Jump to content

Miljöövervakning i vattendrag på modernt vis...


max
 Share

Recommended Posts

Jag har under åren skickat ut mail till erkända fiskevårdare (Forskare) och mätföretag där jag frågade om någon någonstans använder sig utav molnbaserade logger för miljöövervakning i vattendrag men det verkar vara ett svart hål inom svensk miljöövervakning...

Denna frågeställning kommer av att jag inte sett någon i Sverige använda sig utav den tekniken och i de rapporter jag sett har bla nämnts statiska provtagningsmodeller som tex. siktskivan från stenåldern. Eller beskrivning på när statisk vattenprovtagning skickas in till labb för analys...

Jag har jobbat som testare med mätning loggning i mjukvaror och hårdvaror på tåg o arbetsmaskiner, det har varit i alla former och skepnader...
Med den inblick jag som utomstående har så ger svensk miljöövervakning sken av att vara starkt eftersatt i internationella mått mätt.
Men man håller fanan högt som med mycket annat i korthuset Sverige och på miljösidan vill man gärna lära andra länder om hur de ska sköta sina miljöer.

Det skulle gå att övervaka vattenkvaliteer i realtid med uppkopplade loggers samt lägga event i molntjänster och med rätt verktyg även skicka larm när något sker...
Det var riktigt läskigt hur en forskare av högsta rang förringade modern mätteknik genom argument som att noggranheten inte var tillräcklig.
Logiken i resonemanget är obefintlig då ett statiskt prov är just för den stunden och missar mönster och transienter vilket en logger tar med.
Har man en avdrift på loggern så kan man kompensera för den genom kontinuerlig kalibrering och uppskatta avdriften på mätvärdet.
Men en långtidslog med avdrift säger mer än ett statiskt prov !

Är det någon som sett något som kan motbevisa mig och påvisa ett tillfälle då man använder modern mätteknik vid miljöövervakning i vattendrag.
Jag har läst att Jämtlands länsstyrelse lagt ut pH sensorer i diken för att plocka upp dem senare för att läsa ur mätvärdet men det är inte modern mätteknik.

 

  • Like 1
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Det tillämpas redan till viss del som ett komplement i miljöövervakningen, men i den nationella övervakningen av trendvattendrag görs mätningarna fortfarande månadsvis. 2016 fick SLU uppdraget av HaV att undersöka möjligheterna till att implementera använding av sensorer i miljöövervakningen av vattendrag. Det har redan släppts en del rapporter, och i Sävjaån samt Fyrisån pågår fallstudier. Slutsatserna i rapporterna ser bara fördelar med använding av sensorer och dataloggers. Det är med andra ord på G, men det är samtidigt en kostnadsfråga och anslagen till miljöövervakning är helt beroende av den politiska viljan.

Ett tips är att kontakta Jens Fölster vid SLU eller någon annan som jobbar med miljöövervakning av vattendrag. Ytterst tveksamt om "fiskevårdare" håller sig uppdaterade på den fronten. 

Här kan du läsa mer: 

https://www.slu.se/institutioner/vatten-miljo/forskning/forskningsomraden/miljoovervakning-och-verktyg/sensorer-for-hogfrekventa-matningar-i-sjoar-och-vattendrag/

https://www.richwaters.se/sensorer-ett-bra-komplement-i-miljoovervakningen/

 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

On 2/19/2022 at 1:17 PM, Lennart Grann said:

Man använder inte ens elfiskeundersökningar och bottenfaunaundersökningar, som egentligen görs för miljöövervakning, för att följa upp trender i fiskevatten.

Det är väldigt sparsamt som man använder sig utav elfiske o bottenfauna provtagningar..
Samt att man har valt att göra dem på en begränsad yta som oftast inte representerar vattendragens helhet.
Den utvalda ytan är densamma typen av habitat/biotop som stenonanin utförs på...
Det gör att stora arealer inte blir inventerade varvid man helt bortser från dem i statistiken...

Tänker osökt på detta danska elfiske i lugnflytande partier..

 

  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

17 hours ago, Funeralopolis said:

Det tillämpas redan till viss del som ett komplement i miljöövervakningen, men i den nationella övervakningen av trendvattendrag görs mätningarna fortfarande månadsvis. 2016 fick SLU uppdraget av HaV att undersöka möjligheterna till att implementera använding av sensorer i miljöövervakningen av vattendrag. Det har redan släppts en del rapporter, och i Sävjaån samt Fyrisån pågår fallstudier. Slutsatserna i rapporterna ser bara fördelar med använding av sensorer och dataloggers. Det är med andra ord på G, men det är samtidigt en kostnadsfråga och anslagen till miljöövervakning är helt beroende av den politiska viljan.

Ett tips är att kontakta Jens Fölster vid SLU eller någon annan som jobbar med miljöövervakning av vattendrag. Ytterst tveksamt om "fiskevårdare" håller sig uppdaterade på den fronten. 

Här kan du läsa mer: 

https://www.slu.se/institutioner/vatten-miljo/forskning/forskningsomraden/miljoovervakning-och-verktyg/sensorer-for-hogfrekventa-matningar-i-sjoar-och-vattendrag/

https://www.richwaters.se/sensorer-ett-bra-komplement-i-miljoovervakningen/

 

Hej
Tack för länkarna och namnet..
Jag har varit på i dessa frågor för en 10-15 år sedan och fann då bara en konstig tystnad från SLU.

Då jag själv har jobbat som testare igångkörare och provningsingenjör så har loggers och mjukvaru samt systemövervakning varit en vardagsmiljö för min del. Inom fordonsindustrin finns applikationer där du samlar tusentals signaler i realtid och du kan även lägga in formler baserade på några av dessa signaler/parameters och få ett svar i realtid med uppdateringstider på millisekunder(behövs inte inom naturvetenskapen). Med sådana applikationer kan man tex. övervaka derivatan på pH i realtid samt skicka larm samtidigt som du sparar i moln (pre o post i en ringbuffer).

I flera decennier har jag önskat logga i ett vattendrag pre o post ett kallhygge för att visa på de riktiga transienterna och inte basera beslut på några månatliga provtagningar. Varvid man skulle kunna studera vid vilka treshold vs derivat som vissa arter slås ut.

Detta går att utveckla långt ....
Samtidigt som man får bevis på vad som sker i våra marker när vattendragen försämras...



 

  • Like 1
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

20 hours ago, Funeralopolis said:

Det tillämpas redan till viss del som ett komplement i miljöövervakningen, men i den nationella övervakningen av trendvattendrag görs mätningarna fortfarande månadsvis. 2016 fick SLU uppdraget av HaV att undersöka möjligheterna till att implementera använding av sensorer i miljöövervakningen av vattendrag. Det har redan släppts en del rapporter, och i Sävjaån samt Fyrisån pågår fallstudier. Slutsatserna i rapporterna ser bara fördelar med använding av sensorer och dataloggers. Det är med andra ord på G, men det är samtidigt en kostnadsfråga och anslagen till miljöövervakning är helt beroende av den politiska viljan.

Ett tips är att kontakta Jens Fölster vid SLU eller någon annan som jobbar med miljöövervakning av vattendrag. Ytterst tveksamt om "fiskevårdare" håller sig uppdaterade på den fronten. 

Här kan du läsa mer: 

https://www.slu.se/institutioner/vatten-miljo/forskning/forskningsomraden/miljoovervakning-och-verktyg/sensorer-for-hogfrekventa-matningar-i-sjoar-och-vattendrag/

https://www.richwaters.se/sensorer-ett-bra-komplement-i-miljoovervakningen/

 

Ögnade igenom länkarna och såg att det verkar vara en bit kvar till man har lättarbetade system...

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Håller med. Det är en väldigt bra tråd och givetvis skulle vi följa upp våra vattendrag på det här viset. Att få väljer att kommentera tror jag mer beror på ämnets komplexitet. Den här tråden kräver insyn och erfarenhet. Det är betydligt enklare att diskutera utrustning  så det är inte konstigt att det genereras högre aktivitet i en sån area.

Däremot så tror jag många läser och följer. Det är som sagt en intressant tråd.

  • Like 2
  • Thanks 2
Link to comment
Share on other sites

12 hours ago, Lennart Grann said:

Det här är ett intressant ämne som Max tar upp. Intresset från medlemmarna på Edge är minimalt. Trådar om utrustning är tydligen intressantare? Vi har problem när fabrikatet på utrustningen är viktigare än hur det naturliga fiskbeståndet mår.

Det är något som går över hela samhället när konsumtion och nöjen tar överhanden.
Jag kallar det den svenska mentala dekadensen och den verkar ofrånkomlig och uppstår i liknande former i alla civilisationers uppgång och fall... 
Fakta och kunskap blir tråkigt varvid man överlåter den biten på "experterna"
Till slut blir det ingen som biter experterna i bakhasorna "just to keep em on their toes"
Varvid även experterna halkar efter omvärlden och mestadels rider på sina titlar( sett för mycket av det i sverige).. När någon har en titel som företagsledare utvecklare eller forskare så följer en mycket hög lön med i arrangemanget. Jag anser det som varje dödlig medborgares plikt att ifrågasätta dumheter i toppen på hierarkin och inte bara foga in sig i ledet för att åtnjuta deras gunst. Tyvärr är vi uppfostrade i det senare i vårt avlånga land

Sverige är ett samhälle i fritt fall där man kämpar med näbbar och klor för att staga upp luftslottet.
I min profession har jag ofta sett svenska ingenjörer bli tillintetgjorda av utländska ..
Men ännu värre blev vår svenska dekadens exponerad när jag vid personliga möten med forskare inom naturvetenskapen fick kommentarer som nästan gav mig huvudvärk.
Hur kan nivån blivit så låg sa att en flugfiskare kan ifrågasätta forskare inom skog o fiskevård.
Jo just av den enkla anledningen som du Lennart beskriver !
Flugfiskaren bryr sig inte utan de köper sig ny utrustning och är inte fisket bra hemmavid så åker man längre o längre bort till fjärran länder. Man dövar fiskesuget med stödutplanteringar eller put n takefiske. Sekundärt så blir avståndet mellan forskaren och verkligheten längre och de kan gå runt o mumla utan att någon ifrågasätter dem och vad de pysslar med. För att i dekadensens tidevarv bland normalt flugfiskande folk så saknas kunskap och vilja att berika sig....

Över hela landet skövlas våra marker för att vi ska kunna upprätthålla vår galna konsumtion och även betala för våra långa resor.. Det glöms bort att från skåne till norrbotten har det funnits superfina öringvatten men som vi i vår jakt på konsumtion eliminerat...
Få lägger ens ner en tanke på vad som sker i vår natur, gruvnäringen som är på frammarsch, att 85% av vår produktiva skogsmark blivit försurande och artdödande trädplantage. Att skogsindustrin nu vill skövla fjällnära skogsmarker...
Den mentala dekadensen hos 99,99999999% är så omfattande destruktiv för vårt fortsatta flugfiskande i landet sverige.

Kanske blir det en förändring nu när bränslepriserna stiger och resandet begränsas kanske några individer vaknar upp och inser att livskvalite ligger inte i semesterveckan i Bosnien med flugspö i hand. Utan att i flertalet närliggande vattendrag med friskt vatten och fin NATURLIG öring. Vattendrag som man kan besöka när som helst betingelserna är bra under sommaren.
Är inte det livskvalite... ?

På tal om mättekniker så har ju amerikanska fiskeklubbar mer avancerad mätutrustning än svenska forskare..
Det borde vara en drivkraft nog för svenska forskare att utveckla mätmetodikerna för att försöka komma in på den internationella banan. Men för oss lite insatta så misstänker vi varför det blivit så här, då vet vi att delar av SLUs forskning blivit styrd av skogsbolagen. Skogsbolagen vill inte se sådan här mätutrustning ute i fält. Av samma av samma anledning som de och Centern sett till att nyckelbiotopskarteringarna upphört.. Samt som du Lennart nämnde att man inte bottenfaunainventerar och elfiskar i den omfattning man egentligen borde.

Därtill att man borde utöka alla former av mätningar i vattendrag till att övervaka andra habitat än bara de partier som liknar eller blivit utsatta för STENONANI. För stenonanipartier representerar inte hela vattendragen och deras ekosystem och därmed utesluts relevant fakta till statistiken.

Ändring från forskarna och länsstyrelser kommer inte av att sportfiskare diskuterar rullar spön och linor....
Eller att flugfiskare utvecklar fisketekniker som är supereffektiva för att kompensera för de döende vattendragen..
Då tänker jag på den moderna formen av fisketeknik som förr föraktades och kallades Norrlandstackel då man i princip hade ett strömmingstackel på flugspöet... Det var något en gentlemannamässig sportfiskare ansåg vara en förtäckt utterbräda. Idag har vi nya former av vertikalt presenterade utterbrädor under olika benämningar tjeck, polska nymffisketekniker....
Men vi har inga sportfiskare som bryr sig i att sländkläckningarnas omfattningar i tidsrymd och antal avtar i vattendragen..

Det är skrämmande att den flugfiskande skaran är lika ytliga som Blondinbella och andra liknande bloggare....


 

Edited by max
  • Like 1
  • Thanks 2
Link to comment
Share on other sites

Tror inte man ska blanda ihop dekadens med att man saknar intresse. Bland flugfiskare är det, med det sagt, ovanligt många som har ett naturintresse och som lägger ideella timmar på att förbättra sina fiskevatten efter bästa förmåga.

Kopplingen mellan SLU och skogsbolagen håller jag med om är olycklig. Ett problem här är väl att vi lägger för lite skattepengar på oberoende forskning. Fast det är ju genomgående och gäller i stort sett inom alla områden skulle jag tippa🤷‍♂️

Oavsett så är ämnet i sig bra. Självklart skulle vi ha ett gäng mätstationer som mäter kontinuerligt över tid. Det vore ju lämpligt att placera ut dem ett par tre år före planerad avverkning…

Sen är det ju lika självklart att just det här inte ligger i skogsbolagens intresse vilket garanterat kommer göra den typen av projekt svårfinansierade. Har man växt upp i hyggesmiljö och sett hur det påverkar är det helt uppenbart att det har omfattande miljöpåverkan. 

Link to comment
Share on other sites

14 minutes ago, Jonas said:

Tror inte man ska blanda ihop dekadens med att man saknar intresse. Bland just flugfiskare är det ju även ovanligt många som har ett naturintresse och som lägger ideella timmar på att förbättra sina fiskevatten efter bästa förmåga.

Kopplingen mellan SLU och skogsbolagen håller jag med om är olycklig. Ett problem här är väl att vi lägger för lite skattepengar på oberoende forskning. Fast det är ju genomgående och gäller i stort sett inom alla områden skulle jag tippa🤷‍♂️

Oavsett så är ämnet i sig bra. Självklart skulle vi ha ett mätstationer som mäter kontinuerligt över tid. Det vore ju lämpligt att placera ut dem ett par tre år före planerad avverkning…

Sen är det ju lika självklart att just det här inte ligger i skogsbolagens intresse vilket garanterat kommer göra den typen av projekt svårfinansierade. Har man växt i hyggesmiljö och sett hur det påverkar är det helt uppenbart att det har omfattande miljöpåverkan. 

Fiskade i en sjukt produktiv å i södra delarna av landet...
Snittvikt vs antal per meter var högre och tätare än nya zeeländska vatten enligt dem som varit på båda platser...
Naturligt kraftig humushalt rinnande över sur Granitberggrund och markkemin är sur enligt SGUs hemsida..
Mycket olikt de enligt svenska fiskevårdares förordade "exemplariska" STENONANI exempel.
Majoriteten av den åns habitat utgörs av meandrande kanalliknande form med sandbottnar med få inslag av sten.
Bottnarna har knappt något finsediment trots hög humushalt samt stillastående partier...
I dalgången så syns INTE ETT ENDA BARRTRÄD... men däremot i källflödena !
Men de produktiva sträckorna är belägna där åkrar nästan når ända fram till vattnet och oftast endast ett lövträd finns som beskuggning..
Det går täckdiken rakt ut i ån och bredvid står 2-3 kilosöringar och vakar...
Ingenting stämmer överens med vad du läser i fiskevårdens ABC...
Danicakläckningarna är riktigt rejäla...

Hoppar sedan in i Norge i ett annat vatten där jag förut fiskade en humusfärgad å som rann genom blandskog på låglänt mark.
Där har vi gott om åkrar och ett samhälle med avlopp men ABSOLUT inga trädplantage...
Återigen rena bottnar utan det finsediment som skogsbruket frikostigt ger oss !
Gott om kläckningar från Gula bäcksländor, vasssländor, danica vulgata strömsländor...
Vakande glada fiskar upp till 50cm....
Vattendragen på andra sidan gränsen (sverige) är inte värda att blöta flugan i enligt mig...

Men i de svenska skogsbrukslandskapen med kallhyggen kan biotoperna och habitaten vara perfekta utan att ens hålla stationär insektsätande öring i antal och rimlig storlek..
Paradoxalt så kan du för skogbrukspåverkade vattendrag finna bottenfaunainventering utförd i ett stenonani-habitat som uppvisar god förekomst av rödlistade arter. Men trots det så är vattendragen döda och ibland kan du finna äldre bevis på att där en gång i tiden fanns bra med fisk i detta skogsvattendrag.

Hur kommer det sig att vi accepterar denna utveckling i Sverige ?
Då vi skulle kunna ha tusentals fler vattendrag att fiska i... !

Trakthyggesbruket har pågått så länge och organisationen Sportfiskarna har bara blundat för detta i decennier..
Tittar man på Sportfiskarnas hemsida så finner man inte någon kritik mot skogsindustrin !
Varför kommer inget upp om detta ämne från våra kända fiskefilmare som tex. Martin Falklind... ?
Än en gång ställer jag mig frågan: Hur kommer det sig ?
 

  • Like 2
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

17 hours ago, Lennart Grann said:

Det här är ett intressant ämne som Max tar upp. Intresset från medlemmarna på Edge är minimalt. Trådar om utrustning är tydligen intressantare? Vi har problem när fabrikatet på utrustningen är viktigare än hur det naturliga fiskbeståndet mår.

Dumt påstående! Hur kan du basera intresse på antal inlägg? Tror tvärtom att intresset är jäkligt stort, men att kunskapen är bristfällig. Bra då att det kommer inlägg som trådskaparen skrev så att vi som är intresserade får upp möjligheterna med provtagning och kan genom den kunskapen ställa krav på politiker och tjänstemän.

Mvh

Barkis

Link to comment
Share on other sites

17 hours ago Lennart Grann sa:

Det här är ett intressant ämne som Max tar upp. Intresset från medlemmarna på Edge är minimalt.

Just nu så är den uppe i 409 visningar,, så ett visst intresse finns dock ändå. 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

55 minutes ago, Barkarby said:

Dumt påstående! Hur kan du basera intresse på antal inlägg? Tror tvärtom att intresset är jäkligt stort, men att kunskapen är bristfällig. Bra då att det kommer inlägg som trådskaparen skrev så att vi som är intresserade får upp möjligheterna med provtagning och kan genom den kunskapen ställa krav på politiker och tjänstemän.

Mvh

Barkis

Det är inte ett dumt påstående !
Intresse och prioriteringarna ligger uppenbart på andra plan än det biologiska.
Detta påverkar utkomsten från biologer/forskare och politiker/tjänstemän varvid ingenting händer !

Tar upp lite exempel på sportfisket dåtid till nutid och intresse vs kunskapsnivån !

Jag kommer ihåg när det bland sportfiskare var en övervägande majoritet >90% som var helt emot Catch and release/Nokill. Idag har vinden vänt men det har trots det inte väckt något genuint djuprotat intresse för biologin, idag släpper man tillbaka fisken för det är populärt att göra så !
Influencern gör så och då gör jag det !
Anders Tegnell skulle säga flockmentalitet !

Fakta om fiskens fysionomi och att den faktiskt har utvecklats för att leva i ett viktlöst tillstånd är oftast förbisett. Den har inte ett grovt skelett som skyddar bålens undersida som på en människa. Okunskapen vs ointresset att lära syns på sociala medier där man brutalt lyfter upp stora fiskar i luften( endast med enbart en hand ibland) . När den insatte vet att detta hanterande kan leda till nerv/inälvskador på fisken förutöver att den inte kan andas ovan ytan.

Det är absolut inte dumt att nämna det stora ointresset för annat än utrustning och fiskeplatser då fog finns för kritik. 
Ta samma resonemang på en arbetsplats och fundera på om "ett svalt intresse" går ihop med okunskap !


 

  • Like 3
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

11 hours ago, max said:

Det är något som går över hela samhället när konsumtion och nöjen tar överhanden.
Jag kallar det den svenska mentala dekadensen och den verkar ofrånkomlig och uppstår i liknande former i alla civilisationers uppgång och fall... 
Fakta och kunskap blir tråkigt varvid man överlåter den biten på "experterna"
Till slut blir det ingen som biter experterna i bakhasorna "just to keep em on their toes"
Varvid även experterna halkar efter omvärlden och mestadels rider på sina titlar( sett för mycket av det i sverige).. När någon har en titel som företagsledare utvecklare eller forskare så följer en mycket hög lön med i arrangemanget. Jag anser det som varje dödlig medborgares plikt att ifrågasätta dumheter i toppen på hierarkin och inte bara foga in sig i ledet för att åtnjuta deras gunst. Tyvärr är vi uppfostrade i det senare i vårt avlånga land

Sverige är ett samhälle i fritt fall där man kämpar med näbbar och klor för att staga upp luftslottet.
I min profession har jag ofta sett svenska ingenjörer bli tillintetgjorda av utländska ..
Men ännu värre blev vår svenska dekadens exponerad när jag vid personliga möten med forskare inom naturvetenskapen fick kommentarer som nästan gav mig huvudvärk.
Hur kan nivån blivit så låg sa att en flugfiskare kan ifrågasätta forskare inom skog o fiskevård.
Jo just av den enkla anledningen som du Lennart beskriver !
Flugfiskaren bryr sig inte utan de köper sig ny utrustning och är inte fisket bra hemmavid så åker man längre o längre bort till fjärran länder. Man dövar fiskesuget med stödutplanteringar eller put n takefiske. Sekundärt så blir avståndet mellan forskaren och verkligheten längre och de kan gå runt o mumla utan att någon ifrågasätter dem och vad de pysslar med. För att i dekadensens tidevarv bland normalt flugfiskande folk så saknas kunskap och vilja att berika sig....

Över hela landet skövlas våra marker för att vi ska kunna upprätthålla vår galna konsumtion och även betala för våra långa resor.. Det glöms bort att från skåne till norrbotten har det funnits superfina öringvatten men som vi i vår jakt på konsumtion eliminerat...
Få lägger ens ner en tanke på vad som sker i vår natur, gruvnäringen som är på frammarsch, att 85% av vår produktiva skogsmark blivit försurande och artdödande trädplantage. Att skogsindustrin nu vill skövla fjällnära skogsmarker...
Den mentala dekadensen hos 99,99999999% är så omfattande destruktiv för vårt fortsatta flugfiskande i landet sverige.

Kanske blir det en förändring nu när bränslepriserna stiger och resandet begränsas kanske några individer vaknar upp och inser att livskvalite ligger inte i semesterveckan i Bosnien med flugspö i hand. Utan att i flertalet närliggande vattendrag med friskt vatten och fin NATURLIG öring. Vattendrag som man kan besöka när som helst betingelserna är bra under sommaren.
Är inte det livskvalite... ?

På tal om mättekniker så har ju amerikanska fiskeklubbar mer avancerad mätutrustning än svenska forskare..
Det borde vara en drivkraft nog för svenska forskare att utveckla mätmetodikerna för att försöka komma in på den internationella banan. Men för oss lite insatta så misstänker vi varför det blivit så här, då vet vi att delar av SLUs forskning blivit styrd av skogsbolagen. Skogsbolagen vill inte se sådan här mätutrustning ute i fält. Av samma av samma anledning som de och Centern sett till att nyckelbiotopskarteringarna upphört.. Samt som du Lennart nämnde att man inte bottenfaunainventerar och elfiskar i den omfattning man egentligen borde.

Därtill att man borde utöka alla former av mätningar i vattendrag till att övervaka andra habitat än bara de partier som liknar eller blivit utsatta för STENONANI. För stenonanipartier representerar inte hela vattendragen och deras ekosystem och därmed utesluts relevant fakta till statistiken.

Ändring från forskarna och länsstyrelser kommer inte av att sportfiskare diskuterar rullar spön och linor....
Eller att flugfiskare utvecklar fisketekniker som är supereffektiva för att kompensera för de döende vattendragen..
Då tänker jag på den moderna formen av fisketeknik som förr föraktades och kallades Norrlandstackel då man i princip hade ett strömmingstackel på flugspöet... Det var något en gentlemannamässig sportfiskare ansåg vara en förtäckt utterbräda. Idag har vi nya former av vertikalt presenterade utterbrädor under olika benämningar tjeck, polska nymffisketekniker....
Men vi har inga sportfiskare som bryr sig i att sländkläckningarnas omfattningar i tidsrymd och antal avtar i vattendragen..

Det är skrämmande att den flugfiskande skaran är lika ytliga som Blondinbella och andra liknande bloggare....


 

Mycket bra sammanfattning av hur det ser ut i Sverige.

Link to comment
Share on other sites

Det är är inte miljö och biotopvårdare som skapar fiskare utan snarare tvärt om. Skulle tippa att det stora intresset för att vårda våra vatten till 99% börjar med att man att gillar fiska. Sen blir man bättre, köper mer grejer, träffar likasinnade och plötsligt träffar man kanske på någon som berättar om hur fantastiskt fisket var förr. Efter ett tag får man ett helhetsgrepp och en del av de som började med ett fiskeintresse går vidare och börjar kämpa för att förbättra miljön för fisken som en del av sitt nu kanske mer extrema fiskeintresse. Min poäng är att utan fiskeintresset hade miljörörelsen kring de här frågorna förmodligen varit obefintlig jämfört med hur det ser ut idag. 

Det är med andra ord dumt att tracka ner på andra inom fiskeintresset oavsett vad de gör då det är bland gruppen människor som vi rekryterar i stort sätt alla kommande miljökämpar som vill verka för ett bättre fiske.

Link to comment
Share on other sites

35 minutes ago, Jonas said:

Det är är inte miljö och biotopvårdare som skapar fiskare utan snarare tvärt om. Skulle tippa att det stora intresset för att vårda våra vatten till 99% börjar med att man att gillar fiska. Sen blir man bättre, köper mer grejer, träffar likasinnade och plötsligt träffar man kanske på någon som berättar om hur fantastiskt fisket var förr. Efter ett tag får man ett helhetsgrepp och en del av de som började med ett fiskeintresse går vidare och börjar kämpa för att förbättra miljön för fisken som en del av sitt nu kanske mer extrema fiskeintresse. Min poäng är att utan fiskeintresset hade miljörörelsen kring de här frågorna förmodligen varit obefintlig jämfört med hur det ser ut idag. 

Det är med andra ord dumt att tracka ner på andra inom fiskeintresset oavsett vad de gör då det är bland gruppen människor som vi rekryterar i stort sätt alla kommande miljökämpar som vill verka för ett bättre fiske.

Jag tror att sportfiskares renommé skulle vara ännu bättre om fisket inramades av en exklusivitet och ett krav på gott och humant uppförande som liknar den hos jakten. 

Så fick man sagt det också. 

Edited by Karl T
OCD
  • Like 1
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Det är väl bara att hålla med Max , fanns det lite mera intresse från både myndigheter och folk skulle inte så många av oss inte behöva korsa länsgränsen för att ha ett bra fiske för förutsättningarna finns ju där men saknar styrning. I mitt län skulle det bara behövas en bråkdel av det intresse som läggs på att främja fisket efter signalkräftor för yrkesfiskare så skulle många vattendrag få ett rejält lyft.

  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

On 2/24/2022 at 5:52 PM, max said:

Det är inte ett dumt påstående !
Intresse och prioriteringarna ligger uppenbart på andra plan än det biologiska.
Detta påverkar utkomsten från biologer/forskare och politiker/tjänstemän varvid ingenting händer !

Tar upp lite exempel på sportfisket dåtid till nutid och intresse vs kunskapsnivån !

Jag kommer ihåg när det bland sportfiskare var en övervägande majoritet >90% som var helt emot Catch and release/Nokill. Idag har vinden vänt men det har trots det inte väckt något genuint djuprotat intresse för biologin, idag släpper man tillbaka fisken för det är populärt att göra så !
Influencern gör så och då gör jag det !
Anders Tegnell skulle säga flockmentalitet !

Fakta om fiskens fysionomi och att den faktiskt har utvecklats för att leva i ett viktlöst tillstånd är oftast förbisett. Den har inte ett grovt skelett som skyddar bålens undersida som på en människa. Okunskapen vs ointresset att lära syns på sociala medier där man brutalt lyfter upp stora fiskar i luften( endast med enbart en hand ibland) . När den insatte vet att detta hanterande kan leda till nerv/inälvskador på fisken förutöver att den inte kan andas ovan ytan.

Det är absolut inte dumt att nämna det stora ointresset för annat än utrustning och fiskeplatser då fog finns för kritik. 
Ta samma resonemang på en arbetsplats och fundera på om "ett svalt intresse" går ihop med okunskap !


 

Håller med i mycket av det som skrivs här i tråden! Visst är dekadensen till naturen utspridd inom samhället i stort. Det tror jag dels beror på ren okunskap, och dels på att många inte har något förhållande till naturen och därför inte bryr sig om den. Däremot finns det ett väldigt stort engagemang bland alla som vistas mycket i naturen, t.ex. hos flugfiskare som på flera sätt upplever hur människan har negativ påverkan på naturen och vad det leder till. Många engagerar sig därför ideellt inom fiskevård, men jag kan tycka att det saknas initiativ för medborgarforskning. Där har både forskningsinstitutioner och myndigheter mycket att hämta. Det finns mängder av institutioner där ute i världen, t.ex. Freshwater Biological Association i England, som engagerar allmänheten att vara med i och bidra till olika projekt.

Med det sagt tycker jag att ämnet som tråden berör, behöver nyanseras väsentligt. 

Till att börja med måste man vara ödmjuk inför det faktum att vattendrag är extremt komplexa ekosystem som dessutom är svåra att jobba i rent praktiskt. Det finns väldigt många samverkande faktorer som påverkar allt från flödesdynamik, upptag och transport av organiskt material till interaktioner inom födoväven och rekreationsvärden. Sedan lägger sig klimatförändringar och mänsklig påverkan som en blöt hand över det hela och komplicerar allt ytterligare. Jag tror att det är kontraproduktivt att försöka sätta folk på plats i tron om att man själv vet bättre, det kommer aldrig leda till konstruktiva dialoger. Stora kunskapsluckor finns inom det här området och en stor del av den kunskapen som finns inom forskning idag är baserat på teoretiska koncept och modellering av vattendrag som ekosystem. För att komma framåt måste metodik utvecklas och det krävs bättre tvärvetenskapliga samarbeten mellan hydrologer, sötvattensekologer, geomorfologer, ingenjörer, statistiker, programmerare osv.

Jag tror att det är väldigt lätt att från ”utsidan” anklaga forskare för passivitet och att bara sitta på röven. Sanningen är att forskning kring vattendrag aldrig har varit så omfattande som det är nu, och på internationell nivå publiceras fler forskningsartiklar om vattendrag än om sjöar som tidigare helt dominerat inom sötvattensekologi. Även om framsteg därför sker, är det också så att forskning tar tid. Projektering, ansökningar om forskningsmedel, förstudier, fältförsök osv tar massor av tid och kostar pengar. T.ex. bör ett vattendrag övervakas i minst 10 år efter en restaureringsåtgärd för att egentligen kunna dra några konkreta slutsatser om åtgärdens effekt. Pga låg prioritet och brist på pengar så görs det i princip aldrig, varken inom vattenförvaltning eller forskning.

Vänder mig även starkt mot ditt påstående om att forskare inte använder de bästa tillgängliga metoderna, för det gör man och man ligger hela tiden i framkant för att hitta och utveckla ny utrustning samt att förbättra redan välfungerande metoder. Realtidsmätningar med hjälp av olika loggrar har man använt i över 20 år inom svensk forskning i vattendrag, men inom förvaltning och miljöövervakning ligger man efter. 

När det gäller forskning om kalhyggesbrukets effekter på vattendrag så har det gjorts massor och man har ganska bra koll på effekterna. T.ex. förändringar i vattenbalans och flödesdynamik, tillförsel och transport av sediment, organiskt material och näringsämnen osv. Man har även bra koll på vad följdeffekterna blir på både funktioner och livet i vatten, och svenskt skogsbruk borde självklart inte få bedrivas som det görs. Om du vill så kan jag skicka över lite artiklar eller hjälpa dig med access för att nå artiklar du själv hittat och vill läsa. Skogsindustrin vet så klart redan om effekterna, men svensk miljölagstiftning gällande skogsbruk är alldeles för svag och politikerna verkar inte ha något intresse i att göra några förändringar. Sedan hjälper det så klart inte att politiker, forskare och myndigheter sitter i knät på skogsindustrin. 

Vad det enligt mig till stor del handlar om, är att klyftan mellan forskning och vattenförvaltning samt allmänheten är alldeles för stor. Forskningsresultat och viktig information har ofta svårt att nå utanför den akademiska värden, vilket beror på både ett otillgängligt system för publicering och ett ofta tekniskt och komplicerat språk som förmedlar resultaten. Det är ett problem som forskning alltid har tampats med, men det handlar om tid. Forskare har väldigt lite tid avsatt till att förmedla budskap, även om det är extremt viktigt. Som tur sker det även framsteg där! Ta t.ex. Östersjöcentrum på Stockholms universitet som har anställda vetenskapskommunikatörer som med moderna hjälpmedel förmedlar och pedagogiskt presenterar resultat från stiftelsens forskning. Sedan är det upp till de som förvaltar våra vatten att ta del av forskningen och ta lärdom av bra exempel där den tillämpas praktiskt och gör skillnad för våra vattendrag. Dessutom är kostnader en återkommande faktor som sätter käppar i hjulen, både för forskare och vattenförvaltare. Anslagen till miljöförvaltning är inte på långa vägar vad den skulle behöva vara. Allt kostar pengar, och det är väldigt dyrt för en länsstyrelse att skicka ut folk som ska göra saker i fält. Som sagt är det väldigt komplexa system att jobba med och kunskapströskeln är hög, men det försvarar inte passivitet och ovilja att bredda eller ändra arbetssätt. 
 

  • Like 4
  • Thanks 2
Link to comment
Share on other sites

Hej

Svar: Ja ! 
Jag är intresserad av artiklar och rapporter från molnbaserade realtidsmätningar i allt ifrån vilken utrustning de använt och vad de kommit fram till då jag aldrig sett en tillstymmelse till att detta sker i landet. Sedan att jag inte förstår hälften av de vattenkemiska analyserna är en annan sak..

Jag har efterfrågat information och undrat om varför man inte kör loggers PRE och POST ett kalhygge. Men vid möten med Lst Naturvårdsverket o representanter för HaV har jag alltid mötts med samma tystnad på mina frågor. Nu är jag yrkesskadad eftersom jag jobbat med mätning inom fordonsindustrin och alltid använt det för att förstå sammanhang. Samt att jag använt diverse mätmetoder när jag ändrat ECUparameters på min egen bil.

Att mäta är att veta !
Mätning används för att verifiera eller validera ett teoretiskt värde vs funktion inom industrin
En snapshot (statisk vattenprov) ger knapphändig info även om den har en högre noggranhet än en logger med drift på läsningen över tid.

Följande är inte riktat mot dig som person så ta det inte personligt: Funeralopolis

Från svenska forskare måste man ha gömt informationen väl och därmed förstår jag inte ens syftet med forskningen om inte resultaten offentliggörs. Jag som letat och sökt och inte minst efterfrågat information om mätteknik har aldrig fått en viskning om dess existens ! Det får mig att undra över vem är det forskarna egentligen springer ärrenden åt och vad är syftet med forskningen om den hålls undan för allmänheten. Hur ska sportfiskare, politiker och offentligheten kunna ta ställning ikring vad som händer i vårat land om det höljs i dunkel. Det är jättebra om det finns avdelningar vars uppgift är att förmedla de relevanta forskningsrapporterna till allmänheten på ett populärvetenskapligt vis. 

Det var mindre än ett år tillbaks då Jämtlands länsstyrelse syntes i en artikel om att de börjat använda vad de kallade "moderna" loggers. På bilden tolkar jag att det syntes en enkel batteridriven sensor och att döma av artikeln lät de den ligga ute några månader för att därefter plocka upp den och tanka ur data.  Det är det närmaste loggers jag sett nämnas men det liknar inte de molnbaserade system jag själv jobbat med..

Anledningen till min frustration o kritik är att jag sett en utbredd förnekelse ikring de fakto hur vattendrag utan skogsbruk kan hålla frikläckande dagsländearter i täta populationer och därmed ge upphov till rikliga kläckningar.
Medans dessa frikläckande dagsländearter i princip är utslagna från skogsbrukspåverkade vattendrag. Trots det kan länsstyrelser baserat på torftig indata, lägga miljoner på restaureringsprojekt med garanterad utebliven utkomst av resultat då man jobbar med fel parametrar. 

I grund har vi som jag tidigare nämnt inventeringar i habitat där de rödlistade frikläckarna återfinns överrepresenterade i refugeerna.  Baserat på den informationen blir vattendragets status "felaktigt" uppklassad... Med det vill jag påstå att det är värre ute i vattendragen än vad de "offentliga" undersökningarna rapporterar. Jag har tagit upp det bland annat med mannen bakom M42 metoden och han står även bakom den gamla dagslände/pH skalan som ska korrelera med förekommande dagsländearter. Om man nu har haft denna kunskap som du nämner baserad på forskning  (loggning/inventering) och den kunskapen inte ens förmedlats ut från forskarna. Till våra tyngsta fiskevårdare, entomologer eller länsstyrelser så är det extremt allvarligt. Då kommer de inblandade att fortsätta bränna miljontals av våra skattepengar på onödiga projekt med åtgärder baserade på felaktiga parameters...

Jag har fruktlösa "money pit projekt" pågående i mitt län där länsstyrelsen går hand i hand med Sveaskog och tillsammans förnekar de all påverkan som skogsbruket gör på vattenkvaliten. Istället rivs dammar och stenonani utföres på standardhabitaten samt att man försöker odla flodpärlmusslor vilka ironiskt nog inte blir fertila i vattendraget. Sveaskog är såklart knutna till alla projekten och kör därmed effektiv greenwash av sin industri.

Men värst är det att alla som ska vara på den goda sidan inte åstadkommer något och med tid ser man att de ibland byter arbetsstol till vad som borde vara motståndarsidan !

  • Like 1
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Bara ett litet tillägg..

Svensk miljöövervakning är ny på området med loggers och molnbaserad mätning.
De har ingen utvecklad standard utan väntar på en internationell europeisk standard..
Jag hittar denna vid en snabb sökning
https://www.iso.org/standard/28740.html?browse=tc
På dryga 10 miljoner invånare i ett land som slår sig för bröstet som miljökämparnas hemviste.
Har man 10 stationer där man använder loggers...

Som jämförelse tar vi Donald Trump hemland och en delstat kallad Washington med dryga 7 miljoner invånare.
Knappt ett föregångsland eller delstat speciellt känd inom miljövård och miljöövervakning ? ..
De sitter på ett 100tal officiella mätstationer... !
Därtill så vet jag att olika fiskeklubbar och organisationer har sådan utrustning runt om i USA.

Miljöövervakningen har tydligen återkommande möten och kallar organisationen Sportfiskarna
Men Sportfiskarna dyker tyvärr aldrig upp ?

 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Nu får du ta och förklara vad du menar med ”molnbaserade loggers”.

Denna tråd blir ju helt meningslös annars. 
Du är uppenbarligen utbildad inom, eller jobbar med, någon form av mätteknik.

Förklara.

Link to comment
Share on other sites

Posted (edited)
On 4/2/2022 at 1:50 AM, HALster said:

Nu får du ta och förklara vad du menar med ”molnbaserade loggers”.

Denna tråd blir ju helt meningslös annars. 
Du är uppenbarligen utbildad inom, eller jobbar med, någon form av mätteknik.

Förklara.

En sensor kopplad till ett mätprogram på en dator, datorn sänder upp informationen till internet där det lagras.
Då kan en utvald grupp med access till molnet gå in och titta på loggen (inspelningen)

Nedan en bil från en mätning...

Tyvärr så borde inte det svenska upplägget ligga på den här nivån vi borde vara bättre...

 ...
IMG_20171206_095535.thumb.jpg.dcb4c3ca78b0c6fa203fce3a80291a99.jpg

 

 

Edited by max
Link to comment
Share on other sites

Ah, ok.

att mätdatat publiceras för personer som kan göra nåt vettigt med det, med andra ord. Om datat lagras i molnet eller på en specifik server spelar ju ingen roll så länge datat kan läsas av personer som kan agera på det. Ok, jag förstår.

och håller med. Det vore ju kanon med sådan övervakning. Frågan är om viljan och resurserna finns? 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
 Share

  • Recently Browsing   0 members

    • No registered users viewing this page.
























×
×
  • Create New...