Hoppa till innehåll

kockin

Edgemember+
  • Antal inlägg

    866
  • Blev medlem

  • Senast besökta

  • Days Won

    1

Allt postat av kockin

  1. kockin

    Bli medlem

    För endast hundra kronor (100 SEK) per år… stöder man detta! märk insättning med namn och meiladress. Sätt in pengarna på föreningen Savethebaltic BG 466-7259 IBAN: SE49 8000 0842 0292 4919 1249 BIC: SWEDSESS Swish: 123 595 98 20 Bevis – organisationsnummer STBS Föreningen startades med fokus på hotet mot laxen i Östersjön men har sedan dess vuxit och verkar nu för hela vårt brackvattenhav och dess olika ekosystem. Vi strävar efter ett brett samarbete med olika företag, organisationer och föreningar såväl inom Sverige som i övriga länder runt Östersjön och vårt syfte är att verka för hållbara vatten, en hållbar framtid. Save the Batic är en icke vinstdrivande, politiskt och religiöst obunden förening som står upp för Jorden och dess begränsade resurser. Vi vänder oss emot det kortsiktiga ekonomiska tänkandet som leder till stora miljöproblem såväl på land som i vatten. Ett högaktuellt problem är den brist på vitamin B1 (tiamin) som redan på 70-talet orsakade yngeldöd hos laxen och som nu har konstaterats vara ett problem även bland sjöfåglar och blåmusslor. Tiaminbrist leder på sikt till döden men orsakar redan vid lägre grad av brist allvarliga problem med beteendestörningar och förlamningar som i sin tur försvagar och hotar populationer av t.ex. ejder. På land har 75% av alla insekter försvunnit på 20 år. Orsaken till detta är inte helt klarlagd. Save the Baltic håller ögonen även på detta. Giftanvändning är en tänkbar bidragande orsak till insektsdöden och gifter som sprids på land hamnar, genom ytavrinning, förr eller senare också i havet och i dess organismer. Vi hör alla ihop och är beroende av varandra. En jord, en planet, och vi är alla på samma resa med den runt vår sol. Det som händer jorden händer oss alla
  2. kockin

    Bli medlem

    "Framtida vatten" Vi söker en eldsjäl till styrelsen som handhar pappers jobbet som blir från våra månadsmöten som vi håller på zoom. Var med och utveckla vårt framtida arbete i en ny spännande period där vi vinner mark för de vi tog beslut på att jobba för i fem år. Tiaminbrist Brunifiering Fiskodling/övergöding Flottning återställning och restaurering Kiselbrist? Vi har unik kompetens i styrelsen bestående av forskare, yrkesfiskare och sportfiskare. Vi bygger hemsida för de ämnesområden vi jobbar för. Genusfrågor är av vikt och vi ser gärna kvinnliga deltagare. Skicka din intresse anmälan "Framtida vatten" savethebaltic@gmail.com
  3. Som allmänheten känner till finns det stora kunskapsbrister om den död vi ser där ute! SVA statens veterinär anstalt förnekar de faktum som 21 av dom ledande forskarna från den norra hemisfären slagit fast med källfakta som är granskade av ett antal oberoende forskare, dvs forskning med resultat som visar på den massiva döden vi bevittnar runt om oss. De vi kan göra är att samla de krafter som finns där ute och sluta förneka de fakta som föreligger, de gör vi bäst genom att aktivt gå med i save och hjälpa till att sprida budskapet. Många arter tillhörande olika djurklasser uppvisar sedan en tid brist på ett livsnödvändigt vitamin, nämligen vitamin B1 eller tiamin som det också kallas. Att många arter tillhörande dessa djurklasser har brist på detta vitamin råder det ingen vetenskaplig tveksamhet runt, alla forskare som har erfarenhet av att arbeta med tiamin och tiaminbrist har lätt att inse att den här bristen påverkar många arter negativt på olika sätt (ex. påverkad reproduktion, tillväxt, immunsystem, nervfunktioner, sinnen, m.m. ) och att i dess slutstadier leder det till att djuren dör. Givetvis finns där möjligheter för er att stödja vår strävan genom att bli medlem i vår förening. Vad kan vi göra? Vilka krafter finns det här att åberopa? Vill folket ha fisk i våra vatten? Skulle en föreläsning via edgeforum vara berikande? anmäl ert intresse så kan vi samordna en live föreläsning. Förslagsvis Söndag kvällarna.
  4. kockin

    Lax och fågeldöden

    Dessinformerade nyheter som rapport går ut med! De gör situationen för våra blåmusslor och ejdern oerhört svårare att komma ut med de som verkligen ligger till grund för dess försvinnande. Detta gott folk hotar demokratin i Sverige då vetenskapen fastslagit detta i flera vetenskapligt granskade forskningar. Frågan är om de går att polisanmäla rapport att dom inte gör större research innan dom dessinformerar Svenska folket med gissningar. 18.10 in i sändningen. Vill ni ta del av forskningen så finns den i våra filer och här.https://savethebaltic.wordpress.com/category/tiaminbrist/
  5. kockin

    Lax och fågeldöden

    SVT Rapport, desinformerar befolkningen angående mycket viktiga miljöfrågor Inskickad till SvT. Kl 9.50 15 februari För några timmar sedan gick SVT rapport ut med informationen att blåmusslor och även ejder minskar kraftigt utmed vissa av våra kuster. Istället för att hänvisa till väletablerad vetenskaplig kunskap, publicerad 2009, 2016 och 2017 inom området i högt rankade vetenskapliga tidsskrifter, som tydligt påvisar att det är tiaminbrist (vitamin B1), så inbjuder nyhetssändningen till en gissningslek bland biologer utan att ta hänsyn till den befintliga vetenskapliga litteraturen. Detta förhållningssätt till fakta och kunskap är djupt stötande. Att utan vetenskapligt underlag börja gissa om ”naturliga cycler”, ”klimatförändringar”, ”konkurens av invasiva arter” för att sist nämna tiaminbristen utan att konstatera att just den är vetenskapligt påvisat utefter stora delar av den Svenska kusten, med metoder som är internationellt vetenskapligt accepterade, är ej sakligt eller objektivt. Att dessutom avslutningsvis föra fram att denna minskning av blåmusslan skulle kunna vara ett ”friskhetstecken” för vår miljö, är att kraftigt vilseleda allmänheten om tillståndet i vår yttre miljö. Att miljöjournalistiken har devalverats kraftigt under senare år (förutom klimat frågorna då), med alarmerande brist på kunskap inom kemi och biokemi i vår yttre miljö är ett välkänt faktum, men nya bottennivåer kan uppenbarligen uppvisas. https://doi.org/10.1073/pnas.0902903106 https://www.nature.com/articles/srep38821r https://www.nature.com/articles/s41598-017-13884-1
  6. kockin

    Stöd forskningen

    https://www.facebook.com/donate/2362324373999470/?fundraiser_source=external_url Eventet är endast tillgängligt via Facebook. Vill du ändå stödja forskningen kan man via bli medlem stödja forskningen. Märk insättningen "forskning tiaminbrist" vill du synas som företag eller privat person kontakta mig på savethebaltic@gmail.com Kenneth
  7. kockin

    Stöd forskningen

    Degerselsbygdens Samfällighetsförening (DBSF) uppmärksammade vår tids förmodligen största och allvarligaste miljöproblem. Bristen på vitamin B1, Tiamin, i våra ekosystem. Det är i princip okänt för allmänheten. Det i sig är minst sagt anmärkningsvärt. DBSF vill därför med vårt ställningstagande vara med och öka kunskapen. https://savethebaltic.wordpress.com/2019/02/13/tiaminbristen-stod-professor-lennart-balks-forskning/
  8. kockin

    Stöd forskningen

    De rullar på! Tuff uppgift att informera om en cellulärstörning i våra ekosystem. Då våra myndigheter helt saknar den kemiska insikten. Sva som ansvarar för våra djurs hälsa i våran natur har inte den kemiska kunskapen att förstå bristen på tiamin. De är därför save the baltic salmon driver upion och universitetens 5 punkt. Nå ut med forskningen till folket, som ni säkert läst vid fler tillfällen då Stellan F. Hamrin och Lennart Balk uppvakta vårat Miljödepartementet så fick vi den uppgiften från dom att skapa en upion för ämnet och sprida kunskapen till folket. För på myndigheten kunde man ej göra något. Stellan kan säkert lyfta in mer kött i sakfrågan. Därför behöver vi ert stöd i denna viktiga fråga. Inkomna medel är till att bygga den nödvändiga upion som forskningen behöver. Hemsida byggs nu ideellt av Stephan Weidmark där ska all information lyftas om vad vi konkret gör för forskningen. Det kommer att kosta lite pengar om vi ska få allt de som behövs i form av filmatiseringar och animeringar som beskriver forskningen på att bättre sätt. Här kan era medel stötta de vi gemensamt med forskningen tog beslut för 2år sedan att jobba för. Bästa hälsningar Kenneth https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=2269006753130025&id=100000621669262
  9. kockin

    Bli medlem

    Medlemmar ansluter i allt högre takt. Roligt och viktigt. Snart 500 000 visningar.. https://savethebaltic.wordpress.com
  10. Adresserat till Sven Erik Bucht Hej Kenneth Karlsson grundare av save the baltic salmon. Angående det rådande läget för Östersjöns fisk bestånd är det dags att kavla upp ärmarna för att lösa de verkliga hoten. Tiamin bristen har slagit ut flera bestånd av 2017 års lek av många arter och ålen är av de arter som forskningen fastslagit att dom lider av svår vitaminbrist, de tillsammans med den amerikanska och japanska ålen har forskning visat entydigt att de lider av svårt brist på vitamin b1 eller tiamin. https://www.nsd.se/nm4966753 https://www.vk.se/2605356/katastrofal-laxdod-i-alvenå De är alltså inte fisket i sig som utgör hoten då de uteblir lek pga dåliga värden av just b1 vitamin. Lax öring och Torsken är drabbade de visar dom vetenskapliga utredningarna. Länkar här inunder. Del 1 https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352582974896/ Del 2 https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352701214896/ Pdf filer https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158447256844896å https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158447254699896 https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158447253184896 https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158447251624896 https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158324657799896 Görs inget nu kommer våra bestånd vara allvarligt hotade. Som grundare för save the baltic salmon önskar jag att ministern kontakt tar med våra forskare. 0https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158114183079896 Lennart Balk lennart.balk@aces.su.se Stellan Hamrin stellan.hamrin@hotmail.com Samfällighetsförening bjöd in Professor Lennart Balk från Stockholms Universitet. Han föreläste om Tiaminbristen i ekosystemen i Gunnarsbyns Folkets Hus. Det är en konstaterad brist i vår natur. Ett livsnödvändigt ämne som rent av saknas eller finns i för liten omfattning i det ekologiska systemet. Det handlar om vitamin B1 eller Tiamin. De studier som Balk och hans team har presenterat bekräftas av andra forskarteam och har dessutom publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Länk: http://www.pnas.org/content/115/42/10532 I artikeln citeras professor Balk: “We found that thiamine deficiency is much more widespread and severe than previously thought.”. Det betyder ungefär: Vi fann att Tiaminbristen är mycket mer spridd och allvarligare än vi tidigare trott. Tiaminbristen drabbar fiskevårdens Formel 1, laxen. Professor Balk hade självklart med detta faktum i sitt anförande. Trots att vi styrelsen kände till en del innan så tror jag att många av oss var rejält tagna efteråt. Det drabbar ALLA djur och det drabbar växter. Bilder på drabbade älgar, ejdrar och fiskar skakade om. Älgar i Blekinge och Mellansverige. Ejdrar och fiskar i Östersjön. I Nordamerika saknas älgen i flera delstater. Detta är endast ett axplock ur en näst intill fasansfull verklighet. Kan detta innebära slutet för många arter? Ligger det bakom den nu pågående minskningen av arter i våra ekosystem? Massor av frågor snurrar runt. Vad är det som stör Tiaminet i ekosystemen? Hur kan vi bidra till att det kan åtgärdas? Går det att göra något åt det? Det vi absolut måste och dessutom enkelt kan göra är att skapa en medvetenhet. Kunskap hos allmänhet, media och beslutsfattare. Diskussioner på arbetsplatser, vid middagsbordet samt sociala medier. I nuläget saknas resurser för att Balk och hans forskningsteam ska kunna slutföra sitt arbete. Det vill säga att det behövs pengar. Hittills har finansieringen skett med privata sponsorer. Det handlar om ungefär 30 miljoner kronor. För att knyta ihop säcken saknas det fortfarande någonstans i den storleksordningen. Jag kan tycka att dessa medel borde kunna satsas från aktuella myndigheter. Det handlar naturligtvis om prioriteringar. Inte kan det väl bero på kompetensbrist? För min del förstår jag då inte hur man kan prioritera bort den här frågan. SVA, Länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten för att nämna några aktuella myndigheter som inte verkar tycka att detta är värt mödan. Eller vad det kan vara som utgör ett hinder för att ta tag i frågan. Omfördelning från restaureringsprojekt skulle kunna vara ett gångbart alternativ. Utan fisk behöver vi ju inte några nya lekbottnar. Vi som deltog på mötet i Gunnarsbyn undrar vad som händer nu. Är det inte dags att agera? Forskarna har klarlagt att Tiaminet saknas i ekosystemet. Frågan varför är hittills inte besvarad. På en direkt fråga svarade Professor Balk att det finns hypoteser om orsaken. Forskningsteamet vill inte offentliggöra dessa förrän forskningsstudierna är kompletta. Det känns som att det är angeläget. Vi från Degerselsbygdens Samfällighetsförening uppmanar därför berörda myndigheter att agera. I dagsläget satsas myndighetsresurser på synbarligen sekundäreffekter när det gäller laxen. Såsom svampinfektioner. Släpp eventuell prestige! Låt verkligheten utgöra underlag för den fortsatta hanteringen! Det gäller såväl lax- som artdöd. Text Urban Sandberg Vi är många som väntar på svar ca 20 000 i våra facebook grupper görs inget nu går viktig forskning förlorad. Bästa hälsningar Kenneth Iprincip all post och e-post till regeringen och Regeringskansliet blir allmän handling. Det innebär bland annat att allmänheten och massmedia har rätt begära att få ta del av innehållet.
  11. kockin

    Myndighet och riksdag

    https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kontakt/medarbetarsidor/kalender/2019/externt-kalendarium/2019-01-11-webbinarium-om-vattenmiljo-och-vattenkraft.html
  12. kockin

    Myndighet och riksdag

    Väldigt dåligt svar enligt de skrivna och de vetenskapliga rapporter vi bifogat. Va tycker du?
  13. kockin

    Bli medlem

    Tack Ismo nu planerar vi in nästa event i Umeå där vi kör en hel helg med Ismo som visar hur man gör Ismo Puppan. Tack för att du dessutom skrev att du just blivit medlem..
  14. kockin

    Myndighet och riksdag

    Tom Boringer Naturvårdsverket Jag har fått ta del av ditt mail till Kenneth i Save-the-baltic och uppskattar mycket att du hört av dig. Jag är pensionerad limnolog och har jobbat som forskare vid Lunds Univ. i 25 år med intertrofiska relationer i sjöar och sjörestaurering med betoning på fisk och närsalter och har sedan varit chef för Sötvattenslabbet och Ämnesråd på Miljödep med ansvar för vatten och fisk och lite till inkl. Östersjön. Så jag har ända sedan 1980-talet haft ögonen på M74 och thiaminbrist och med ansvar för frågan för FiV:s del under 1990-talet. Vi var oxå ett par tjänstemän på MILjödep. som tog initiativ till möten med bl.a. NV och Sthlms Univ. 2011. Som fältbiolog, jägare o fiskare har jag oxå kunnat följa faunans utvecklingen vid Kalmarsund sedan 1950-talet och det är ju ingen rolig iakttagelse. Förutom att det mesta av juvenil fisk är helt borta och ersatt med storspigg så har oxå knölsvanen börjat försvinna och det var länge sedan jag såg mer än 3-4 ungar i områden där det tidigare fanns närmare 100 st. Jag skulle uppskatta mycket om vi kunde ses efter helgerna för att utveckla dessa frågor så hör gärna av dig. Många Hälsningar Stellan Hamrin
  15. kockin

    Lax och fågeldöden

    Varför ställer man sig frågande? Varför är det sådant motstånd mot faktabaserad forskning som utom allt tvivel fastslagit vetenskapliga fakta att våra fiskar fåglar och däggdjur dör av en vitaminbrist. Varför ger man i vattenfall fisken tiaminbehandling av kompensations odlad lax och havsöring? detta har man gjort redan i ex antal år allt sedan Fits Simon fastslog den bakomvarande effekten till den död vi såg i vattenkraftens kompensations odlingar. Om vi leker med tanken att vi ej haft vattenkraften,! då skulle vi än idag inte förstått varför våra djur dör där ute,,,så illa är detta.. att det sen är massor av ifrågasättande myndigheter, personer utan kemisk bakgrund gör ju inte sakfrågan bättre. Lägg till att vi allt sedan 60 talet behandlat vetemjölet med just vitamin b1 eller tiamin gör ju att vi människor i största utsträckning ej känner till detta fenomen. Det finns mänskliga åkommer i form av beri beri samt en rad olika sjukdoms bilder, här inuder kan du läsa mer om detta fenomen. https://www.nature.com/articles/srep38821 https://www.aces.su.se/staff/lennart-balk/ https://www.nature.com/articles/s41598-017-13884-1 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0025326X14001271?via%3Dihub https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00244-013-9974-5 http://www.ices.dk/sites/pub/Publication Reports/Techniques in Marine Environmental Sciences (TIMES)/times60/TIMES 60.pdf http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Fallbeskrivning/2016/01/Tiaminbrist-orsakade-laktacidos-hos-patient-med-malnutrition/
  16. kockin

    Lax och fågeldöden

    'Laxdöden gör mig förbannad" FISKEKRÖNIKA Lennart Balk, professor i biokemisk toxikologi vid Stockholms universitet, gästade Gunnarsbyn i början på november. Tiaminbrist och laxdöd stod bland annat på agendan. Jag kan villigt erkänna att jag var både ledsen och förbannad när jag senare styrde hemåt i den mörka förvinternatten. Gunnar Westrin 12:56 | 2018-11-27 Vi har under många år uppmärksammat och debatterat den grasserande laxdöden i många av våra vattendrag. Diskussioner har förts om allt från svampangrepp till industriella utsläpp, från felkrokade fiskar till genetiska problem. Nu vet vi att roten till det onda är brist på vitaminet tiamin, även kallad B1. Defekten har konstaterats, även om framstående forskare som Lennart Balk med arbetsstab ännu inte vet den direkta orsaken till bortfallet av det livsviktiga vitaminet. Däremot kan konstateras att Balks forskning har visat att tiaminbristen grasserar hos land- och vattenorganismer och även bland kolorofyllbärare som träd och växter. Molekylen tiamin är ett av 13 vitaminer som vi behöver få i oss via kosten. Kroppen har svårt att lagra tiamin och därför måste vi ständigt tillföra ämnet. Det finns gott om det i till exempel kött och bönor och i Sverige berikas även spannmål. Skrämmande är därför den tiaminbrist som har uppdagats hos exempelvis laxen. Några av de första iakttagelserna gjordes på fiskodlingen i Stornorrfors i Umeåälven 1974. Sjukdomsbilden var framför allt döende laxhonor och att det mesta av äggen/embryot dog. Eftersom forskarna inte riktigt visste vad det var frågan om, döptes tragedin till M-74. En annan fisksjukdom som har diskuterats är UDN (Ulcerös Dermal Nekros). Forskare anser det vara en sjukdom, ett tillstånd som har beskrivits från England för mer än 100 år sedan. De första riktigt stora utbrotten i vårt land av UDN skedde så sent som på 1970-talet. Ett minne från den tiden var en rapport som berättade att angreppen kom efter en större muddring av hamnarna kring Sundsvall. Fiskarna får större rodnader på kroppen, framför allt kring huvudet, fläckar som sedan blir svampangripna. På så sätt kan man säga att svampangreppen blir sekundära, en följd av själva UDN-sjukan. Den sjukdomsbilden liknar fiskar som är angripna av M-74, eftersom svampangreppen ser likartade ut. Varmare vatten sprider svamparna snabbare, som sommaren 2018. BILD: Gunnar Westrin | SORG. Tyvärr en allt vanligare syn. Balk söker svaret. Foto; Urban Kumpola. Enligt Balk och många andra forskare globalt, har tiaminbristen accelererat genom åren. Oftast börjar processen med att organismen tappar fett. För laxens del betyder det att fisken blir mer orkeslös och att tiaminet, som kroppen i sig skulle behöva, har transporterats till äggen. Generellt sätt ser ”sjukdomsbilden” likartad ut oavsett om det handlar om laxar, älgar, ålar, andfåglar med flera organismer; Metabolismen (ämnesomsättningen) störs kraftigt, med bland annat minnessänkningar och syn- och hörselförändringar. Balans- och orienteringsförmågan kan slås ut, fåglar och fiskar och däggdjur, som älgar, hittar inte målet för resan. Immunförsvaret bryts ner, vilket hos fiskar bland annat kan ge svulstiga svampangrepp. Andningen blir ansträngd och kroppstemperaturen kommer att variera med förlamningar och överdödlighet som följd. För biokemisten är dessa tillstånd självklara anledningar till bristen på vitaminet B1 (tiamin). Tilläggas kan att i USA finns idag delstater som helt har förlorat älgstammarna, vilket enligt vetenskapsmännen beror på just tiaminbristen. Inom forskarskråen anser man att ovan berättade inte är en sjukdom i sig utan en allvarlig brist, möjligtvis att man skulle kunna kalla företeelsen för en ”bristsjukdom”. Idag vet vi att bristsjuka laxhonor kan behandlas med ett tiaminbad och bli friska. Det säger något om hur viktigt tiaminet är. BILD: Gunnar Westrin | KUNNIG DUO. Fiskeguiden och laxfiskeexperten Bert-Erik Vestermark och professor Lennart Balk (höger) i gott samspråk. Vi har genom åren diskuterat hur vi ska komma till rätta med överfisket av torsk, framför allt inom Östersjökomplexet. Naturligtvis har vi människor som vanligt roffat åt oss, utan vidare tanke på kommande år och generationers välmående. Balk menar att här har vi missat något väsentligt, nämligen hur torsken har det med bland annat reproduktionsförmågan och trivseln i havsmiljöerna. Enligt de tester som har gjorts har torsken som organism tappat betydligt mer tiamin än laxen. Metabolismen är hårt drabbad, vilket bland annat visar sig på småväxtheten. I nuläget saktas framför allt ekonomiska resurser för att Balk och hans forskningsteam ska kunna slutföra sitt arbete, där det viktigaste målet naturligtvis är att hitta källan till tiaminbristen. Frågan kvarstår om vi har råd att inte ha råd med detta? FAKTA Tack till Tack till professor Lennart Balk, till Degerselsbygdens Samfällighetsförening som arrangerade mötet i Gunnarsbyn och till Save the Baltic Salmon. www.ranealven.se www.savethebaltic.worldpress.com
  17. kockin

    Sponsorer

    Vi vill tacka Mikael Lundgren för årets stöd! de gör vi genom att förmedla hans företags tjänster..Utan dig fanns vi ej.. https://www.facebook.com/photo.php?fbid=2185520654842325&set=a.186177154776695&type=3&eid=ARBhvnNzPDIL2bPcQCIl-Mhh9J-BNBiy-66ATNAxw5T-mJRX018dLw7ii--SM6T_gw1Jy3JZtNW7U5E6
  18. kockin

    Sponsorer

    Vi vill tacka Jonas Nordigårds för vår sida på Edgeflyfishing som är inne på sitt 4 år av information. Där har vi 65 000 besökare av våra inlägg.
  19. kockin

    Sponsorer

    I savethebaltic's vägnar vill vi tacka Bo Thomasson som genom åren sen han slutade sitt uppdrag som kassör samt årligen varit en av de stöjande personer som burit en stor ekonomisk del för föreningen. https://www.google.se/amp/s/savethebaltic.wordpress.com/2017/02/15/bo-thomasson-en-heders-medlem-fd-kassor-sponsrar-framtidens-vatten/amp/
  20. Var med och stötta forskningen! Köp din bok av Mattias Holmqvist.
  21. kockin

    Lax och fågeldöden

    Degerselsbygdens Samfällighetsförening bjöd in Professor Lennart Balk från Stockholms Universitet. Han föreläste om Tiaminbristen i ekosystemen i Gunnarsbyns Folkets Hus. Det är en konstaterad brist i vår natur. Ett livsnödvändigt ämne som rent av saknas eller finns i för liten omfattning i det ekologiska systemet. Det handlar om vitamin B1 eller Tiamin. De studier som Balk och hans team har presenterat bekräftas av andra forskarteam och har dessutom publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Länk: http://www.pnas.org/content/115/42/10532 I artikeln citeras professor Balk: “We found that thiamine deficiency is much more widespread and severe than previously thought.”. Det betyder ungefär: Vi fann att Tiaminbristen är mycket mer spridd och allvarligare än vi tidigare trott. Tiaminbristen drabbar fiskevårdens Formel 1, laxen. Professor Balk hade självklart med detta faktum i sitt anförande. Trots att vi styrelsen kände till en del innan så tror jag att många av oss var rejält tagna efteråt. Det drabbar ALLA djur och det drabbar växter. Bilder på drabbade älgar, ejdrar och fiskar skakade om. Älgar i Blekinge och Mellansverige. Ejdrar och fiskar i Östersjön. I Nordamerika saknas älgen i flera delstater. Detta är endast ett axplock ur en näst intill fasansfull verklighet. Kan detta innebära slutet för många arter? Ligger det bakom den nu pågående minskningen av arter i våra ekosystem? Massor av frågor snurrar runt. Vad är det som stör Tiaminet i ekosystemen? Hur kan vi bidra till att det kan åtgärdas? Går det att göra något åt det? Det vi absolut måste och dessutom enkelt kan göra är att skapa en medvetenhet. Kunskap hos allmänhet, media och beslutsfattare. Diskussioner på arbetsplatser, vid middagsbordet samt sociala medier. I nuläget saknas resurser för att Balk och hans forskningsteam ska kunna slutföra sitt arbete. Det vill säga att det behövs pengar. Hittills har finansieringen skett med privata sponsorer. Det handlar om ungefär 30 miljoner kronor. För att knyta ihop säcken saknas det fortfarande någonstans i den storleksordningen. Jag kan tycka att dessa medel borde kunna satsas från aktuella myndigheter. Det handlar naturligtvis om prioriteringar. Inte kan det väl bero på kompetensbrist? För min del förstår jag då inte hur man kan prioritera bort den här frågan. SVA, Länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten för att nämna några aktuella myndigheter som inte verkar tycka att detta är värt mödan. Eller vad det kan vara som utgör ett hinder för att ta tag i frågan. Omfördelning från restaureringsprojekt skulle kunna vara ett gångbart alternativ. Utan fisk behöver vi ju inte några nya lekbottnar. Vi som deltog på mötet i Gunnarsbyn undrar vad som händer nu. Är det inte dags att agera? Forskarna har klarlagt att Tiaminet saknas i ekosystemet. Frågan varför är hittills inte besvarad. På en direkt fråga svarade Professor Balk att det finns hypoteser om orsaken. Forskningsteamet vill inte offentliggöra dessa förrän forskningsstudierna är kompletta. Det känns som att det är angeläget. Vi från Degerselsbygdens Samfällighetsförening uppmanar därför berörda myndigheter att agera. I dagsläget satsas myndighetsresurser på synbarligen sekundäreffekter när det gäller laxen. Såsom svampinfektioner. Släpp eventuell prestige! Låt verkligheten utgöra underlag för den fortsatta hanteringen! Det gäller såväl lax- som artdöd. Urban Sandberg Forskare varnar! Del 1 https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352582974896/ Del 2 https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352701214896/0 https://savethebaltic.wordpress.com/2018/11/13/kanske-arhundradets-viktigaste-miljofraga-men-den-forefaller-ointressant-pa-myndighetsniva/
  22. kockin

    Lax och fågeldöden

    50 tal döda fåglar från skärgården i Stockholm. Foto Patrick Bergqvist.
×