Vätterharr RIP

[Lennart Grann]

Det började startas trådar för tio år sedan Vätterharr 2011 osv. av en energisk fiskare som tillbringade varenda ledig timme i flytring på Vättern och levererade bilder på det han fångade. Han försvann för tre år sedan, förmodligen med insikten att det blir svårare och svårare att fånga en harr i Vättern. Jag har under många år följt upp harrens lek i de åar som harren leker i, och det är deprimerande. Vätternvårdsförbundet (borde stå inom situationstecken)  presenterade en förvaltningsplan för fisket i Vättern 2017-2022. Där står det att i referensåarna Hornån och Röttleån ska man se minst 30 harrar per besök under lekperioden. Det var fjärran från verkligheten när det skrevs, och än mer fjärran idag. I Hornån observerades det en (1) harr i fjol och en i år. I Röttleån var det 9 ifjol och 5 i år. Hur kan det få ske i Sverige på 2000-talet? Det står också i "förvaltningsplanen" att minst 16 åar skall utnyttjas för lek, i år har vi sett harr i 9 åar, men vi har inte sett lek i alla, den ensamma harren i Hornån t.ex. hade ingen att leka med. Det står också i "förvaltningsplanen" att andelen -30 cm harr, alltså yngre än 3 år skall vara större vid provfisken än tidigare perioder. Jag slog larm till Länsstyrelsen i Jönköping redan i slutet av 1990-talet att jag såg störningar i harrens reproduktion för att andelen små harrar minskade.

[Zidi]

Förstår att det säkert är flera samverkande faktorer som ligger bakom, men vad är de största problemen? Kräftor på lekplatserna eller fisklus? Fiske?
Riktigt tråkigt på ett unikt bestånd.

[Lennart Grann]

Det kan förstås påverka att Vättern också är invaderad av skarv, men den stora orsaken är att harrens lekplatser är invaderade av signalkräftor. En art som de "förvaltande myndigheterna" betraktar som en viktig ekonomisk resurs som skall förvaltas hållbart. Nu är det på gång att fisket efter röding ska begränsas ytterligare för att "fisketrycket är för högt". För 30 år sedan hade Vättern 31 yrkesfiskare som fiskade med 9000 meter nät i sjön 365 dagar om året, 50 laxfällor och 10000-tals långrevskrok. Varför är rödingen hotad nu när yrkesfisket efter röding inte finns? Det kryllar av signalkräftor på rödingens lekplatser, men där klarar sig fortfarande några romkorn från att bli uppätna av kräftorna för att de ramlar ner mellan stenarna. Harrens rom ligger helt öppet på botten. 

[Jonas]

@Lennart Granndet här är ju djupt tragiskt. Och Länsstyrelsen hållning till signalkräftan i den här frågan får man ju anse som anmärkningsvärd? Det är ju en inplanterad och i praktiken invasiv art? Hur tänkte man där?

[Lodjur]

2 hours ago, Jonas said:

@Lennart Granndet här är ju djupt tragiskt. Och Länsstyrelsen hållning till signalkräftan i den här frågan får man ju anse som anmärkningsvärd? Det är ju en inplanterad och i praktiken invasiv art? Hur tänkte man där?

Harren = Inte pengar
Kräftan = Pengar

🙃

[Lennart Grann]

7 hours ago, Jonas said:

@Lennart Granndet här är ju djupt tragiskt. Och Länsstyrelsen hållning till signalkräftan i den här frågan får man ju anse som anmärkningsvärd? Det är ju en inplanterad och i praktiken invasiv art? Hur tänkte man där?

När jag satt med i den sk. Samförvaltning Fiske 2018, som representant för båtklubbarna runt Vättern, var det en punkt på dagordningen där vi skulle diskutera och besluta om Hav och Vattens hanteringsplan för invasiva arter. Då presenterade Länsstyrelsens tjänstemän en tre år gammal rapport som vi tidigare lyckats stoppa genom att reservera oss. Den rapporen, upprättad av SLU hette "Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern". Då ställde jag frågan "står det inte på dagordningen att vi ska diskutera en hanteringsplan för en invasiv art som hotar ekosystemet"? Länsfiskekonsulentens svar var "signalkräftan är en viktig ekonomisk resurs som skall förvaltas hållbart så länge det inte finns bevis för att den gör skada". Så kan man säga om man sitter i en position där man kan röja undan alla bevis som kommer fram. Lodjurs konstaterande  är klockrent. Det som inte ger några pengar till yrkesfisket är inget värt, även om det är ett unikt fiskbestånd. Det kanske var några av er som såg ett kort inslag på Rapport i somras från ett starandnära nätprovfiske vid Motala. Fångsten på 500 meter nät var ett 50-tal fiskar, mört, abborre och gärs. Det borde också varit med harr och öring i fångsten, men det var det inte det var 3´000 signalkräftor! Resultatet från det provfisket är ännu inte redovisas och kommer förmodligen inte heller att göra det.

[Jonas]

@Lennart GrannDet här är ju inte ok någonstans som jag ser det? Det kan ju ta tid med sånt där men det tangerar ju maktmissbruk om man väljer att inte publicera resultaten av provfisket? SLU är ju tänkt att borga för kvalitet och de har en viktig roll i att ta fram vetenskapligt underbyggda och opartiska undersökningar som fungerar som beslutsunderlag för exempelvis myndigheter. Man måste såklart redovisa även ”icke önskvärda” rapporter? Hur ska man annars kunna fatta väl underbyggda beslut? 

[Jonas]

En Rädda Vätternharrenkampanj vore ju önskvärd nu? Det kanske är en boll exempelvis Sportfiskarna kunde ta upp kanske, så det blir lite tyngd? Vi skulle säkert kunna samla in bra summa bara här på Edge tänker jag?

[Lennart Grann]

1 minute ago, Jonas said:

En Rädda Vätternharrenkampanj vore ju önskvärd nu? Det kanske är en boll exempelvis Sportfiskarna kunde ta upp? Vi skulle säkert kunna samla in bra summa bara här på Edge tänker jag?

Det är för sent att göra något nu. Flugfiskeklubbarna och båtklubbarna runt Vättern har gjort stora ideella insatser till ingen nytta. Vi har försökt få med Sportfiskarna på banan men de är mer mån om att vara sams med myndigheterna som finansierar deras verksamhet än att värna sina medlemmar. 

[Jonas]

@Lennart Grann vilka personer är det som sitter i beslutsposition när det gäller det här? Vilka har makt att göra skillnad för harren framledes om man säger så?

Att även rödingen påverkas är ju extremt alarmerande och den är ju monetärt viktigare än harren vilket stärker behovet av förändring.

[Jonas]

@Lennart GrannAtt göra om Vättern till en gigantisk signalkräftsodling, samtidigt som SLU ser mellan fingrarna, känns ju helt befängt? För det är väl det du säger att man gör just nu om jag läser dig rätt?

[Jonas]

Med det sagt… kan man minimera signalkräftsbeståndet på något vis? Typ fritt kräftfiske året om utan minimått vid markerade lekområden eller liknande?

[Lennart Grann]

2 hours ago, Jonas said:

Med det sagt… kan man minimera signalkräftsbeståndet på något vis? Typ fritt kräftfiske året om utan minimått vid markerade lekområden eller liknande?

 

2 hours ago, Jonas said:

@Lennart GrannAtt göra om Vättern till en gigantisk signalkräftsodling, samtidigt som SLU ser mellan fingrarna, känns ju helt befängt? För det är väl det du säger att man gör just nu om jag läser dig rätt?

Det är inte vad man gör, det är vad man gjort under 2000-talet.

[Lennart Grann]

2 hours ago, Jonas said:

Med det sagt… kan man minimera signalkräftsbeståndet på något vis? Typ fritt kräftfiske året om utan minimått vid markerade lekområden eller liknande?

Våra myndigheter tänker tvärtom. Minimimått på signalkräfta, en främmande invasiv art, på 10 cm. Då har den hunnit föröka sig minst en, troligen två gånger. En 10 cm hona föder 100 levande småkräftor!

[Calle55]

Det är tragiskt hur myndigheterna har hanterat denna fråga. Vi har stuga vid Vätterns västra sida och för ca 12 år sedan började det gå rykten om att folk fick kräftor i näten. Första året tog vi upp närmare 30 kg kräftor och även om burarna låg på samma ställe var det nästan lika fullt varje gång. De första åren var det fritt fiske på kräftor utan minimått vilket ledde till en hel del bråk och reaktioner från yrkesfiskarna som menade att det olagliga fisket konkurrerade med deras verksamhet, men ur ett hållbarhetsperspektiv var det nog helt rätt. Nu har man begränsat allmänhetens fiske till fyra helger och infört minimått för att som sagt skydda denna invasiva arten. Det är tragiskt att våra sydligaste bestånd av röding och harr, reliker från istiden, skall utrotas för att våra myndigheter vill skydda ett dussintal yrkesfiskare. Nuvarande regeringen har hög svansföring i miljöfrågor och inför skatt på platspåsar mm men gör lite för att skydda våra få kvarvarande vilda fiskebestånd. Även om det är svårt eller kanske omöjligt att utrota signalkräftan i Vättern så borde man ta bort minimåttet, rekommendera att man behåller alla kräftor samt fiska hårt runt kända lekplatser och lekbäckar.

Det uppmärksammade jaktsbrottsmålet mot Karl Hedin visar att staten kan lägga stora resurser på att utreda brott som sker i vår natur, men man kan bara undra varför inte miljöåklagarna har valt att granska myndigheternas hantering för att skydda en invasiv art i vår nästa största insjö...

   

[Lennart Grann]

28 minutes ago, Calle55 said:

Det är tragiskt hur myndigheterna har hanterat denna fråga. Vi har stuga vid Vätterns västra sida och för ca 12 år sedan började det gå rykten om att folk fick kräftor i näten. Första året tog vi upp närmare 30 kg kräftor och även om burarna låg på samma ställe var det nästan lika fullt varje gång. De första åren var det fritt fiske på kräftor utan minimått vilket ledde till en hel del bråk och reaktioner från yrkesfiskarna som menade att det olagliga fisket konkurrerade med deras verksamhet, men ur ett hållbarhetsperspektiv var det nog helt rätt. Nu har man begränsat allmänhetens fiske till fyra helger och infört minimått för att som sagt skydda denna invasiva arten. Det är tragiskt att våra sydligaste bestånd av röding och harr, reliker från istiden, skall utrotas för att våra myndigheter vill skydda ett dussintal yrkesfiskare. Nuvarande regeringen har hög svansföring i miljöfrågor och inför skatt på platspåsar mm men gör lite för att skydda våra få kvarvarande vilda fiskebestånd. Även om det är svårt eller kanske omöjligt att utrota signalkräftan i Vättern så borde man ta bort minimåttet, rekommendera att man behåller alla kräftor samt fiska hårt runt kända lekplatser och lekbäckar.

Det uppmärksammade jaktsbrottsmålet mot Karl Hedin visar att staten kan lägga stora resurser på att utreda brott som sker i vår natur, men man kan bara undra varför inte miljöåklagarna har valt att granska myndigheternas hantering för att skydda en invasiv art i vår nästa största insjö...

   

Hade vi varit lika bra organiserade som jägare och ornitologer hade detta aldrig fått ske. Men det som döljs under vattenytan bryr sig ingen om.

[Jonas]

Jag passade på att djuploda det här lite under förmiddagen och pratade bland annat lite med Daniel Melin på Jordbruksverket och med Anton Hallden på Länstyrelsen i Jönköping.

Vi diskuterade bland annat signalkräfta och möjliga konsekvenser av att försöka decimera den genom fiske. En trolig konsekvens av ett desimeringsfiske är att det kommer explodera med mindre kräftor. Det finns studier som visar att de mindre kräftorna går hårdare åt rommen än de vuxna och det finns även stöd för att den typen av aktion inte är framgångsrik från studier i Europa. Spontant tycker jag det här låter rimligt och med tanke på utbredningen av kräfta i Vättern idag skulle det bli ett evighetsprojekt att desimera genom fiske då det hela tiden fyller på med nya kräftor utifrån.

Drar vi en parallell med desimeringsfisket på gädda i strömvattnen i dalarna för 30-40 år sedan så är min bild att det här inte är framgångsrikt. De större individerna behövs för de hjälper till att decimera de små. Bestånden av mindre gäddor blev betydligt större, vilket istället ökade predationen på både harr och öring. De som var med då vet att den här metoden inte fungerar. Jag är med andra ord skeptisk till den metoden även när det gäller signalkräftan.

Vad man har konstaterat är att harren idag har fina lekområden i 25 åar runt Vättern. Man kollar även mycket på harren i Bottenviken som har liknande levnadsmiljö och som även den är på nedgång. Finns det några paraller här och vad beror nedgången på? Signalkräftan tror man kan vara en bidragande orsak till nedgången i Vättern men det kan även vara andra orsaker och i dagsläget har min inga säkra rön att gå efter. Det har ju exempelvis alltid funnits kräftor i Vättern och även flodkräftan har ju funnits på harrens lekområden före signalkräftan.

Konkreta åtgärder som görs just nu för harrens del är bland annat ett samarbetsprojekt med Sportfiskarna där man avelsfiskat på harr i några åar och det kommer släppas ut ungefär 10 000 kläckta harryngel under 2021. Hälften går tillbaka till ursprungsåarna och resterande släpps i nya biflöden. När harryngeln har lämnat gulsäcksstadiet räknar man med att de inte längre är i farozonen för predation av kräftorna. Det här projektet kommer hålla på i ytterligare tre säsonger och det är väl rimligt att tro att man blir bättre och bättre på avelsfisket (och kan sätta mer yngel varje år) och att det borde kunna gå att se effekt av det här om 4-5 år. Jag skulle tippa att en 4-årig harr ligger runt 35 centimeter?

Ett intressant projekt som nämndes var att Flugfiskeklubben i Motala jobbar med att återställa ett lekområde i Vätterns utlopp till Motala ström och att de kommer prova släppa harryngel där.

Det bör även nämnas att det finns en utsedd ansvarig person för Vätterharren hos Länstyrelsen och det är Rasmus Linderfalk. 

Man kan ju konstatera att det här är en komplex fråga och jag tycker det känns bra att man har en plan och att man jobbar med frågan hos Länstyrelsen. Förhoppningsvis ser vi positiva resultat av pågående projekt om några år.

[hö&gös]

Det är inte möjligt att inrikta ett decimeringsfiske på små individer av signalkräfta i närheten av lekbäckarna?

[Calle55]

När det gäller tidigare bestånden av flodkräfta jämfört med dagens bestånd av signalkräfta kan man läsa följande i  Rapport nr 108 från Vätternvårdsförbundet:

- Vättern utgör dock ett stort undantag från ovan sagda och här förekommer de höstlekande arterna röding, sik, siklöja och öring tillsammans med ett, i åtminstone vissa områden, synnerligen tätt bestånd av inplanterad nordamerikansk signalkräfta (Pacifastacus leniusculus). Att frågan om den tidigare förekommande flodkräftans predation på laxfiskars rom i Vättern aldrig väckts har säkert minst två orsaker. Dels var beståndet mycket svagt och som mest fångades några hundra kilo årligen innan kräftpesten slog ut beståndet på 1930-talet och dels gjordes dessa fångster i de vegetationsrika delarna i norra delen av sjön. Dessa utgör definitivt inga lekområden för laxfiskarter.

Som jag beskrev i mitt tidigare inlägg så verkar det finns enorma mängder signalkräftor i  hela Vättern idag vilket påvisar ett ekosystem som inte är i balans. När vi lägger ut kräftburarna är det inte ovanligt att vi fångar mer än 300 kräftor på tio burar och det är på samma plats som flera andra också fiskar på.

Men förutom denna obalans i systemet så har vi också frågan om hur myndigheter hanterar invasiva arter. Säkert är det flera faktorer som påverkar bestånden av naturlig fisk i Vättern, men tillväxten av signalkräftan är en av de mest dramatiska som skett de senaste 20 åren för Vätterns del.

[Jumping Jack Flash]

Finns det några bevis för att signalkräftan äter fiskrom i större utsträckning än flodkräftan gjorde? De som försvarar signalkräftan, förutom hänvisning till deras ekonomiska betydelse, brukar hävda att signalkräftan och flodkräftan intar exakt samma föda och därmed är likvärdiga och påverkar inte ekosystemet. Kräftor finns ju i de flesta av våra vatten och i andra delar av Sverige än Vättern och Jönköpingstrakten har i alla fall inte jag hört talas om att den skulle tränga ut några fiskarter. Rovfiskarna kalasar gärna på kräftor och några större fångster får man sällan vid kräftfiske utom tydligen just i Vättern. Eftersom jag inte bara är flugfiskare utan även abborrfiskare så vet jag att för oss abborrfiskare så vill vi ha sjöar med mycket kräftor för där är det gott om stora abborrar.

[Lennart Grann]

4 hours ago, Jonas said:

Jag passade på att djuploda det här lite under förmiddagen och pratade bland annat lite med Daniel Melin på Jordbruksverket och med Anton Hallden på Länstyrelsen i Jönköping.

Vi diskuterade bland annat signalkräfta och möjliga konsekvenser av att försöka decimera den genom fiske. En trolig konsekvens av ett desimeringsfiske är att det kommer explodera med mindre kräftor. Det finns studier som visar att de mindre kräftorna går hårdare åt rommen än de vuxna och det finns även stöd för att den typen av aktion inte är framgångsrik från studier i Europa. Spontant tycker jag det här låter rimligt och med tanke på utbredningen av kräfta i Vättern idag skulle det bli ett evighetsprojekt att desimera genom fiske då det hela tiden fyller på med nya kräftor utifrån.

Drar vi en parallell med desimeringsfisket på gädda i strömvattnen i dalarna för 30-40 år sedan så är min bild att det här inte är framgångsrikt. De större individerna behövs för de hjälper till att decimera de små. Bestånden av mindre gäddor blev betydligt större, vilket istället ökade predationen på både harr och öring. De som var med då vet att den här metoden inte fungerar. Jag är med andra ord skeptisk till den metoden även när det gäller signalkräftan.

Vad man har konstaterat är att harren idag har fina lekområden i 25 åar runt Vättern. Man kollar även mycket på harren i Bottenviken som har liknande levnadsmiljö och som även den är på nedgång. Finns det några paraller här och vad beror nedgången på? Signalkräftan tror man kan vara en bidragande orsak till nedgången i Vättern men det kan även vara andra orsaker och i dagsläget har min inga säkra rön att gå efter. Det har ju exempelvis alltid funnits kräftor i Vättern och även flodkräftan har ju funnits på harrens lekområden före signalkräftan.

Konkreta åtgärder som görs just nu för harrens del är bland annat ett samarbetsprojekt med Sportfiskarna där man avelsfiskat på harr i några åar och det kommer släppas ut ungefär 10 000 kläckta harryngel under 2021. Hälften går tillbaka till ursprungsåarna och resterande släpps i nya biflöden. När harryngeln har lämnat gulsäcksstadiet räknar man med att de inte längre är i farozonen för predation av kräftorna. Det här projektet kommer hålla på i ytterligare tre säsonger och det är väl rimligt att tro att man blir bättre och bättre på avelsfisket (och kan sätta mer yngel varje år) och att det borde kunna gå att se effekt av det här om 4-5 år. Jag skulle tippa att en 4-årig harr ligger runt 35 centimeter?

Ett intressant projekt som nämndes var att Flugfiskeklubben i Motala jobbar med att återställa ett lekområde i Vätterns utlopp till Motala ström och att de kommer prova släppa harryngel där.

Det bör även nämnas att det finns en utsedd ansvarig person för Vätterharren hos Länstyrelsen och det är Rasmus Linderfalk. 

Man kan ju konstatera att det här är en komplex fråga och jag tycker det känns bra att man har en plan och att man jobbar med frågan hos Länstyrelsen. Förhoppningsvis ser vi positiva resultat av pågående projekt om några år.

2013 gjorde vi (som jobbat ideellt) en stor insats med decimeringsfiske i sex åar runt Vättern varav två i Habo och en i Jönköping. 2014 fick Dan i Habo och Jag i Jönköping gott om små harr c:a 25 cm, som är 1+ alltså födda 2013. Att det skulle finnas ett samband mellan att vi plockade bort signalkräftor före under och efter harrleken fram till dess att rommen var kläckt förnekades med alla medel av Länsstyrelsen. Samma år (2013) sattes det ut lådor med befruktad harrom i två av de åar vi decimeringsfiskade i. En låda med 6 boxar x 25 romkorn som var åtkomliga för signalkräftorna och 6 likadana med höga kanter som inte kräftorna kom åt rommen i. En medlem i Habo SFK träffade Länsstyrelsen tillsyningsman när han tog upp lådorna och räknade romkorn och frågade naturligtvis om det var några romkorn kvar. Han fick till svar "det kan jag inte svara på men det kommer att skrivas en rapport". Jag ringde den då (det har varit några genom åren) "Harransvarige" på Länsstyrelsen och fick samma svar! När "Faktarapporten" publicerades nästan ett år senare står det att "det var signifikant färre romkorn i de lådor som var åtkomliga för signalkräftorna".

Var har du fått uppgiften om att harren har fina lekområden i 25 åar? Vätternvårdsförbundets "Förvaltningsplan för Fiske 2017- 2022" sätter som mål att det skall vara lek i minst 16 åar. i år har vi sett lek i 7 och då har det varit ett enstaka par i två. Hur intressant är det att skapa en ny lekplats i Motala Ström när det finns hundratals platser där harren lekt sedan inlandsisen drog bort? Problemet är inte att det saknas lekplatser, problemet är att det saknas harr på de lekplatser som finns.

[Lennart Grann]

3 hours ago, Calle55 said:

När det gäller tidigare bestånden av flodkräfta jämfört med dagens bestånd av signalkräfta kan man läsa följande i  Rapport nr 108 från Vätternvårdsförbundet:

- Vättern utgör dock ett stort undantag från ovan sagda och här förekommer de höstlekande arterna röding, sik, siklöja och öring tillsammans med ett, i åtminstone vissa områden, synnerligen tätt bestånd av inplanterad nordamerikansk signalkräfta (Pacifastacus leniusculus). Att frågan om den tidigare förekommande flodkräftans predation på laxfiskars rom i Vättern aldrig väckts har säkert minst två orsaker. Dels var beståndet mycket svagt och som mest fångades några hundra kilo årligen innan kräftpesten slog ut beståndet på 1930-talet och dels gjordes dessa fångster i de vegetationsrika delarna i norra delen av sjön. Dessa utgör definitivt inga lekområden för laxfiskarter.

Som jag beskrev i mitt tidigare inlägg så verkar det finns enorma mängder signalkräftor i  hela Vättern idag vilket påvisar ett ekosystem som inte är i balans. När vi lägger ut kräftburarna är det inte ovanligt att vi fångar mer än 300 kräftor på tio burar och det är på samma plats som flera andra också fiskar på.

Men förutom denna obalans i systemet så har vi också frågan om hur myndigheter hanterar invasiva arter. Säkert är det flera faktorer som påverkar bestånden av naturlig fisk i Vättern, men tillväxten av signalkräftan är en av de mest dramatiska som skett de senaste 20 åren för Vätterns del.

Skillnaden mellan flodkräfta och signalkräfta är att flodkräftan är inte aktiv när det är så kallt i vattnet som det är när harren leker, därför kunde de leva ihop i 8´000 år. Jag har hört argument från fiskeritjänstemän att signalkräftorna inte är aktiva vid låga temperaturer. 2013 när vi decimeringsfiskade signalkräftor i lekåarna fick vi signalkräftor i början av april när det låg is i strandkanten och vattentemperaturen var 2,2 grader.

[Titto777]

Långt innan jag flyttade till Jönköping sökte jag mycket kring fisket efter Harr i Vättern. Bland annat här på Edge. Lennart var den första jag kom i kontakt, och som hjälpt mig ofantligt mycket med tips om harrfisket. Så 2015 när jag och min familj flyttade till Jkpg, så hann jag med att se en liten glimt, en bråkdel av harrens aktivitet i Vättern. Det kunde till och med vara nordanvind och sjögång, men det gick ändå att få Harren att gå upp på en torrfluga. Och var det bra väder så var det garanti att se eller känna av de vackra segelprydda harrarna. Och då var 2015 ingenting mot vad som berättats och registrerats förr om åren. 2020 var jag ute och fiskade harr 57 gånger + tiotal gånger då jag inte ens bemödade att kasta ut flugan. Tänk ett spegelblankt Vättern, insekter och timmarna går. Solen börjar gå ner... det blir svårt att se flugan och du kan konstatera inte ett vak och inte ett hugg... idag heller. 2020 fick jag 4!!!! harrar. 4 harrar kunde man lätt få på en 30 minuter back in the old days.
2019 fick jag inte en enda Harr.

Jag älskar att paddla ut i flytringen en sensommardag, sörpla kaffe i solnedgången och lägga ut torrfugan mot den vakande harren. Men nu blir det mest kaffe och håglös blick. Det smärtar mig riktigt mycket att harren går mot sin undergång. Visst jag får väl förstå att alla är inte sådana entusiaster. 
Men att Sveriges sydligaste bestånd av Harr förstörs på detta sätt och människor på maktpositioner inte bryr sig mer är skrämmande. Mattias och sportfiskarnas romtäkt är en liten liten ljusglimt. Men får man inte bukt med roten till det onda så kan det lätt bli konstgjord andning.

Jonas, hoppas att du kan få en god inverkan på harrens framtid. Du verkar bry dig! :-)
 
Kolla gärna min blogg: http://ichthysflyfishing.blogspot.com/
där finns de flesta av mina harr-turer dokumenterade sedan 2015.

[Jonas]

@Lennart Grann om du fick göra precis som du ville vad skulle du göra då?

Upplevde du att det blir fler små kräftor efter ert försök med decimeringsfiske? Tror du det är bra metod? Tyckte du det gav resultat?

[Lennart Grann]

1 hour ago, Jonas said:

@Lennart Grann om du fick göra precis som du ville vad skulle du göra då?

Upplevde du att det blir fler små kräftor efter ert försök med decimeringsfiske? Tror du det är bra metod? Tyckte du det gav resultat?

Vi funderade inte på om det blev fler småkräftor. Vi konstaterade att påståendet om att signalkräftorna inte är aktiva vid så låga vattentemperaturer som det är när harren leker (det var relevant för flodkräftorna som levt tillsammans med harren i 8´000 år) inte stämde. Vi fick signalkräftor i början av april med is i strandkanten och en vattentemperatur på 2,2 grader. Det vi kunde observera var att när vi decimeringsfiskade före under och efter leken tills rommen var kläckt så föddes det en ny generation harr. Det är väl den spillra som finns kvar nu. Jag var tillsammans med Daniel Melin som du hade haft kontakt med (numera på Jordbruksverket) initiativtagare till att provfiska med flugutter. Ett gammalt allmogeredskap som tillhör förra århundradet, men ett skonsammare alternativ än provfiske med nät. Tanken med provfisket var att kartlägga: var finns det fortfarande harr, hur ser storleksfördelningen ut alltså finns det fungerande lekplatser i närområdet. De "faktarapporter" som Länsstyrelsens konsult har presenterat har rubriken standardiserat provfiske med flugutter och handlar om hur långa och hur grova tafsar har man på en flugutter. Hur långt är det mellan flugorna och hur driver man båten ror, elmotor eller bensinmotor. Bryr sig harren om det? Det är en härskarteknik för att dölja fakta och inget annat. Konsulten är naturligtvis nöjd med att på en tioårsperiod kunnat kamma hem en miljon av Hav och Vattenmyndighetens fiskevårdbidrag som ersättning för brödtexten, men vilka framsteg har man gjort. De här tre bifogade filerna presenterade jag när jag var med och var sekreterare i den Harrgrupp som Vätternvårdsförbundet bildade. Det var inte populärt och avfärdades som "för litet underlag för att ta fasta på". Filen storleksfördelad fångst per sträcka redovisar alla harrar som fångats vid provfisket med flugutter och fördelningen mellan äldre och yngre harr. Frekvensprotokollen Bymarken och Munkaskog är de fångster som Dan Lilliegren i Habo fått på sträckan mellan Bankeryd och Habo och jag fått på sträckan mellan Jönköping och Bankeryd. Det sticker ut alltför väl att 2014, året efter "kräftsaneringen" av tre åar i området fick vi 1+ harr. Det går inte rädda Vätterns ekosystem genom effektiv "kräftsanering", det skulle man gjort för 20 år sedan, men det går "kräftsanera" harrens lekplatser i åarna så att det föds nya generationer.

 

Storleksfördelad fångst per sträcka.docx Bilaga 4.3 Frekvensprotokoll Bymarken.docx Bilaga 4.2 Frekvensprotokoll Munkaskog.docx