Jump to content

Biotopvård när var hur ! ?


max
 Share

Recommended Posts

Biotopvård väljer man oftast att utföra i vattendrag med en eller flera verifierade negativa miljöpåverkande faktorer ! 
Oftast är reproduktionen utslagen och vattenkemin starkt förändrad med nedsatt eller förändrad biologi som följd.
Det som för mig är besynnerligt är att jag ser aldrig det nämnas att man anpassar ståndplatsen till vattendragets specifika förutsättningar.
Eller att man försöker motverka en viss negativ trend ( mer än anpassning till mänsklig markanvändning och kemikaliska föroreningar) ...
Åtgärderna utförs olyckligtvis enligt samma metodik ifrån söder till i norr !

En Skånsk kalkström har inget gemensamt med ett Barrskogsvatten i Dalarna
Ett Barrskogsvatten i Dalarna har inte mycket gemensamt med ett Barrskogsvatten i Norrland som kommer ifrån fjällnära skogsmark..
En skogså i sydväst har inget att göra med en skogså i sydöst...

Vattendragens flöden fluktuerar olika mycket från väst till öst pga olika intensiv nederbörd ! 
Ett exempel: Fiskevårdsgurus pratar sig varma om att skapa kvillar oavsett var de befinner sig...
Det lustiga är att biologerna vurmar för detta i de torra östligt belägna landskapen där kvillarna enbart ligger vattendränkta under en kort period av året. När kvillen i öst torrläggs så dör allt på bottnarna medans den hålls fuktig i de nederbördsrika västra landskapen. På samma ologiska vis låter biologerna skogsbolagen hugga rent runt våtmarker och bäckar så markerna torkar ur under större delen av året. I de nederbördsfattiga områdena med Boreal skog och moränmarker är detta en katastrof....
Med det vill jag poängtera att man ska ha rätt åtgärd på rätt plats...

Förekomst av predatorer skiljer avsevärt mellan åarna i södra delarna av landet om man ser mellan västra och östra delen av landet.. Trots det så utförs biotopåtgärderna på samma vis utan hänsyn till predatorer. Predatorer gynnas av stigande "fluktuerande" vattentemperaturer och sämre vattenkvalite..
Jag har gått utefter lugnflyt och spejat vid höljor där småöring tryggt vakat i sydväst med vetskap om att detta inte förekommer i de gäddrika vattendragen i tex. Bergslagen.
Ändock så tas det inte i beaktning vid restaureringsarbetena utan man tror att öring eller harr står i slutströmmarna och äter likt de gör i en Norrländsk fjällälv. Trots att sydöstliga delarna har mkt rika populationer av predatorer så tas inte det i beaktning.

I Gysinge har restaurerarna olyckligtvis lagt ner stor energi på att bygga ståndplatser bredvid fina jaktmarker för strömlevande gädda.
Däremot har de inte utnyttjat strömpartierna för att skapa ståndplatser för större insektsätande fisk i de sammanhängande strömparterna där varken gädda eller vitfisk trivs.
Samt så kunde man önskat att fiskevårdarna expanderat de strömmande partierna och format dem för att hålla undan vitfisken som migrerar till de alltför lugna hålorna under högsommaren.
Rätt åtgärd på rätt plats !

Tillgången på olika insektsarter och dessa arters levnadsmönster och kläckningsbeteende bör tas i beaktning vid design av ståndplatser..
Saknar man frisimmande och frikläckande arter i vattnet eller bara har en eller ett fåtal sådana kläckningar på en säsong så kan det vara SUPERVIKTIGT att främja habitat för dessa arter samt bygga ståndplatser i anslutning. Då tex. Danica kan stå för 50% av den årliga viktökningen i ett vattendrag så måste anslutande ståndplatser adapteras därefter..
Tyvärr kan det bli ytterst komplicerat om man måste beakta att ståndplatserna även ska skydda mot ev. konkurrerande (vitfisk) arter eller predatorer men möjliggör för att fisken ska äta energieffektivt.

I ett vattendrag som Hedströmmen där vattenkvaliten är urusel och det därför knappt finns frikläckande insektsarter, likt dagsländor som driver på ytan likt små segelbåtar.
Där är man rätt korkad om man väljer att bomba vattendraget med STENONANI-modellen. Resultatet av stenbombandet blir att man i ett vattendrag med dålig och svårtillgänglig födotillgång slår isär de få insekter som presenteras i ett onaturligt extremt turbulent flöde.
Man skapar en monokultur i vattendraget....
Detta är helkorkat !

Jag vill förtydliga:
Att i ett näringsfattigt vatten med dålig födotillgång pga nedsatt vattenkvalite => så kör biologerna STENONANI med följden av att de skapar en extremt turbulent ström utan någon huvudfåra som komprimerar födan i ett laminärt flöde. Denna "svenska" galenskap sprungen ur en biotopmodell som inte alls skapar ett laminärt flöde och inte presenterar födan lättåtkomligt i anknytning till djuphålorna som även de blivit raderade. Alltså fiskevårdarna eliminerar även djuphålor med laminär strömgenomföring där driftföda i bottenskiktet annars skulle presenteras lättillgängligt för fisken utanför kläckningssäsong...

Jämför man då med hur fisken har det i en engelsk meandrande kalkström som rinner över slät sandbotten (utan stenar). En kalkström berikad med ett rikt insektsliv där många frisimmande och frikläckande arter presenteras i ett laminärt flöde. I kalkströmmen har fisken ett rätt bekvämt liv i sin jakt på lättillgänglig insektsföda varvid tillväxtkurvan maximeras ...

Med detta i beaktning så undrar jag vad man tänkte på när man utvecklade de svenska restaureringsmodellerna där man gör det svårt för fisken att bli storvuxen på insektsdiet. Samt hur gick det till vid framtagningen och kravsättningen av de underliga inventeringsmodellerna. Där man bortser från att inventera hela ekosystemet och inte bara titta på elfiske och bottenfaunalokalerna..

Varför ska vi skapa miltals långa monokulturer från norr till söder...
Vad för syfte har den svenska modellen eftersom man ser inget liknande någon annanstans på planeten ?
Hjälp mig förstå... ?

Bifogar en bild från Gysinge där man virvlat till vattnet rejält
Ansvarig på Länsstyrelsen tyckte jag var en tok när jag sade att de grundat upp strömmarna. Då han replikerade att bottnarna innan åtgärderna var släta..
Alla som vadat i Gysinge som en annan på 80 och 90talet vet att där aldrig varit släta bottnar i Gysinge ( men jag kanske är förvirrad)
Jag kontaktade även maskinisten och han replikerade på kritiken emot att storharr ståndplatserna var eliminerade vid restaureringarna .
Denne svarade med att vi skapar inget sportfiskevatten !

20200907_182427.jpg

Edited by max
  • Like 2
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Håller med. Om jag blickar tillbaka 30 år och ser på de grävjobben man gjort i Ogströmmen samt i dess biflöden i Dalarna genom åren skulle jag nog helst se att i stort sett samtliga grävjobben som gjorts där aldrig hade genomförts. Inte ett enda jobb har gjort att fisket blivit bättre som jag ser det. I praktiken har vi ett läge som innebär att man lämnat stora ärr i naturen efter grävningarna och fisket är ungefär lika som före. Ja... vissa gamla ställen är förstörda och en del nya har tillkommit men Status Quo sammanfattar det hela rätt bra. Fick jag välja, nu med facit i hand, skulle jag föredragit att man låtit naturen va. Vi trodde de här jobben skulle ha en effekt som tyvärr aldrig infriades. Man kanske inte ska anklaga någon specifik för det här då det är beslut som tagits i grupp och med goda intentioner. Däremot kan jag känna att det är dags att faktiskt utvärdera och kanske sluta upp med den här typen av verksamhet i många vatten?

Produktiviteten i just Ogströmmen är det ju inget fel på. Det finns mängder med både harr och öring. Problemet är att det är få individer som växer sig riktigt stora. Det har med födotillgång att göra, och att systemet är uppdämt så att det inte vandrar in stor fisk utifrån som det gjorde förr. (det fanns ju till och med lax en gång i tiden)

Jag tror man ska lägga merparten av resurserna i inlandet på att riva dammar och vandringshinder. I alla fall i det vattensystemet. Flytta sten och skapa lekbottnar har inte haft någon effekt i mina uppväxtvatten i alla fall. Precis som du säger tror jag att man gör för dåliga analyser av vattendragen innan man gräver. Och vill man skapa vatten för bättre fiske så skulle lokala framgångsrika fiskare behöva ha en betydligt större roll i de processerna. Det är ju tydligt att det inte funkar att göra lika i alla vatten. Det är lätt hänt att det blir direkt kontraproduktivt när personer utan kunskap i de lokala biotoperna försöker skapa miljöer som de tror ska funka bara för att de funkat i ett annat vattendrag. 

Öppna system med havsvandrande fisk har helt andra behov och förutsättningar än näringsfattiga vatten mellan dammar med svag tillväxt på individerna. Den största anledningen till att det inte finns lika mycket stor fisk längre i ex Ogströmmen är ju att 1. det saknas tillräckligt med föda, 2. det vandrar inte in stora individer längre pga dammar.

Med det här sagt är det ju långt ifrån nattsvart vad gäller fiskevård. Det görs mängder med fantastiska arbeten runt om i Sverige. Ser jag på Fjordområdet här runt Orust och Tjörn är det ju hur mycket positivt som helst som görs och som ger mätbar effekt. Men då jobbar man med vilda havsvandrande bestånd av havsöring i öppna system och min bild är att det är betydligt enklare att göra fiskevård som får långsiktiga progressiva resultat i den typen av vatten än vad det är i uppdämda vattendrag i inlandet.

  • Like 1
  • Thanks 2
Link to comment
Share on other sites

Citat från Jonas: Och vill man skapa vatten för bättre fiske så skulle lokala framgångsrika fiskare behöva ha en betydligt större roll i de processerna. Det är ju tydligt att det inte funkar att göra lika i alla vatten. Det är lätt hänt att det blir direkt kontraproduktivt när personer utan kunskap i de lokala biotoperna försöker skapa miljöer som de tror ska funka bara för att de funkat i ett annat vattendrag.  

Det håller jag fullkomligt med dig om Jonas, duktiga lokala fiskare med lokalkännedom och erfarenheter från det unika vattendraget och även kunskaper från andra vattendrag är en av de viktiga nycklarna på lösningen. Det gör att besluten och åtgärderna blir lite mer korrekta men såklart hjälper det med lite teori i bakhuvudet men den teorin måste vara lite med diversifierad än dagens irrläror. Samt så tror jag man behöver titta på vattenkvaliten i mycket högre grad och där är jag mycket kritisk till dagens vattenkemi o fysikaliska mätmetoder som bara ger en ögonblicksbild av statusen. Men det är en annan historia då jag jobbat med mätteknik under stora delar av mitt yrkesliv...

Jag anser mig vara en väldigt berest flugfiskare inom landets gränser eftersom jag sökt större stationär insektsätande naturlig öring ifrån Skåne till Polcirkeln. Under den livsresan så har jag lärt mig att om vattenkvaliten är rätt så behöver inte biotopen vara fin utan du kan stå i U formade kanaler med ytterst få lek och uppväxtområden. Ändock står där fin öring och vakar över en längre tidsperiods av säsongens utspridda kläckningar. En låg medelvattentemp är en kritisk och viktig faktor tillsammmans med en god vattenkvalite vilket gör att storvuxna stationära bestånd kan trivas i korta strömpartier. I de isolerade partier mellan dammar eller naturliga trösklar kan bestånd med dålig näringsstillgång frodas. Där kan man till trots finna stor fisk om biotopen har ståndplatser som komprimerar den sparsamt förekommande födan så de kan tillgodogöra sig den energieffektivt. Baksidan med dessa bestånd är att de nästan inte ens tål nokillfiske utan måste övervakas strikt för att bibehålla eller kontrollera storleken på fisken och antalet.

Det maskinella och kemiska skogsbruket med hyggesplöjningar utdikningar, gödsling och sina försurande monokulturplantage påverkar vattnets kemi och syrgashalt samt vattnets temperatur och fluktuationer. Källor, bäckar våtmarker och flöden under markskiktet elimineras vilket gör att temperaturen stiger i vattendrag och kemin påverkas radikalt vid de korta intensiva högflödena. Detta handlar om den till landarealen största förekommande industrin som med frikort på utsläpp påverkar mestadelen av våra vattendrag.

De som fiskar i fjällnära vattendrag eller i sydligt belägna vattendrag som går genom lövskog slipper dessa problem och står för andra problembilder.

Jag vet inte varför man utvecklat dagens stenonani men genom att bomba med sten och syresätta vattnet till mättnadsnivå kompenserar man för de sänkta syrgashalterna vid negativa pH transienter. Samt så motverkar stenonanin att sediment från hyggen o annat markbruk deponerar bland elfiske och bottenfaunalokalerna. Vidare så är stenonanin en hyfsad 0+ lokal och enkel att inventera. Är detta ett  strategiskt beslut eller bara ett sammanträffande eftersom forskarna som utvecklat metodiken i denna riktning har anknytning till SLU/Skogsindustrin. Detta är en mycket kortare väg att gå än att kritisera och förändra det heliga skogsbruket vars trädplantage skyddas av nästan alla politiska partier.

Det finns en aspekt till som jag fritolkar och det är en kommentar jag läst i de heliga fiskevårds skrifterna där skrivbordsprodukterna på fiskeristyrelsen analyserat datan från de svenska elfiskeinventeringarna. Där de har funnit ett samband mellan goda elfiskeresultat och vattendragets gradient. Vilket jag tolkar att det hör ihop med anadroma fiskars lyckade reproduktion i södra sverige och inte med våra sötvattenslevande stationära insektsätande arter beståndstäthet. Dena tolkning har nog varit en bidragande faktor i utvecklingen av den rådande Stenonani-formuleringen av svensk fiskevård.

Tyvärr så verkar ingen proffessionell lyssna på denna typ av kritik pekande mot den världsunika svenska fiskevårdsmodellen.
Men den som följt skogsdebatten vet att svenska forskare från SLU bjöd in ryska skogsforskare för att lära dem om ekologiskt skogsbruk. De blev sågade vid anklarna av ryssarna som såg igenom hyckleriets greenwashade lögner...
Eu ser igenom svensk skogsforskning och fler finns det där ute med all säkerhet...

Är det så att förändring av svensk fiskevård gör man bäst genom att skjuta på det sjunkande skeppet från utsidan.
Att bli profet i sin hemstad är en tuff och långsam process.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag likställer svensk skogsförvaltning med vår fiskeriförvaltning. Ser man hur det utvecklats sista 30-40 åren är det ju mer eller mindre katastrof från början till slut.

Jag har sett med egna ögon hur stora ytor, 10500 hektar, fantastisk jakt och fiskemark under min livstid har förvandlats till stora ytor med plantageodlingar och markberedda kalhyggen som är svåra att ta sig fram i. Ärren de lämnar i skogen kommer säkert ta hundrafemtio år att reparera och de stigar och naturliga källor som plöjts bort kommer aldrig tillbaka för tiden då de trampades upp är sen länge förbi.

effekten det har på tillflödena i vattendragen är en annan aspekt och jag är övertygad om att den är kraftigt negativ.

Det handlar bara om att nyttja resursen till max och forskning som pekar på att det är fel ser man mellan fingrarna med eller går runt. Jag upplever att det finns en stor frustration även bland skogsvårdare (läste att 37 hade slutat på Skogsvårdsstyrelsen förra året pga arbetsförhållanden) och marinbiologer som mynnar i att förtjänster hela tiden trumfar marin- och naturvärden.

Hoppas det blir bättre framöver och väldigt bra att du lyfter frågan med skogsbruket. Självklart har det stor påverkan på våra vatten och jag kan tycka att både Sportfiskarna och Älvräddarna borde lägga mer pengar på kompetenta resurser som fokuserar på den frågan. Med det sagt görs det grejer redan idag men det kanske skulle göras betydligt mer? Mycket tyder ju exempelvis på att dammarna/vattenkraften i kombination med det moderna plantageskogsbruket har en större roll än man trott i att Östersjön inte mår bra.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

14 hours ago, Jonas said:

Jag likställer svensk skogsförvaltning med vår fiskeriförvaltning. Ser man hur det utvecklats sista 30-40 åren är det ju mer eller mindre katastrof från början till slut.

Jag har sett med egna ögon hur stora ytor, 10500 hektar, fantastisk jakt och fiskemark under min livstid har förvandlats till stora ytor med plantageodlingar och markberedda kalhyggen som är svåra att ta sig fram i. Ärren de lämnar i skogen kommer säkert ta hundrafemtio år att reparera och de stigar och naturliga källor som plöjts bort kommer aldrig tillbaka för tiden då de trampades upp är sen länge förbi.

effekten det har på tillflödena i vattendragen är en annan aspekt och jag är övertygad om att den är kraftigt negativ.

Det handlar bara om att nyttja resursen till max och forskning som pekar på att det är fel ser man mellan fingrarna med eller går runt. Jag upplever att det finns en stor frustration även bland skogsvårdare (läste att 37 hade slutat på Skogsvårdsstyrelsen förra året pga arbetsförhållanden) och marinbiologer som mynnar i att förtjänster hela tiden trumfar marin- och naturvärden.

Hoppas det blir bättre framöver och väldigt bra att du lyfter frågan med skogsbruket. Självklart har det stor påverkan på våra vatten och jag kan tycka att både Sportfiskarna och Älvräddarna borde lägga mer pengar på kompetenta resurser som fokuserar på den frågan. Med det sagt görs det grejer redan idag men det kanske skulle göras betydligt mer? Mycket tyder ju exempelvis på att dammarna/vattenkraften i kombination med det moderna plantageskogsbruket har en större roll än man trott i att Östersjön inte mår bra.

Jänkarna har fått tillbaka deltalandskap vid vattendragens utflöden i havet när det rivit ut dammar och öppnat upp hela flöden. Vi kör kompromisser på många håll med faunapassager vilket är bättre än ingenting men växter insekter och djur behöver nog mer yta i form av en huvudfåra för att kunna röra sig fullt ut. I deras deltalandskap har de sett att det marina livet har skjutit fart och de kustnära biologiska processerna återhämtat sig. Därefter har vissa stater förbjudit yrkesfiske varvid turistfisket med spö ökat den totala omsättningen av spenderade dollar av turister.

Hur hämmande är den svenska modellen för vattenvårdens utveckling med alla ägare av fiske och vattenrätter. Det kan ibland vara dussintals intressenter med olika viljor på ett litet vattendrag och då blir det omöjligt att få framdrift. Jämför men med nationer som USA och Nya Zeeland så har staten kontroll på fisket och jag kan tänka mig att administrationen även den blir lättare.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
 Share

  • Recently Browsing   0 members

    • No registered users viewing this page.




















×
×
  • Create New...