Hoppa till innehåll

kockin

Edgemember+
  • Antal inlägg

    849
  • Blev medlem

  • Senast besökta

Gemenskaps Rykte

17 Good

Om kockin

  • Placering
    Advanced Member

Information

  • Kön
    Male
  • Bostadsort
    Kiruna

Kontakta medlemmen

Senaste Profil Besökare

2 923 profilvisningar
  1. kockin

    Lax och fågeldöden

    Varför ställer man sig frågande? Varför är det sådant motstånd mot faktabaserad forskning som utom allt tvivel fastslagit vetenskapliga fakta att våra fiskar fåglar och däggdjur dör av en vitaminbrist. Varför ger man i vattenfall fisken tiaminbehandling av kompensations odlad lax och havsöring? detta har man gjort redan i ex antal år allt sedan Fits Simon fastslog den bakomvarande effekten till den död vi såg i vattenkraftens kompensations odlingar. Om vi leker med tanken att vi ej haft vattenkraften,! då skulle vi än idag inte förstått varför våra djur dör där ute,,,så illa är detta.. att det sen är massor av ifrågasättande myndigheter, personer utan kemisk bakgrund gör ju inte sakfrågan bättre. Lägg till att vi allt sedan 60 talet behandlat vetemjölet med just vitamin b1 eller tiamin gör ju att vi människor i största utsträckning ej känner till detta fenomen. Det finns mänskliga åkommer i form av beri beri samt en rad olika sjukdoms bilder, här inuder kan du läsa mer om detta fenomen. https://www.nature.com/articles/srep38821 https://www.aces.su.se/staff/lennart-balk/ https://www.nature.com/articles/s41598-017-13884-1 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0025326X14001271?via%3Dihub https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00244-013-9974-5 http://www.ices.dk/sites/pub/Publication Reports/Techniques in Marine Environmental Sciences (TIMES)/times60/TIMES 60.pdf http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Fallbeskrivning/2016/01/Tiaminbrist-orsakade-laktacidos-hos-patient-med-malnutrition/
  2. kockin

    Lax och fågeldöden

    'Laxdöden gör mig förbannad" FISKEKRÖNIKA Lennart Balk, professor i biokemisk toxikologi vid Stockholms universitet, gästade Gunnarsbyn i början på november. Tiaminbrist och laxdöd stod bland annat på agendan. Jag kan villigt erkänna att jag var både ledsen och förbannad när jag senare styrde hemåt i den mörka förvinternatten. Gunnar Westrin 12:56 | 2018-11-27 Vi har under många år uppmärksammat och debatterat den grasserande laxdöden i många av våra vattendrag. Diskussioner har förts om allt från svampangrepp till industriella utsläpp, från felkrokade fiskar till genetiska problem. Nu vet vi att roten till det onda är brist på vitaminet tiamin, även kallad B1. Defekten har konstaterats, även om framstående forskare som Lennart Balk med arbetsstab ännu inte vet den direkta orsaken till bortfallet av det livsviktiga vitaminet. Däremot kan konstateras att Balks forskning har visat att tiaminbristen grasserar hos land- och vattenorganismer och även bland kolorofyllbärare som träd och växter. Molekylen tiamin är ett av 13 vitaminer som vi behöver få i oss via kosten. Kroppen har svårt att lagra tiamin och därför måste vi ständigt tillföra ämnet. Det finns gott om det i till exempel kött och bönor och i Sverige berikas även spannmål. Skrämmande är därför den tiaminbrist som har uppdagats hos exempelvis laxen. Några av de första iakttagelserna gjordes på fiskodlingen i Stornorrfors i Umeåälven 1974. Sjukdomsbilden var framför allt döende laxhonor och att det mesta av äggen/embryot dog. Eftersom forskarna inte riktigt visste vad det var frågan om, döptes tragedin till M-74. En annan fisksjukdom som har diskuterats är UDN (Ulcerös Dermal Nekros). Forskare anser det vara en sjukdom, ett tillstånd som har beskrivits från England för mer än 100 år sedan. De första riktigt stora utbrotten i vårt land av UDN skedde så sent som på 1970-talet. Ett minne från den tiden var en rapport som berättade att angreppen kom efter en större muddring av hamnarna kring Sundsvall. Fiskarna får större rodnader på kroppen, framför allt kring huvudet, fläckar som sedan blir svampangripna. På så sätt kan man säga att svampangreppen blir sekundära, en följd av själva UDN-sjukan. Den sjukdomsbilden liknar fiskar som är angripna av M-74, eftersom svampangreppen ser likartade ut. Varmare vatten sprider svamparna snabbare, som sommaren 2018. BILD: Gunnar Westrin | SORG. Tyvärr en allt vanligare syn. Balk söker svaret. Foto; Urban Kumpola. Enligt Balk och många andra forskare globalt, har tiaminbristen accelererat genom åren. Oftast börjar processen med att organismen tappar fett. För laxens del betyder det att fisken blir mer orkeslös och att tiaminet, som kroppen i sig skulle behöva, har transporterats till äggen. Generellt sätt ser ”sjukdomsbilden” likartad ut oavsett om det handlar om laxar, älgar, ålar, andfåglar med flera organismer; Metabolismen (ämnesomsättningen) störs kraftigt, med bland annat minnessänkningar och syn- och hörselförändringar. Balans- och orienteringsförmågan kan slås ut, fåglar och fiskar och däggdjur, som älgar, hittar inte målet för resan. Immunförsvaret bryts ner, vilket hos fiskar bland annat kan ge svulstiga svampangrepp. Andningen blir ansträngd och kroppstemperaturen kommer att variera med förlamningar och överdödlighet som följd. För biokemisten är dessa tillstånd självklara anledningar till bristen på vitaminet B1 (tiamin). Tilläggas kan att i USA finns idag delstater som helt har förlorat älgstammarna, vilket enligt vetenskapsmännen beror på just tiaminbristen. Inom forskarskråen anser man att ovan berättade inte är en sjukdom i sig utan en allvarlig brist, möjligtvis att man skulle kunna kalla företeelsen för en ”bristsjukdom”. Idag vet vi att bristsjuka laxhonor kan behandlas med ett tiaminbad och bli friska. Det säger något om hur viktigt tiaminet är. BILD: Gunnar Westrin | KUNNIG DUO. Fiskeguiden och laxfiskeexperten Bert-Erik Vestermark och professor Lennart Balk (höger) i gott samspråk. Vi har genom åren diskuterat hur vi ska komma till rätta med överfisket av torsk, framför allt inom Östersjökomplexet. Naturligtvis har vi människor som vanligt roffat åt oss, utan vidare tanke på kommande år och generationers välmående. Balk menar att här har vi missat något väsentligt, nämligen hur torsken har det med bland annat reproduktionsförmågan och trivseln i havsmiljöerna. Enligt de tester som har gjorts har torsken som organism tappat betydligt mer tiamin än laxen. Metabolismen är hårt drabbad, vilket bland annat visar sig på småväxtheten. I nuläget saktas framför allt ekonomiska resurser för att Balk och hans forskningsteam ska kunna slutföra sitt arbete, där det viktigaste målet naturligtvis är att hitta källan till tiaminbristen. Frågan kvarstår om vi har råd att inte ha råd med detta? FAKTA Tack till Tack till professor Lennart Balk, till Degerselsbygdens Samfällighetsförening som arrangerade mötet i Gunnarsbyn och till Save the Baltic Salmon. www.ranealven.se www.savethebaltic.worldpress.com
  3. kockin

    Sponsorer

    Vi vill tacka Jonas Nordigårds för vår sida på Edgeflyfishing som är inne på sitt 4 år av information. Där har vi 65 000 besökare av våra inlägg.
  4. kockin

    Sponsorer

    I savethebaltic's vägnar vill vi tacka Bo Thomasson som genom åren sen han slutade sitt uppdrag som kassör samt årligen varit en av de stöjande personer som burit en stor ekonomisk del för föreningen. https://www.google.se/amp/s/savethebaltic.wordpress.com/2017/02/15/bo-thomasson-en-heders-medlem-fd-kassor-sponsrar-framtidens-vatten/amp/
  5. kockin

    Sponsorer

    Vi vill tacka Mikael Lundgren för årets stöd! de gör vi genom att förmedla hans företags tjänster..Utan dig fanns vi ej.. https://www.facebook.com/photo.php?fbid=2185520654842325&set=a.186177154776695&type=3&eid=ARBhvnNzPDIL2bPcQCIl-Mhh9J-BNBiy-66ATNAxw5T-mJRX018dLw7ii--SM6T_gw1Jy3JZtNW7U5E6
  6. Var med och stötta forskningen! Köp din bok av Mattias Holmqvist.
  7. kockin

    Lax och fågeldöden

    Degerselsbygdens Samfällighetsförening bjöd in Professor Lennart Balk från Stockholms Universitet. Han föreläste om Tiaminbristen i ekosystemen i Gunnarsbyns Folkets Hus. Det är en konstaterad brist i vår natur. Ett livsnödvändigt ämne som rent av saknas eller finns i för liten omfattning i det ekologiska systemet. Det handlar om vitamin B1 eller Tiamin. De studier som Balk och hans team har presenterat bekräftas av andra forskarteam och har dessutom publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Länk: http://www.pnas.org/content/115/42/10532 I artikeln citeras professor Balk: “We found that thiamine deficiency is much more widespread and severe than previously thought.”. Det betyder ungefär: Vi fann att Tiaminbristen är mycket mer spridd och allvarligare än vi tidigare trott. Tiaminbristen drabbar fiskevårdens Formel 1, laxen. Professor Balk hade självklart med detta faktum i sitt anförande. Trots att vi styrelsen kände till en del innan så tror jag att många av oss var rejält tagna efteråt. Det drabbar ALLA djur och det drabbar växter. Bilder på drabbade älgar, ejdrar och fiskar skakade om. Älgar i Blekinge och Mellansverige. Ejdrar och fiskar i Östersjön. I Nordamerika saknas älgen i flera delstater. Detta är endast ett axplock ur en näst intill fasansfull verklighet. Kan detta innebära slutet för många arter? Ligger det bakom den nu pågående minskningen av arter i våra ekosystem? Massor av frågor snurrar runt. Vad är det som stör Tiaminet i ekosystemen? Hur kan vi bidra till att det kan åtgärdas? Går det att göra något åt det? Det vi absolut måste och dessutom enkelt kan göra är att skapa en medvetenhet. Kunskap hos allmänhet, media och beslutsfattare. Diskussioner på arbetsplatser, vid middagsbordet samt sociala medier. I nuläget saknas resurser för att Balk och hans forskningsteam ska kunna slutföra sitt arbete. Det vill säga att det behövs pengar. Hittills har finansieringen skett med privata sponsorer. Det handlar om ungefär 30 miljoner kronor. För att knyta ihop säcken saknas det fortfarande någonstans i den storleksordningen. Jag kan tycka att dessa medel borde kunna satsas från aktuella myndigheter. Det handlar naturligtvis om prioriteringar. Inte kan det väl bero på kompetensbrist? För min del förstår jag då inte hur man kan prioritera bort den här frågan. SVA, Länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten för att nämna några aktuella myndigheter som inte verkar tycka att detta är värt mödan. Eller vad det kan vara som utgör ett hinder för att ta tag i frågan. Omfördelning från restaureringsprojekt skulle kunna vara ett gångbart alternativ. Utan fisk behöver vi ju inte några nya lekbottnar. Vi som deltog på mötet i Gunnarsbyn undrar vad som händer nu. Är det inte dags att agera? Forskarna har klarlagt att Tiaminet saknas i ekosystemet. Frågan varför är hittills inte besvarad. På en direkt fråga svarade Professor Balk att det finns hypoteser om orsaken. Forskningsteamet vill inte offentliggöra dessa förrän forskningsstudierna är kompletta. Det känns som att det är angeläget. Vi från Degerselsbygdens Samfällighetsförening uppmanar därför berörda myndigheter att agera. I dagsläget satsas myndighetsresurser på synbarligen sekundäreffekter när det gäller laxen. Såsom svampinfektioner. Släpp eventuell prestige! Låt verkligheten utgöra underlag för den fortsatta hanteringen! Det gäller såväl lax- som artdöd. Urban Sandberg Forskare varnar! Del 1 https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352582974896/ Del 2 https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352701214896/0 https://savethebaltic.wordpress.com/2018/11/13/kanske-arhundradets-viktigaste-miljofraga-men-den-forefaller-ointressant-pa-myndighetsniva/
  8. kockin

    Lax och fågeldöden

    50 tal döda fåglar från skärgården i Stockholm. Foto Patrick Bergqvist.
  9. kockin

    Lax och fågeldöden

    Forskare varnar! Del 1 https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352582974896/ Del 2 https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352701214896/ Nu klarnar molnen och ett helhetsgrepp kan på så sätt växa fram. Vi på savethebaltic har tagit beslut på att jobba med detta ämne i 5 år de har gått halva tiden och gruppen är idag 6000 drygt. De är hög tid att ni stöder vår verksamhet ekonomiskt och skapar tillsammans med oss den nödvändiga oppenion som behövs. Gå med här:https://www.facebook.com/groups/253945969895/ Bli medlem här:https://wp.me/p2eAkp-2Ki Dela våra inlägg:
  10. kockin

    Lax och fågeldöden

    https://www.svtplay.se/video/19818464/lokala-nyheter-vasternorrland/svt-nyheter-vasternorrland-26-okt-21-25?start=auto0
  11. kockin

    Lax och fågeldöden

    Kenneth Hans Karlsson har delat en länk 21 tim Möte i Gunnarsbyn RÅNEÅ Tiamin-viktigt möte. Århundrades viktigaste miljöfråga? "Ett för allt liv nödvändigt vitamin saknas. Norra halvklotet är särskilt drabbat. Laxen, sjöfåglar och andra djur kring Östersjön är påverkade. Älgen är borta från vissa delstater i USA. Kan våra älgar påverkas? KOM PÅ EN FÖRELÄSNING I GUNNARSBYNS FOLKETS HUS. TORSDAG 8 NOVEMBER KLOCKAN 19.00. Professor Lennart Balk, Stockholms universitet, föreläser om; "BRIST PÅ B1-VITAMINET TIAMIN" FIKA!!! Degerselsbygdens Samfällighetsförening. Det som är skrämmande gällande just B1 Tiamin är att det bl a finns i kiselalgerna, som i sin tur nyttjar fotosyntesen för att bland annat skapa syre. Före mig känns tiaminbristen som en "farlig slutprodukt" i vårt storskaliga industrisamhälle. Med andra ord, föreläsniingen är viktig. Kom till Gunnarsbyn. gunnar@westrin.se
  12. kockin

    Fiskodling

    https://ceciliafolkesson.se/2017/02/23/gift-i-lax-sa-mycket-gift-innehaller-laxen-i-butiken/?fbclid=IwAR2Nuq00ZtpWvw1hbDCwhB1ne6HL27A8oOr0hlR3JVpBCIMRsAc5-McXkWE
  13. kockin

    Lax och fågeldöden

    Gunnar Westrin manar till aktion kring Östersjön. Källa:https://www.fiskejournalen.se/westrin-om-eko-kollapsen-vi-maste-paverka-politikerna/ Nu slår forskare larm om att vi kan stå inför en ekologisk kollaps, där många arter kan drabbas väldigt hårt. Orsaken anges vara luftföroreningar och tiaminbrist, alltså vitamin B. Det är forskare vid Stockholms universitet som drar de sorgliga slutsatserna i en intervju med SVT. Fiskejournalen har i ett flertal artiklar rapporterat om döda och sjuka fiskar i samband med höstens lek, och forskarna menar att detta bara kan vara toppen på ett isberg. De kan också visa ett samband med fågeldöd och påverkan på många andra arter runt jorden. Djursjukdomarna är en effekt där den gemensamma nämnaren med stor sannolikhet är brist på vitamin B1 som även kallas tiamin. – Vi har bevisat att många arter har brist på tiamin. UDN, M 74, svampangrepp och andra sjukdomar är en sekundär effekt som uppstår när immunförsvaret blir nedsatt, vilket uppstår vid tiaminbrist, säger Lennart Balk som lett studien vid Stockholms universitet till SVT. – Vi står inför risken för en kollaps av hela populationer bland många arter, säger han och pekar på att liknande sjukdomsutbrott som de i Östersjöområdet även har observerats i bland annat Nordamerika. Forskningsresultaten från Stockholms universitet redovisades nyligen i PNAS, en publikation från den amerikanska vetenskapsakademien, och de misstänker att det är luftföroreningar som orsakar tiaminbristen hos ett stort antal djurarter och man ser problemen på många håll i världen. Gunnar Westrin, författare och ekolog i Råneå, säger att vi kollektivt måste ta krafttag kring orsakerna nu. – Eftersom Tiamin (B1) finns företrädesvis i kiselalgerna, organismer som står för nästan hälften av fotosyntesen i Östersjökomplexet, är det naturligtvis ytterst oroande med brist på tiamin. Kollektivt och politiskt måste vi ta oss an Östersjöns miljöproblem och stenhårt påverka politikerna. Om fotosyntesen krånglar ligger vi pyrt till på sikt, säger han till Fiskejournalen. Se hela TV-inslaget här:
  14. kockin

    Lax och fågeldöden

    https://savethebaltic.wordpress.com/2018/10/29/tiaminbristen-eller-b-vitaminbrist/
×