Hoppa till innehåll

kockin

Edgemember+
  • Antal inlägg

    790
  • Blev medlem

  • Senast besökta

Gemenskaps Rykte

14 Good

Om kockin

  • Placering
    Advanced Member

Information

  • Kön
    Male
  • Bostadsort
    Kiruna

Kontakta medlemmen

Senaste Profil Besökare

2 206 profilvisningar
  1. Lax och fågeldöden

    Ett folkligt stöd för savethebaltic och våra forskare är de vi behöver! de är hög tid att gå med som stödmedlemmar i föreningen. Läs sammanfattningen av Lennart Balk och Vatten och Havs myndigheten, Håkan Carlstrand samt Stellan F. Hamrin. http://www.fria.nu/artikel/130994 Bli medlem.https://savethebaltic.wordpress.com/2015/03/06/bli-medlem/ Våran Facebookgrupp.https://www.facebook.com/groups/253945969895/
  2. Fiskodling

    Hej alla! I avvaktan på måndag morgon passar jag på att för kännedom skicka er detta utskick till alla politiska partier i Kramfors/Övik. Vårt startdokument ska bifogas följebrevet före utskick. Sedan behövs bara några rader när jag fortsätter med att offentliggöra detta för TÅ/ÖA. Det är för långt för att passa som insändare, som artikel tar de knappast in det i nuvarande skick här. men som en allmän information eller underlag för en intervju kan det kanske duga? Vi får se! Det ska bli intressant att notera responsen hos både de politiska partierna och hos media. Eventuellt kan det delges P4 Västernorrland? Har Du synpunkter är det bara att mejla eller telefonera! Såg med egna ögon algblomningen i Mjältösundet i dag. Min syster Britt gick ut i vattnet en och en halv meter och fyllde en halv plasthink. En äcklig halvtjock sörja som hämtad från en gammaldags gödselstad på 50-talet... Hennes stövlar behövde en ordentlig rengöring. Avstånd till den dubblade fiskodlingen i norra delen av Mjältösundet minst en kilometer... Britt skickar förhoppningsvis in provet till Siv Sundström... Hälsningar!/Ne Bästa företrädare för alla politiska partier i kommunerna Kramfors och Örnsköldsvik! Medsänt dokument är redan utskickat till både kommun- och länsledning. Det ligger också ute på vår FB-sida, på Save the Baltics blogg och är utsänt till RHK:s 650 medlemmar. Vår avsikt är att under tiden fram till valet 2018 göra processen öppen för både er som partiorganisation och för era väljare. Kunskapsfältet för saneringen är omfattande och kan inte gärna delges i sin helhet. Av pedagogiska skäl måste det därför serveras i olika avsnitt! Om Du som företrädare för ditt parti inte vill ha denna planerade information under året som följer är det bara att meddela RHK. Detta arbete att informera om sanering efter en miljöfarlig verksamhet som fiskodling i öppna kassar är lite av ett pionjärarbete! Oss veterligt är det första gången som sanering blir aktuell utifrån att vi alla har bevittnat ett trendbrott! Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har äntligen satt ner foten! Domen kom som bekant 170313 och innebär att senast 200313 ska all fiskodling utanför centrala delen av Höga Kusten vara avslutad. Från maj 2013, när RHK bildades, har vi envetet strävat för att nå fram till detta för oss nödvändiga domslut! Men vi har inte agerat ensamma! Under resans lopp har många av de stora aktörerna tillkommit! Havs- och vattenmyndigheten, Örnsköldsviks kommun, Naturskyddsföreningen både nationellt och regionalt, Save the Baltic Salmon, Sportfiskarna, Älvräddarna, Intresseföreningar, enskilda riksdagsledamöter, det växande nätverket omkring RHK, Nätra fiskevårdsförening med flera! Dessutom många av era partiorganisationer redan före valet 2014! Ingen nämnd och ingen glömd! Faktum är att MMÖD:s domslut fått en betydligt större uppmärksamhet internationellt. Bland annat därför kommer vår strategi att innebära en klart utåtriktad verksamhet. Öppna kassar och därmed krav på landbaserad fiskodling är ett mycket stort internationellt konfliktområde. Till all lycka har teknikutvecklingen de senaste åren har varit explosionsartad! Det gäller både traditionell recirkulerande teknik och det vi kallar aquaponi, alltså odling av tomater (alternativt andra grönsaker) i kombination med fiskodling. Därför finns det ett klart samband mellan den miljöfarliga näringen fiskodling i öppna kassar och den nödvändiga saneringen. Det växande intresset för miljö och hälsa kommer dessutom att få stor betydelse! Allt detta, både ros och ris, kommer att avspeglas i vår information. Men saneringen kommer att ha prioritet! Som en avslutning på detta följebrev serverar därför RHK några uppmuntrande nyheter hämtade från den snabba teknikutvecklingen: I Miami projekteras just nu en landbaserad laxodling på 90 000 ton. till stor del för norska pengar! Norge har nog upptäckt att amerikanarna föredrar hälsosamma och ekologiskt odlade produkter! Kina har köpt den nybyggda anläggningen för 3 000 ton regnbåge, landbaserad och med recirkulerande teknik som tar till vara allt avfall, på åländska Ekerö. Orsak: De vill komma över den sofistikerade reningstekniken! För kort tid sedan startade ett projekt i Småland med inriktningen att producera 20 ton tilapia. Den är en utsökt matfisk utan smak, men där ens eget kryddrecept ger den perfekta anrättningen! Där passar indienägda Mo och Domsjös fiskfoder av träråvara alldeles utmärkt! Ingen tillsats av fiskmjöl! En ordentlig förändrig av våra kostvanor och utfiskningen av världens hav kan hejdas... I Trelleborg startar snart en landbaserad odling av lax på 4 000 ton. Siktet är inställt på 6 000 ton. Sveriges största - än så länge! I Åre kommun projekteras en landbaserad odling på 4 000 ton röding. Världens största aquaponi är nu uppförd i Härnösand! Företaget heter Peckas Naturodlingar AB. Över 4 000 m2 inglasade. Lika stor yta byggs nästa höst. Total målsättning: Glasa in 10 ha sammanlagt i närheten av våra storstadscentra! Produktion: Regnbåge och tomater. Ett kilo tillväxt på varje fisk ger 10-12 kg tomater i ett ständigt kretslopp! Utfodring året runt innebär att regnbågen växer dubbelt så fort! Inga kemiska tillsatser! Så ekologiskt och miljövänligt som det någonsin kan bli! Dessutom en liten meny av Rädda Höga Kustens insatser tiden efter MMÖD:s domslut RHK gjorde en insats för marknadsföringen av Peckas Naturodlingar AB. Målet var en nyemission på 12 miljoner. Vi lade ut vår information en vecka före utsatt tid. Resultat: De fick in 18 miljoner. Överteckning 170 %. Aktien steg på kort tid med 11 %. Ett litet tecken i tiden på konsumenternas viljeinriktning! RHK sammanfattade den 58 minuter långa filmen av NRK som heter Lakseeventyret. Den ger en bra sammanfattning av norsk laxodling i öppna kassar som indirekt innebär en svidande kritik av Norges näst största näringsgren. Omsättning 74 miljarder. Filmen kan ses på vår FB-sida och på Save the Baltics blogg tillsammans med vår svenska sammanfattning! RHK hjälpte ett isländskt filmteam att i centrala Höga Kusten producera en timslång film avsedd för Island. Islänningarna är oroade av det norska företaget Marine Harvests planer att producera 150 000 ton lax i öppna kassar utanför delar av sin kust. De hade hört om MMÖD:s domslut och ville veta hur vi hade burit oss åt! Svaret på islänningarnas fråga! Det enkla svaret är ordet: SAMARBETE! Se listan med våra samarbetsorganisationer i tredje stycket av detta följebrev! Samma inriktning finns också i medsänt dokument! Det är bara tillsammans med er i våra kommuners politiska partier som vi kan åstadkomma ett tillfredsställande resultat med sanering efter avslutad fiskodling. Att det blir infört i era politiska program under rubrikerna hälsa och miljö borde tilltala era väljare! Utifrån att RHK gör denna process öppen skulle nog frånvaron av markering mot en föråldrad teknik för miljöfarlig verksamhet och dito om kravet på sanering väcka en viss uppmärksamhet... En uttalad viljeinriktning i både partiprogram och handling gällande miljö och hälsa är näst intill en garant för tillförsikten hos oss väljare om en livsmiljö även för framtida generationer! Med vänlig hälsning till er alla! Nils-Erik Vigren för RHK
  3. Lax och fågeldöden

    Vattnet styr inte dom bakomvarande effekterna
  4. Lax och fågeldöden

    Olekt hane med mjölke kvar..
  5. Fiskodling

    http://www.lansstyrelsen.se/Vasterbotten/Sv/miljo-och-klimat/sa-mar-miljon/informationscentralen-for-bottniska-viken/nyheter/Pages/20170929-Flera-algblomningar-i-Bottenhavet.aspx
  6. Gruvor i våra källflöden

    Stellan Hamrin har sedan sin pensionering som chef på miljödepartementet varit delaktig i en rad mål som sakkunnig, utslaget är närmast historiskt med tanke på de utslag som följer i spåren. Stellan vart invald i styrelsen 18 Mars 2016 på två är som ledamot. Hans stora kunskap inom miljöfrågor är bevittnad och hans sätt att tala är i den närmaste sagolikt, han är en högt aktad personlighet som saknar motstycke. Ödmjuk påläst sakkunnig är ord som fyller sin funktion i alla dom domar han medverkat i, bifogar en del av det han redan varit med om att göra skillnad. Värubruk ville öka utsläppen https://savethebaltic.wordpress.com/2015/03/08/hallandsfiskarnas-inlaga-till-miljodomstolen-angaende-varo-bruk/ Fiskodling i höga kusten https://savethebaltic.wordpress.com/2017/03/15/the-swedish-supreme-environmental-court-has-decided-to-ban-and-stopp-fish-farming-in-cages-in-open-water/ https://www.facebook.com/BevaraVarldsarvetHogaKusten/?fref=ts Gruvnäring i Vättern stoppas http://www.natursidan.se/nyheter/domstol-stoppar-gruva-vid-vattern/ Slussen i Stockholm https://www.facebook.com/groups/raddaslussen/?fref=ts Det är hög tid att folket ser och sluter upp bakom savethebaltic för folket av folket.
  7. Gruvor i våra källflöden

    https://www.youtube.com/embed/GiaZyfxySVA
  8. Men låter hård men är mjukis.. https://savethebaltic.files.wordpress.com/2016/04/save-the-baltic-20160412.mp3
  9. Lax och fågeldöden

    Brist på vitaminet tiamin har orsakat massdöd bland sjöfåglarna. Svensk forskning visar att problemet är betydligt mer utbrett än så. Nu gäller det att förstå orsaken. Avslöjande prickar De svarta prickarna på regnbågshinnan tyder på att den här gråtruten lider av brist på vitamin B1 (tiamin). Avslöjande ställning Den döda gråtrutens vingar är vinklade ut från kroppssidan, vilket är typiskt för tiaminbrist. Bild: Lennart Balk & Per-Åke Hägerroth Runt millennieskiftet började det komma rapporter om kolonihäckande sjöfåglar som dog i förlamning mitt under häckningen utefter Östersjökusten. Gråtrutar, havstrutar, krickor och gravänder är några exempel på drabbade arter. Oroade personer som uppmärksammade händelserna hörde av sig till vår forskargrupp vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet. Rörde det sig om angrepp av bakterier eller virus? Eller handlade det om något miljögift? År 2004 började vi undersöka saken. Ledtrådarna till vad som hänt fåglarna går tillbaka ända till 1970-talet. Då upptäckte man att många yngel dog i de kompensationsodlingar för lax och havsöring som finns i de vattenkraftsutbyggda svenska älvarna. Ungefär samtidigt upptäcktes samma problem hos vandrande laxfiskar i Nordamerika. Men någon förklaring fanns inte, och fram till 1990-talet gjordes inte mycket åt problemet annat än att dokumentera dess förekomst. År 1994 prövade den kanadensiske forskaren John D. Fitzsimons att behandla sjuka laxyngel med vitamin B1 (tiamin), eftersom han tyckte att de symtom som laxynglen uppvisade innan de dog påminde mer om näringsbrist än om förgiftning. Det visade sig att överlevnaden ökade avsevärt. Kanske även sjöfåglarna led av tiaminbrist, resonerade vi – de lever ju i samma miljö som fiskarna. Vi provade att behandla förlamade sjöfåglar – framför allt gråtrutar – med tiamin. Fåglarna fick injektioner med tiamin i bröstmuskeln och de allra flesta svarade positivt på behandlingen. Alla synliga symtom försvann hos de botade fåglarna. Några var dock så sjuka att de dog trots behandlingen, vilket inte är ovanligt vid långt gången tiaminbrist. Kompensationsodling Vattenkraftsutbyggnaden av flera av våra svenska älvar har medfört att lax och havsöring inte längre kan nå sina ursprungliga lek- och uppväxtområden. Som kompensation är vattenkraftbolagen ålagda att odla och sätta ut lax och havsöring i dessa älvar. De odlade fiskarna vandrar efter utsättningen, precis som vildproducerad fisk, ut i hav eller sjö för tillväxt. Så upptäcktes tiaminbristen 1974: Första dokumenterade observationen av yngeldödlighet hos lax i Sverige. 1982: Första dokumenterade observationen i Sverige av begränsad dödlighet med typiska symtom hos fåglar i fält. 1994: Den kanadensiske forskaren John D. Fitzsimons upptäcker att behandling med höga doser av tiamin räddar laxyngel från att dö. Upptäckten publiceras 1995. 1998: Vår forskargrupp visar att injektion av den normala fysiologiska mängden av tiamin i laxägg med tiaminbrist räddar ynglen från att dö. 2000: Första rapporterna om typiska symtom och omfattande dödlighet bland kolonihäckande sjöfåglar under häckningstiden i Sverige. ”Fågeldöden” blir ett begrepp. 2004: Vår forskargrupp vid Stockholms universitet börjar arbeta heltid med att undersöka tiaminbristen hos vilda djur. 2009: Första artikeln som biokemiskt och systematiskt påvisar tiaminbrist hos fåglar i Europa. 2016: Första artikeln som visar att tiaminbrist förekommer hos vilda djur över stora delar av norra halvklotet. 8 steg mot döden – typiska tecken på tiaminbrist hos stora fåglar Oförmåga att hålla vingarna tätt intill kroppen vid vila: ”hängande vingar”. Förlorad flygförmåga, men fåglarna kan fortfarande gå och springa. Förlorad aptit, men fåglarna kan fortfarande dricka och svälja utan problem. Ansträngd andhämtning och gradvis förlust av benstyrka. Fågeln försöker krypa genom att använda vingarna och näbben. Total förlamning av vingar och ben. Förlust av styrkan i näbben. Diarré. Tvångsmatning leder ofta till kräkning. ”Stjärntittarbeteende” (tillbakaböjd nacke) och darrningar. Kramper, konvulsioner och förlust av muskelkoordinationen. Medvetslöshet. Död. Efter att ha visat att det var tiaminbrist som drabbat fåglarna började vi kartlägga problemets omfattning och geografiska spridning. Vi undersökte till att börja med drygt 800 döende och döda fåglar som hittats i södra Sverige och kunde konstatera att mer än hälften av dem hade symtom på tiaminbrist. Bland de undersökta fåglarna fanns 36 arter, och tecken på tiaminbrist förekom hos 28 av dessa arter (78 procent). Flera olika typer av fåglar fanns med bland de drabbade arterna, till exempel trutar, måsar, gäss, änder, vadare, skarvar och rallar. Några av arterna – främst gråtrut, stare och ejder – undersöktes genom omfattande kemiska och biokemiska analyser, som alla visade att dessa arter led av tiaminbrist. I vår senaste studie visar vi att tiaminbrist förekommer över stora delar av norra halvklotet – från Nordamerikas västkust till Östersjön, via de stora sjöarna på gränsen mellan USA och Kanada och via Atlanten och Island. Dessutom lägger vi ytterligare arter till den redan långa listan över drabbade djur, bland annat ål och blåmussla. En annan mycket viktig upptäckt är att tiaminbristen förekommer episodiskt, det vill säga att den drabbar djuren under en tid i ett område, kanske något eller några år, varefter den tillfälligt försvinner och sedan återkommer. Det talar emot klassiska miljögifter som orsak till tiaminbristen, eftersom dessa inte varierar på det sättet i miljön. Både den amerikanska och den europeiska ålens bestånd har minskat dramatiskt sedan 1980-talet. De låga nivåerna av tiamin i ålen kan vara en av orsakerna till att det i dag bara finns några enstaka procent kvar av de förr så stora ålbestånden. På senare år har även blåmusslorna minskat på olika platser i Östersjön – och ejdern likaså. Vi har visat att ejderns tiaminbrist med största sannolikhet beror på för lite tiamin i blåmusslorna, ejderns huvudsakliga föda. Det är fullt möjligt att tiaminbristen har orsakat nedgången hos både ejder och blåmussla. Förklaringen skulle kunna finnas ett steg längre ner i näringskedjan – hos de plankton som musslorna äter. Detta återstår att undersöka. Det är naturligtvis allvarligt när djur dör i sådan omfattning att bestånden minskar, som i fallet med gråtrutarna, ejdrarna och ålarna i Östersjön. Men vår forskning visar att tiaminbristen även har subletala effekter, det vill säga effekter som i sig inte är direkt dödliga men som ändå bidrar till att bestånden efter hand minskar. Viktiga subletala effekter kopplade till tiaminbristen är minskad tillväxt, förändrade organstorlekar, allmänt försämrad näringsstatus, försämrade blodvärden, infektioner, förändrat beteende, försämrad simförmåga och kraftiga störningar av fortplantningen. Kopplingen mellan dessa effekter och tiaminbrist har tidigare visats hos flera olika arter av försöksdjur på laboratoriet, men nu således även hos vilda djur i fält. Detta stärker våra slutsatser om tiaminbrist hos de vilda djuren. Tiamin är ett livsnödvändigt ämne i alla levande celler. Tiamindifosfat – som är en särskild form av tiamin – behövs för funktionen hos åtminstone fem olika tiaminberoende enzymer, som alla reglerar viktiga kemiska reaktioner i den grundläggande ämnesomsättningen. Exempel på reaktionsvägar där tiaminberoende enzymer ingår är citronsyracykeln och hexosmonofosfat-shunten, som båda ingår i omsättningen av kolhydrater och bland annat förser cellerna med energi. Att klara sig utan tiamin är omöjligt och man blir mycket sjuk när tiamin fattas i maten. En av de första studierna som visade detta – för nära hundra år sedan – handlade om duvor som fick äta polerat ris, där just det som polerats bort verkade innehålla något som var viktigt för hälsan. Ämnet renades fram och fick namnet tiamin, eftersom det innehöll svavel (theion på grekiska). Ett annat tidigt namn var aneurin, då man även observerade att ämnet var mycket viktigt för olika neurologiska funktioner. Så småningom blev det också benämnt vitamin B1, på grund av att det var ett av de först upptäckta vattenlösliga vitaminerna. Hos människan leder tiaminbrist till en sjukdom som kallas beriberi. Den har en bred symtombild som omfattar effekter på nervsystemet, störningar i flera organ (inklusive hjärt-kärlförändringar), försämrad reproduktion och undernäring. Faktum är att man än i dag gör nya upptäckter av hur olika biologiska system i människors och djurs kroppar påverkas av just tiaminbrist. Allt tiamin produceras av växterna, samt vissa svampar och bakterier. Djuren måste alltså få i sig tiamin via maten. Hur kan man då ta reda på orsaken till tiaminbristen? Den biogeokemiska miljön är i dag starkt påverkad av människan, både direkt, genom utsläpp av miljögifter och näringsämnen, och indirek, genom förändrade biogeokemiska kretslopp. I ett historiskt perspektiv är den nuvarande omfattningen av människans påverkan på naturen enorm, till exempel i form av alla industriellt framställda kemikalier som släpps ut i miljön. Detta gör att sökandet efter tiaminbristens orsak måste ske i flera steg. Innan man kan börja testa olika misstänkta ämnen måste man först ta reda på vilka arter, nivåer i näringsväven och geografiska områden som är drabbade och hur tiaminbristen varierar över tid, vilket vi nu till stor del har gjort. Nästa steg är att finna mekanismen bakom tiaminbristen, till exempel för lite tiamin i djurens föda. Först därefter kan man börja söka efter den yttersta orsaken. Det återstår alltså en hel del arbete innan vi säkert kan säga vad tiaminbristen beror på. När det gäller samhällets syn på tiaminbristproblemet är det intressant att jämföra med de klassiska miljögifterna som DDT, PCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel och andra långlivade och giftiga organiska ämnen. Trots att allvarlig tiaminbrist har observerats sedan början av 1970-talet, så har den allra mesta forskningen handlat om direkt dödlighet och inte om subletala effekter. Det påminner starkt om hur man såg på effekterna av miljögifter under perioden 1950–70, då man nästan uteslutande studerade direkt dödlighet. Det var inte förrän i mitten av 1960-talet som man började uppmärksamma subletala effekter och insåg att giftverkan förekom vid koncentrationer som kunde vara flera tiopotenser lägre än de som var direkt dödliga. Det blev då uppenbart att problemen var mycket allvarligare än man tidigare hade insett, precis det som gäller för tiaminbrist nu. Det är välkänt att bestånd förlorar mycket av sin genetiska variation när de passerar en flaskhals i och med att de kraftigt minskar. Trots att förlust av biologisk mångfald mycket väl kan vara det allvarligaste hotet mot livet på jorden just nu, så har förhållandevis få forskare försökt uppskatta den relativa betydelsen av olika faktorer som bidrar till detta problem. Bland faktorer som har föreslagits finns förlust av livsmiljöer, global uppvärmning och brist på föda – dock påfallande ofta utan specifika vetenskapliga referenser. Även om förlust av livsmiljöer och global uppvärmning utgör allvarliga problem, så är de än så länge otillräckliga för att förklara den redan pågående förlusten av biologisk mångfald. Till exempel fanns det fram till 1986 ett samband mellan förändringar i jordbrukslandskapet och beståndsminskningar hos fågelarter knutna till denna miljö, men inte under de senaste 30 åren. Här måste man alltså söka andra förklaringar, och tiaminbrist är en stark kandidat. Man ska också komma ihåg att riskerna med global uppvärmning främst ligger i framtiden. Ökningen av den globala medeltemperaturen mellan 1951 och 2010 är i intervallet 0,6–0,7 grader, vilket är väsentligt mindre än de förväntade framtida temperaturökningarna. Det kan därför vara dags att omvärdera betydelsen av olika faktorers bidrag till de omfattande beståndsminskningar som pågår just nu – och som ibland anses utgöra det sjätte massutdöendet. Från 1970 till 2010/2012 minskade antalet individer av jordens landlevande och marina ryggradsdjur med hälften, och från 1950 till 2010 minskade antalet individer av havsfåglarna med 70 procent. I ljuset av de forskningsresultat som nu framkommit är det inte osannolikt att tiaminbrist är en viktig bidragande faktor till denna katastrofala utveckling och att orsaken måste sökas på den kemiska och biokemiska nivån. Tomas Hansson Tomas Hansson ingår i Biologiska effektgruppen vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) på Stockholms universitet. Gruppen undersöker skadliga biologiska effekter av miljögifter. Sedan 2004 arbetar gruppens nästan uteslutande med tiaminbrist hos vilda djur, med hjälp av bland annat kemiska och biokemiska analysmetoder som är nödvändiga för att kunna ställa säkra diagnoser. Två av de viktigaste publiceringarna är ”Wild birds of declining European species are dying from a thiamine deficiency syndrome” (PNAS 2009) och ”Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife” (Nature 2016).
  10. Lax och fågeldöden

    De viktiga är att vi förstår det enorma arbetet som finns bakom.
  11. Lax och fågeldöden

    Jag tror att Edge kapacitet lär inte räcka om jag ska dra upp allt.
×