar kraftigt. Varför vet jag inte men äldre skogsdikningar har medfört en ökad slamtransport ut i mynningar och i älven. På hösten kunde biflöden se ut som Oboy, i bäckmynningarna finns tjocka slambankar. Slammet kan ha skadat lekbottnar. Dessbättre har man nu börjat plugga skogsdiken och bygga sedimentfällor i bäckar för att reducera slamtransport.  Tidigare fanns mycket mink men den verkar ha minskat senaste åren, ett plus. Bästa fisket har jag haft före midsommar och i slutet av augusti. Underligt nog så ökar iden, har fått flera 2 kg på enhands med nymf!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Ja id på fluga är kul, tyvärr har vi gott om dessa arter där jag bor så jag fiskar gärna harr när jag väl är i norrbotten. Men vad spännande att man börjat göra något åt problemet. Jag tycke genrellt att man är för laxfixerade vad gäller fiskevården där vårt ställe ligger, men det ger ju större förutsättningar att utforska alla småvatten ostört. Får helt enkelt se till att ta körkort så fort jag fyller 18 och bara köra runt o testa sedan, tack för hjälpen!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 2 weeks later...

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Läser
  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.






















×
×
  • Skapa ny...