Jump to content

Varför diskuteras inte skogsbrukets påverkan på våra vattendrag


max
 Share

Recommended Posts

Varför utförs denna landsomfattande stenonani i vattendrag som trots sina flottledsrensade biotoper höll stor fisk för 50-70 år sedan. Varför ser vi inga informationsvideos från Sportfiskarnas organisation om skogsbrukets påverkan på våra vattendrag. Trots att det faktiskt påverkar majoriteten av våra svenska strömmande vatten.

Den svenska skogsbruksmodellen står nu i kritisk fokus hos EU men i Sverige har Greenwashandet från skogsindustrin omfamnats med hull och hår.
Att vissa av våra stora påverkande fiskevårdare är anställda hos SLU ser ingen som ett problem trots att skogsbruket styr och ställer vad det beträffar forskningens utformning.
https://www.dn.se/sverige/forskare-skogsindustrin-styrde-var-forskning/

Vi har en försurning skapad av skogsbruket på upp till 70% på de värsta platserna
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/bara-naturlig-forsurning/forsurning-fran-skogsbruk/

Vi har trädplantage på 85% av Sveriges produktiva skogsmark.
Vi har endast 0,3% urskog kvar och Brasilien någonstans runt 40% urskog.
Skogsbruket förser våra vattendrag med sedimentdeponi från kallhyggena( kväver bottnarna).
Skogsbruket omvandlar luftdeponerat kvicksilver tlll metylkvicksilver i små vattensamlingar(nervgift).
Skogsbruket frigör aluminium som sätter sig på insekter och fiskgälar..
Skogsbruket sänker det ytnära grundvattnet som sekundärt leder till ökade vattentemperaturer.
Skogsbruket ger fluktuationer i vattenflödena...

Hur kunde det bli så här...
Varför reagerar inte sportfiskare och ansluter sig till de gröna rörelserna som kämpar emot skogsbruket... ?
Är man mer intresserad av utrustning och när hemmavattnen blir påverkade så åker man längre bort för sitt lystmäte... !

  • Like 1
  • Thanks 3
Link to comment
Share on other sites

Bra initiativ att ta upp det här.

Kunskaperna hos sportfiskare är förmodligen rätt så små om skogsbrukets effekter. Informationsflödet är styrt av det mäktigaste lobbyistintresset i Sverige (näst efter fackföreningsrörelsen skulle jag tro). Precis som du anger har Sverige (och Finland) EU emot sig men man har stöd från det politiska etablissemanget och viker inte en tum. Svenska folket tror förmodligen allmänt att skogen är väldigt viktig för den svenska ekonomin och det var den en gång men det var väldigt väldigt länge sedan. Skogsbruket bistår idag bara med 0,75 procent av Sveriges BNP. Förädlingsledet (främst pappersindustrin) bidrar med mer men då kan man alltid invända att den skulle kunna använda skogsråvara från annat håll. Så gott som alla länder i EU har också en skogsnäring, Tyskland har faktiskt en större än Sverige, beroende på att träden växer snabbare där (åtminstone var den större när jag kollade för några år sedan). Det stämmer alltså inte alls att skogen är något unikt för Sverige och inte heller att det sätt man bedriver skogsbruk är det allenarådande. I stället är det faktiskt så att Sverige och Finland har slagit in på en väg som är både miljöfientlig och klimatfientlig.

Trots sin litenhet har alltså skogsnäringen skaffat sig ett enormt mediautrymme och politiskt stöd vilket gör det väldigt svårt att ta upp den till debatt. DN gjorde det under fjolåret men de har också stora resurser och det ledde till att även SVT gjorde en utomordentlig serie om den svenska skogen. Sedan blev det tyst. Etablissemangets strategi verkar ha varit att tiga ihjäl de som ifrågasätter det sätt skogsbruk bedrivs på i Sverige.

Vad gäller sportfiskare och då i synnerhet flugfiskare så har de väl aldrig aktiverat sig i den här typen av offensiva frågor. Sportiskare har varit aktiva i defensiva frågor som att att stoppa vattenkraftsutbyggnad. Och handen på hjärtat de flesta flugfiskare verkar vara mer än nöjda med ett antal vatten med utsatt fisk uppfödda på pellets än att kräva ett återställande av en miljö med självreproducerande fisk i större delar av landet än fjällkedjan.

  • Like 2
  • Thanks 3
Link to comment
Share on other sites

Posted (edited)

Jättebra svar och jag håller med i allt och det är bra att du nämner filmen "slaget om skogen" och den är en rysare som avslöjar en del av skiten som pågår...
Jag höll på med fiskevård en del år och fick då besök av SLU representanter som förnekade alla tydliga tecken i vattendraget som uppstod efter ett kallhygge. Alla i fiskeklubben gick på deras greenwash av skogsbruket på samma vis som organisationen Sportfiskarna går i ett liknande mentalt dekadent töcken. Det var här jag fick upp ögonen för de korrupta forskarna på SLU och mitt mål med stenonanin förändrades till att bevisa att vattenkvaliten är viktigare än biotopens utformning. De som läst lite fiskevårdslitteratur ifrågasätter inte metodiken och vem eller vilka som ligger bakom upplägget...
En av de största på fronten är en SLUare...

Hur kan det komma sig att inventeringsmodellerna utförs i partier där skogsbruket gör minst skada och att man inte inventerar där skadorna är som störst....
Hur kan det komma sig att restaureringsmodellerna förbiser problematiken utanför deras "utvalda lokal"..
Varför är det så...

Jag tar ett par exempel från Biotopvårdsplanen för Hedströmmen i Västmanland skriven av en Forskare som arbetar åt SLU och Skogsmästarskolan samt Sveaskog.
Biotopvårdsplanen skrevs inför de planerade flodpärlmussel och fiskebiotopsrestaureringarna..
Samme forskare förnekar skogsbrukets påverkan på vattendragen och han och några av hans kollegor är flugfiskare.
Han är mycket god vän med de tyngsta namnen inom fiskevård och bottenfaunainventeringarna..
Här är ett par citat ur Biotopvårdsplanen som visar på den låga nivån hos dåvarande projektledaren...
Citat: bild.png.d2c4bda528033c97be78470138fb371a.png
Citat: bild.png.ba826ddd4457308267774dcfdeff2e8e.pngbild.png.cf7146678953fcfb3dfc8ff36ebfe089.png
På 50talet återfanns störe öring på lugnflyt vid Baggå skola och i den stora dammen som revs på 80talet gick väldigt stor öring. Samt att i de icke ännu biotopåtgärdade partierna fanns djuphålor och strömmarna var inte sönderslagna av stenonanin..

Så varför bortser forskaren och alla inblandade i projektet i att skapa ett vatten med biologisk mångfald där man ser till ekosystemets helhet ? Varför landar det på stenonani...

Samme forskare odlar flodpärlmusslor i ett laboratorioum på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg..
Något som är ytterst besynnerligt är att samme forskare skriver följande i Biotopvårdsplanen där han kritiserar och ifrågasätter inplantering av öring.
Det rimmar väldigt illa.... !
Citat: bild.png.deefa1f4b552f9d8bbda9acb2421644a.png

Är detta projekt som är hyllat i media och supportat av ett av våra största skogsbruksföretag egentligen en snyggt uppmålad GREENWASH... Väljer man medvetet att odla musslor för att vattenkvaliteerna är så undermåliga och för att rätta till dem krävs stora kostsamma åtgärder i de kringliggande markerna. De marker där Sveaskog bedriver sitt fina miljövänliga FSC certifierade skogsbruk. Är Sveaskog verkligen villiga att ändra på sina produktionsmodeller inom trakthyggesbruket och flodpärlmusselprojektet bara en chimär för vad som pågår... ? 

Bifogar en bild från Malingsbo Kloten Ekopark och ett biflöde som går ut i den berörda Hedströmmen...
Bilden är tagen vid en icke så frisk bäck där FSC certifierade Sveaskogs huggit ända ner till bäcken och icke lämnat någon kantzon i deras egen Ekopark.

Biflöde Pool1.jpg

Edited by max
  • Thanks 1
  • Sad 2
Link to comment
Share on other sites

13 hours ago, max said:

Jättebra svar och jag håller med i allt och det är bra att du nämner filmen "slaget om skogen" och den är en rysare som avslöjar en del av skiten som pågår...
Jag höll på med fiskevård en del år och fick då besök av SLU representanter som förnekade alla tydliga tecken i vattendraget som uppstod efter ett kallhygge. Alla i fiskeklubben gick på deras greenwash av skogsbruket på samma vis som organisationen Sportfiskarna går i ett liknande mentalt dekadent töcken. Det var här jag fick upp ögonen för de korrupta forskarna på SLU och mitt mål med stenonanin förändrades till att bevisa att vattenkvaliten är viktigare än biotopens utformning. De som läst lite fiskevårdslitteratur ifrågasätter inte metodiken och vem eller vilka som ligger bakom upplägget...
En av de största på fronten är en SLUare...

Hur kan det komma sig att inventeringsmodellerna utförs i partier där skogsbruket gör minst skada och att man inte inventerar där skadorna är som störst....
Hur kan det komma sig att restaureringsmodellerna förbiser problematiken utanför deras "utvalda lokal"..
Varför är det så...

Jag tar ett par exempel från Biotopvårdsplanen för Hedströmmen i Västmanland skriven av en Forskare som arbetar åt SLU och Skogsmästarskolan samt Sveaskog.
Biotopvårdsplanen skrevs inför de planerade flodpärlmussel och fiskebiotopsrestaureringarna..
Samme forskare förnekar skogsbrukets påverkan på vattendragen och han och några av hans kollegor är flugfiskare.
Han är mycket god vän med de tyngsta namnen inom fiskevård och bottenfaunainventeringarna..
Här är ett par citat ur Biotopvårdsplanen som visar på den låga nivån hos dåvarande projektledaren...
Citat: bild.png.d2c4bda528033c97be78470138fb371a.png
Citat: bild.png.ba826ddd4457308267774dcfdeff2e8e.pngbild.png.cf7146678953fcfb3dfc8ff36ebfe089.png
På 50talet återfanns störe öring på lugnflyt vid Baggå skola och i den stora dammen som revs på 80talet gick väldigt stor öring. Samt att i de icke ännu biotopåtgärdade partierna fanns djuphålor och strömmarna var inte sönderslagna av stenonanin..

Så varför bortser forskaren och alla inblandade i projektet i att skapa ett vatten med biologisk mångfald där man ser till ekosystemets helhet ? Varför landar det på stenonani...

Samme forskare odlar flodpärlmusslor i ett laboratorioum på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg..
Något som är ytterst besynnerligt är att samme forskare skriver följande i Biotopvårdsplanen där han kritiserar och ifrågasätter inplantering av öring...
Citat: bild.png.deefa1f4b552f9d8bbda9acb2421644a.png

Är detta projekt som är hyllat i media och supportat av ett av våra största skogsbruksföretag egentligen en snyggt uppmålad GREENWASH... Väljer man att odla musslor för att vattenkvaliteerna är så undermåliga och för att rätta till dem krävs stora åtgärder i de kringliggande markerna där Sveaskog bedriver sitt fina miljövänliga FSC certifierade skogsbruk. Är Sveaskog villiga att ändra på sina produktionsmodeller inom trakthyggesbruket... ? 
Bifogar en bild från Malingsbo Kloten Ekopark och ett biflöde som går ut i den berörda Hedströmmen...
Bilden är tagen vid en icke så frisk bäck där FSC certifierade Sveaskogs huggit ända ner till bäcken och icke lämnat kantzon i deras egen Ekopark.

Biflöde Pool1.jpg

Fy fan så det ser ut... 🤮

  • Sad 1
Link to comment
Share on other sites

Det där med flodpärlmusslor är intressant, den fokuseras det mycket på, men ingen funderar över varför alla andra arter av snäckor och musslor har minskat. Det finns många bottenfaunaundersökningar där det står "snäckor och musslor saknas". De är viktig näring för en fisk och för vattnets kvalité.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

24 minutes ago, Lennart Grann said:

Det där med flodpärlmusslor är intressant, den fokuseras det mycket på, men ingen funderar över varför alla andra arter av snäckor och musslor har minskat. Det finns många bottenfaunaundersökningar där det står "snäckor och musslor saknas". De är viktig näring för en fisk och för vattnets kvalité.

Musslorna reproducerar sig med hjälp av lax och öring, lax och öring samt snäckor försvinner pga dålig vattenkvalitet (t.ex av skogsbruk), musslorna dör ut.
Och karusellen snurrar vidare...

På tal om varför det inte diskuteras så säger jag bara Swedish Tree Maffia.
Skogsbruket och de stora skogsägarna har sådan makt att de, precis som visat ovan, köper in sig i mer eller mindre alla forskningsprojekt eller andra undersökningar och sedan styr dessa så att de inte leder till någonting alls eller att resultatet är till deras fördel.
Hur de sedan skryter om hur de återplanterar lika mycket skog som de avverkar på sina sociala medier och reklamer ska man inte ens prata om...
Förutom att de inte planterar skog.
De planterar gran, och bara gran.
Det tar 100 år för ett ekosystem att återhämta sig med mossa och buskage från ett kalhygge, och innan det hinner återhämta sig så avverkas det igen.

Vid våran klubbsjö så avverkades det på ena sidan för ett par år sedan. De var snälla nog att lämna 2 ynka träd vid kanten av vattnet av de 30-40st som kantat sjön i det området tidigare.

Edited by Lodjur
  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

7 hours ago, Lodjur said:

Musslorna reproducerar sig med hjälp av lax och öring, lax och öring samt snäckor försvinner pga dålig vattenkvalitet (t.ex av skogsbruk), musslorna dör ut.
Och karusellen snurrar vidare...

På tal om varför det inte diskuteras så säger jag bara Swedish Tree Maffia.
Skogsbruket och de stora skogsägarna har sådan makt att de, precis som visat ovan, köper in sig i mer eller mindre alla forskningsprojekt eller andra undersökningar och sedan styr dessa så att de inte leder till någonting alls eller att resultatet är till deras fördel.

Spot on

I min Hedströmmen så överlevde flodpärlmusslorna och förökade sig fram till 70-80talet och det betyder indirekt att öringen förökade sig. Båda arterna klarade sig igenom fler och större och hårdare reglerade dammar som användes för flottning och till att driva hyttorna under järnbruken.
En sak som aldrig nämns är att Öringen och Musslorna överlevde utsläppen från järnbrukens hyttor och den gamla hästburna skogsavverkningen. Bergslagen var ett enda stort kalhygge under järnbruken och hyttornas tidsera men öring o musslor fortsatte "still going strong"...
Min tolkning av vad som hände därefter är följande.....
När kemikalier och skogsmaskiner kom in i bilden på 70talet samt det faktum att välfärden boomade med all kemikalieanvändning i hushållen. Ledde till att det började hända negativa saker ute i markerna....

Idag har vi samma kemikalieanvändning ufrån hushållen i skogslandet på andra sidan gränsen inne i Norges skogsland.
Men där är inte skogsbruket lika hårt drivet som på den svenska sidan och det kan man klart och tydligt se på Eniros satellitbilder. På norska sidan så har vi bättre reproduktion av öring i skogslandet samt att öringen oftare står och head n tailar jämfört med öringarna på den svenska sidan. Insektskläckningarna är tätare vilket såklart påverkar öringens födorytm och beteende.

VI vet att SLU är inblandade i utformningen av det moderna skogsbruket genom att de tagit fram underlag åt skogsstyrelsen på beställning av skogsindustrin. Vissa känner till att forskare som opponerar sig inom SLUs ramar blir mobbade och uteslutna på arbetsplatsen. https://academicrightswatch.se/?p=1376
Vissa känner till att skogsstyrelsen går skogsbolagens ärrenden och att sverige är laglöst på denna front... Jag har själv polisanmält Sveaskog för att du högg fram till öringförande bäck i natura 2000 område.
Men ingenting händer såklart....

Så hur blir det då om vi har SLU-biologer som forskar på fiskevård och försöker gå emot den heliga skogsnäringen !
Blir de rödlistade på arbetsplatsen ?
Påverkar det utfallet av hur vi inventerar och åtgärdar vattendrag i skogslandskapet...

 

bild.png

bild.png

Edited by max
  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

När det gäller musslorna finns det en faktor till som förmodligen påverkar mest. I våra svenska vatten finns det signalkräftor på varenda m2. De började planteras in på 80-talet och det stämmer tidsmässigt med det du beskriver. En nyfödd flodpärlmussla är ett lättfångat och lättätet byte för en signalkräfta. I det här fallet är SLU lika frånvarande, de presenterade en utredning om Vättern för sju år sedan. "Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern"! Den innehöll faktafel och fejkade uppgifter om yrkesfiskets fångster och vi lyckades stoppa den. I Vättern har signalkräftornas predation på olika fiskarter rom reducerat bestånden av fisk, harren är i stort sett utrotad.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

4 hours ago, Lennart Grann said:

När det gäller musslorna finns det en faktor till som förmodligen påverkar mest. I våra svenska vatten finns det signalkräftor på varenda m2. De började planteras in på 80-talet och det stämmer tidsmässigt med det du beskriver. En nyfödd flodpärlmussla är ett lättfångat och lättätet byte för en signalkräfta. I det här fallet är SLU lika frånvarande, de presenterade en utredning om Vättern för sju år sedan. "Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern"! Den innehöll faktafel och fejkade uppgifter om yrkesfiskets fångster och vi lyckades stoppa den. I Vättern har signalkräftornas predation på olika fiskarter rom reducerat bestånden av fisk, harren är i stort sett utrotad.

Bra synpunkt du har rätt om de sabla odjuren och dem har jag glömt bort..

Dessa signalkräftor sattes i nedanför det nedersta dämmet vid Baggå Herrgård av de privata markägarna. Det finansierades av de inkomsterna som kom in av fiskekortsförsäljningen som Sveaskog skötte på övre delen av åsträckan. Jag har hört att det inte var många signalkräftor uppströms dämmet eftersom de planterade ut dem och fiskade dem på de nedersta lugna och djupa sträckorna där sportfisket inte var tillåtet. Jag var bekant med personen som bodde på Herrgården och han berättade om det. Han förtäljde även om sandbankar fyllda med flodpärlmusslor på 80talet som försvann. Var dessa musselbankar låg vet jag ej....

Samtidigt så är där än idag gott om flodpärlmussla och svensk flodkräfta i ett biflöde idag. Det biflödet(bäcken) hade ett vandringshinder som Lst tvingade Sveaskog att riva för en 10-15 år sedan. Vidare så rev man det nedströms belägna dämmet vid Herrgården ute i Hedströmmen för ett par år sedan så nu kan signalkräftorna vandra upp till sista fästet för svensk flodkräfta och flodpärlmussla i systemtet. Att riva det nedre dämmet öppnade även upp för att gädda från Storsjön kan vandra upp för näringssök i åns nedre delar...

Människan är grym på att förändra marker och förutsättningar för växt o djurliv...

  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Den som är bäst på att sköta naturen är naturen själv. Naturligtvis tog våra vattendrag skada av flottledsrensningar för mer än 100 år sedan, men jag tror att efter 10-20 hade naturen och fiskbestånden där anpassat sig till de nya förhållandena. När man nu sätter igång och stenonanerar med grävskopor och nytt sterilt stenmaterial på botten är det bara att vänta och se hur många år det tar innan det förhoppningsvis är återställt. Det där med att riva vandringshinder i åar med lokala bestånd av öring gör mer skada än nytta. I mitt hemmavatten vill Länsstyrelsen riva en damm som byggdes för att driva ett vattenhjul till en kvarn på 1400-talet. Jag fiskade där i min barndom i mitten av förra århundradet och det finns än idag ett hyfsat bestånd av öring uppströms dammen. Den stationära öringen gör inga långa lekvandringar till skillnad från öring som vandrar upp från hav och sjö. Vi gjorde under två höstar med att bygga ett omlöp, som enligt expertisen skulle fungera, förbi dammfästet och satte ut en ryssja uppströms dammen. Vi såg inte en enda öring i omlöpet och vi fick ingen öring i ryssjan, men vi såg att öringen lekte nedströms dammen som den gjort i 600 år. Nu har vi bommat igen omlöpet för att hindra gäddor och signalkräftor, som vi bekämpar uppströms dammen, att vandra upp.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
 Share

  • Recently Browsing   0 members

    • No registered users viewing this page.






















×
×
  • Create New...