Hoppa till innehåll

rensvind

Edgemember+
  • Antal inlägg

    1 872
  • Blev medlem

  • Senast besökta

  • Days Won

    21

rensvind last won the day on October 24

rensvind had the most liked content!

Gemenskaps Rykte

227 Excellent

Om rensvind

  • Placering
    Frontline Member

Information

  • Bostadsort
    inte BC

Kontakta medlemmen

  • E-mail
    y.alexander.z.persson@gmail.com
  • Telefon
    0723105418

Senaste Profil Besökare

2 989 profilvisningar
  1. det låter som att du letar efter en genväg. Den finns inte så det är bara att hugga i the good old way
  2. Skagit klump + airflo polyleder?

    Ja. Funkar bra. Kör själv rio scandi short och Nordic Skagit heads med airflo 15' f-s5. Lugna ner ditt forward stroke bara om du har tung klump för ankaret sitter inte lika hårt i vattnet som T. Har du lättare klump så är det bara att klämma i Scandic style
  3. Rensvind i BC

    God Jul till mig. 26 feb drar jag västerut igen, själv denna gången. Samma upplägg och jag reser lätt men nu när Dansken inte ska med så blir det nog mer raft, drift och bush wacking. Öbon har skaffat fet flotte och det blir äventyr i Jättarnas dal med stor säkerhet, det är lite bättre uppe på älven såhär lite tidigare på säsongen. Det blir nog till att lägga de två första dagarna på att "fill the boots" i Kossornas dal tills vi tröttnar på Steelheaden där för att sedan åka på äventyr. Kanske kommer vi över bergskammen denna gång till de tre lockande outforskade älvarna. Kanske fastnar vi i snöstorm eller flommar bort fullkomligt. Det är omöjligt att förutse och den som lever får se. Hursomhelst är det lätt att andas igen. Nu måste jag bara binda upp 10 till av varje av mitt set på 5 starka flugor. -Winter Steelhead är det enda som räknas
  4. Stripers

    no need. var en kortis i Cold Spring Harbor. fantastiskt fiske lyckades få till en halvdag och slutade räkna vid 20 men fick mer än dubbelt. Blitz kicks ass! Nu vet jag var hur när. Mest schoolie upp till 20" men även större, fast de var svåra att till få att posera på bild. Helt brutala fighters som lämnar det mesta i skuggan. I'll be back! När man ser det här är inte detta långt bort med den naturliga följden av detta
  5. Rensvind i BC

    8 fiskedagar, 9 älvar, 300mil på vägarna, en Winter Steelhead. Fullständigt värt allt. Mitt flyg var försenat ner till Frankfurt, så Dansken skickade gatenummer och så det vara bara att lägga benen på ryggen och mosa igenom terminal efter terminal med securitystopp mellan varje och alla skulle de såklart klämma och känna på skäggiga mannens mystiska metallrullar. Jag hittade Dansken och 14 timmar senare landade vi på militärflygplatsen i Comox och lugnet kom. Öbon plockade upp oss och vi rullade hem till honom för St Patricks Day Dinner med familjen och efterföljande ljug och kamratskap i ”the shed”. På morgonen packade vi in oss i jeepen och drog norrut och spenderade första dagen i Jättarnas dal, ett kärt återseende och Öbon missade en. Vi blev dessutom kollade för fiskekorten av två trevliga pickadollbärande fiskepoliser. Trevliga typer (som alltid med Kanadicker) och kul att se att de smyger runt i buskarna. På eftermiddagen rullade vi vidare norrut och bodde på ett sunkigt motell i sista staden på asfalterad väg för att ha bra slagläge för morgondagens exploration day där vi planerade köra över bergen och reka tre för oss alla okända blåa streck på kartan. Vi kom upp tidigt och det snöade men vi tog på oss våra big-boy-pants och drog nordväst på grusvägar upp mot bergspassen. Det snöade och det snöade men kändes ändå ok tills vi började skumpa runt utan att länge se de stora groparna i vägen för allt var vitt, vitt och alldeles platt. Vi hade kommit 7 km på vår minst 30km planerade sträcka när vi stannade och öppnade dörren för att kolla hur mycket snö det var och det var visst uppe till tröskeln på jeepen. Öbon bara “FUCK, FUCK, FUCK, FUCK if we get stuck here we´re fucked. Lets get the fuck outta here!!” Sagt och gjort, vi lyckades vända tack vare den korta hjulbasen på Jeepen och stack som slirande råttor med eld I baken ur bergen och klarade oss men det var på håret. Dansken var helt skräckslagen men jag tyckte det var hur gött som helst, lämna det trygga tråklivet bakom sig och bara ösa på och ”get the caveman on”. Vi kom loss vinterbergens grepp och körde tillbaka till Jättarna dal där vi bodde över i fiskepojkens stugor. Vi körde på i nedre delen av älven på förmiddagen men det kändes inte helt 100 så vi drog några timmar ner och ut till en älv som enl graferna så bättre ut på mid Island. Helt otroligt fin denna gamla klassiker och det kändes superhett när vi betade av run för run och vi fiskade bla i tidvattenzonen i hagelstorm men efter två dagar fick det vara nog och dessutom verkade Jeepen fått stryk av vinterbergen för bromsarna sluta funka emellanåt. Vi blev tvungna att haul ass österut mot civilisationen för att inte fastna i bushen och efter en omständlig tur kom vi fram. Dagen efter hade vi mekanikertid och tyckte att Öbon skulle få slippa oss en dag för att vara med familjen så vi fixade lift upp till Jättarnas dal igen med en fiskekamrat med en stor, ful, vänsterstyrd och alldeles underbar Delica: en Japansk, smal och hög typ off-road-van, en helt makaber skapelse. Tidigt på morgonen blev vi hämtade och efter ett par timmar avsläppta för att avverka floden själva med en upphämtningsplats och tid. Det blev en lugn dag med Danskt hygge och många korsningar av älven fram och tillbaka för att ta oss framåt. Älven var ok men inte helt bra så det kändes som att vi kunde ta det ganska lugnt och spara på krafterna. Till vår stora förvåning stod det en monstruöst stor truck på vår upphämtningsplats och kamrat Öbon hoppar ut och lever om. Vi hade ju sagt till mekanikerna att vår ersättningsbil var tvungen att klara ”the island fishing life” men en 7 meter lång Dodge Ram 2500 kändes lite väl bra men den funkade fint resten av veckan och jag hade ett eget vardagsrum i baksätet. Vi körde långt söderut till Kossornas dal för Dansken ville ha fisk. Det var riktigt högt vatten och svårt att komma till och dessutom hade ett nyligt lerskred sett till att älven var vit. Men det sket vi i och efter en halvdag på kilometervisa stigar på ”fel sida” för att komma på ofiskat vatten åkte vi till den gamla godingen till run där vi tre träffades för första gången för fem år sedan. Där tappade Öbon tre och jag en. Dansken hade inte ett nyp. Jag och Öbon kom överens om att Kossornas dal är för lätt och civiliserat och vi längtade båda tillbaka till bushen och dessutom var han tvungen att ta hand om ungarna dagen efter så vi körde tillbaka till base camp. På kvällen träffade vi vår fiskekamrat för nästa dag ”le Quebecoise” och mot Danskens protester körde vi nästa dag ännu djupare in i den nordvästra delen av ön där vi återigen drabbade samman med branta grusvägar och snö men i denna passagen vann vi och kom fram till en för oss alla outforskad älv. Han hade tidigare i veckan tagit sig till mynningen med sin lilla jetboat och skrämt upp ett helt sjok Steelhead att gå över tröskeln upp i älven men en logjam hade hindrat vidare uppfart och en storm hade nästan dräpt honom så nu var han sugen på att försöka landvägen. Det blev mycket utforskning och vi gick via kartor, magkänsla, pannben och jävlar anamma för att bryta oss igenom regnskogen i jakt på bra runs. Vid ett par tillfällen satt jag helt fast i buskagen, jag menar FAST. Fick bryta mig loss och kravla ut. Det regnade och var allmänt jävligt och efter många mödor och vilseresor trillade Dansken och vred sitt knä illa. Det blev droppen för honom, han svor och tyckte att det var rent piss alltihop och att man fan inte kunde åka runt en hel dag för att hitta 20min fiskevatten. Jag trivdes som aldrig förr. Ute på gränsen av vad som är möjligt och trevligt sällskap. Den där Quebecoise och hans hund Skeena var ypperligt burdust sällskap. Man kan skriva en bok om hans historier men det får bli en annan gång för det blir nog en DIY resa till Skeena country med jetboat tillsammans med honom så småningom. Inbjudan om både augusti och november står men tid och finanser är det tyvärr lite mer ont om så jag fick nyss tacka nej till en sen augustiresa. Typiskt att pengar och semesterdagar inte växer på träd för oss vanliga dödliga. Efter hemkomst till base camp 5 timmar söderut sent om natten lades nya planer upp som till Danskens förtret innefattades av ännu en resa norrut och denna gång så långt som inte ens Öbon varit. Han var redo att klappa ihop men vi övertygade honom att trassla in sig i trucken på morgonen och vi drog norrut till asfalten tog slut och sedan västerut i flera timmar på grusvägar. Denna gång var vi långt ut, herrejävlar alltså. Inte ens Öbon hade någonsin tagit sig så långt ut landvägen förut. Vi hittade vår älv och började klättra ner. Som vanligt såg andra sidan bättre ut och Öbon och Dansken begav sig uppströms för att korsa men i det kristallklara vattnet tyckte jag nog att jag kunde korsa där jag var. I kristallklart vatten är det svårt att bedöma djupet… Jag började gå och det gick bra, sedan blev det djupt. Strömmen fick tag och lyfte mig så fotfästet försvann. Jag meddelade kamraterna med ett ”fuck it. I´m swimming”, fick ett AWESOME! till svar, slängde in spöt i munnen och började simma för att korsa. Vadarna fylldes med iskallt vatten men jag simmade på för glatta livet och kom över till andra sidan och gick uppströms för att leta reda på bra vatten. Dansken och Öbon gick neråt och när jag efter noggrant plockande på min sträcka var tillbaka vid övergången tänkte jag att det nog var dags att gå tillbaka till trucken för att tömma vadarna. Det hade jag inte gjort innan för jag vågade inte ta av dem för det blåste kallt från havet och emellanåt haglade det så jag valde att värma upp vattnet och leva med det. Men efter att ha stått utvadad och fiskat ett par timmar var jag rejält kall men tog ändå en noggrann titt på vattnet som redan gåtts igenom av Dansken och såg ett par förföriskt placerade stenar. Jag var bara tvungen att gå ut och peta av dem och det var ett bra beslut. Jag fann det jag kommit för precis där den skulle vara och efter ett par varv i den lilla poolen fick jag tag på tafsen och kunde jag skaka loss flugan från mungipan på det vildaste och vackraste man kan se i mina ögon. Kylan var bortglömd och resan var räddad. Jag tog mig upp till trucken och tömde vadarna och bytte om till torra kläder och vi plockade av ett par andra pooler vi hittade på vägen ut. Dagen efter drog vi av ett par klassiska älvar, bla Roderick Haig Browns lilla älskling, en verklig pärla till älv. Tillbaka till den gyllene älven ner ut och upp igen. Och så höll vi på, upp och ner öst och väst, fram och tillbaka i jakten på perfekt vatten och dess skatter. Vi tappade räkningen på dagarna och klockan och allting bara flöt ihop av dåliga motell, grusvägar, Tim Hortons och nästa kast och vi visste knappt var vi var längre, bara att det var bra vatten, vi var lyckliga gossar, lyssnade på Grateful Dead och det var allt som spelade någon roll. Jag var ganska tomögd när jag missade min flight hem i Frankfurt men ingenting spelade någon roll i det läget för ännu ett kapitel om mitt paradis och livet jag är menad att leva stängde när jag klev på planet i Comox. Det var svårt att återanpassa sig till en stad i mellansverige denna gången. Snart är det vinter igen. Winter Steelhead är det enda som räknas. Jättarnas dal kryllade av Elk så vi fick ha lite koll i de trånga passagerna Ingen vadar och korsar en älv så potent som Öbon, ingenting kan stoppa honom. Det finns gott om skogskatt på nordvästra ön så man får ha koll på klipporna Lita halvklart vatten, just här var det mer än metern djupt Fetaste svingen, sexigt vatten En glad Svensk och en glad Dansk En behemoth till fordon, en glad Öbo och en glad Dansk Mitt "heroshot". En minut efter jag fått den, flugan är mitt vittne. #keepemwet Dansken släpper något mindre, förmodligen resident In the middle of nowhere. Denna bilden får avsluta. Until next time...
  6. Helg på Olympic Peninsula

    Sol Duc är fin men sjukt svår. Lite för snabb och fisken håller galet tätt på struktur så det är lätt att förlora många dagar som känns bra men inte är det liksom. Tur att de inte stängt ner fisket på typ hela OP än när du var på plats, de har problem och management är uselt. Go firre!
  7. Rensvind i BC

    Fick en liten uppdatering inför resan i Mars. "this will be your ride for the week" Trevliga pojkar! Får nog ta med lite knäckebröd och dalahästar som tack. -Winter Steelhead är det enda som räknas!
  8. marabou av speykvalitet, var köpa?

    Jag letar marabou av superkvalitet liknande bild nedan och vill gärna främja nordeuropeisk business. Allra helst Fish Hunters blood quill spey för den är den bästa jag sett hittills. Jag har slut på svart och brilliant blue nämligen och i mars bär det av västerut. Finns det nordisk handlare för denna eller möjligen annan superselect eller nödgas jag vända mig till Trumpland?
  9. Rensvind i BC

    Uttryckte depression på internetmessenger till Dansken. Ett par pling senare var VanIsle, Öbon och månaden Mars bestämd. Skönt med flexibla kamrater som förstår sig på hungern och tar sitt ansvar. Det blir microbudget. Flygstol, bensin och lite mat blir utläggen då vi bor i Öbons shed, och förhoppningsvis ett par motellnätter på norra ifall vi inte blir fullkomligt blown out. Nu kan man andas igen, och det blir till att frekventera gymanläggning om vintern då detta inte är "finmansfiske". -Winter Steelhead är det enda som räknas
  10. http://salmoniserad.se

    Riktigt snygg lax och fint att se att ni använder håv (bemödar er att släpa omkring på en otymplig håv) och inte slabbar omkring med laxen på sten och grus för fotografering. Visserligen har det jag sett från dig alltid varit mycket bra hantering. Ett föredöme för många. Kul att se och fantastiskt bra jobbat med den stora laxen i det hårda vattnet. Ha en fortsatt fin tripp.
  11. Hur ofta byter ni backing?

    Just därför man en annan köper backing för 26spänn/100m och skjutlina för 40spänn/100m. Då kan man byta så ofta man vill och sämre än månglarens märkesvaror är det inte, i vissa fall bättre.
  12. Alla måste byta spö: Sage X är här!

    Tydligen kommer Sage med nytt igen. Min gamle fiskepolers och Steelheadguide från Vancouver har varit och kollat in dem och det är tydligen trevliga grejer. Han präntade ner sina tankar här på Pacific Anglers hemsida http://www.pacificangler.ca/sage-x-fly-rod-review/
  13. Köper skagitklumparna tomas

  14. Köper dina skagit hur vill du ha betalt Swish?

     

  15. T-spets på en hel lina.

    Bara kör på det du tycker funkar. Skit i teorin. Skickat från min SM-G920F via Tapatalk
×