Andreas89

Anodisera hemma

42 inlägg i detta ämne

Som så många andra här på forumet har jag ofta önskat att jag hade en anodiseringsverkstad i närheten där man kan byta småjobb mot fikapengar. I brist på detta har jag spanat efter alternativ och om det eventuellt går att göra själv. 

 

En dag när jag satt och forskade snubblade jag över det faktum att man inte nödvändigtvis behöver förvara och handskas med koncentrerad svavelsyra, vilket har varit ett tvärnej för mig. Natriumvätesulfat kan användas och det kan köpas över disk i granulatform som är betydligt trevligare att förvara och blanda. Skyddsutrustning och kärl i rätt sorts plast fanns hemma så det räckte med tur till clas ohlson och kjell för att komma igång. 

 

Första försöket blev rätt bra till min stora förvåning. Det var en liten bit 6082 som verkar ta färg som en svamp. 

 

DSCF6155_zpsxpgmjzse.jpg

 

Andra körningen blev en lite större skräpbit 6026. Färgen blev jättefint uniform men legeringen tar inte färgen lika bra som 6082. Den fick ligga bra länge i färgbadet men blev aldrig orange utan brun. 

 

DSCF6164_zpsuwr4mhbp.jpg

 

Idag testade jag att beta av ovan anodisering i natriumhydroxid (helt vanlig propplösare) och det gick enligt plan. Den fick anodiseras på nytt och färgas blå och återigen blev färgen uniform och fin.  

 

DSCF6193_zpscnjoghwt.jpg

 

Så ja, har man grundläggande kunskaper om vad processen går ut på kombinerat med en stor dos försiktighet och sunt förnuft så verkar det här gå över förväntan trots en tämligen enkel setup med ett par uppenbara brister. Om intresset finns kan jag fota och beskriva processen närmare nästa gång. Det finns säkert flera av er som kan komma med bra tips. 

 

 

8 personer gillar det här

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

För en som är novis i ämnet. Är det möjligt att anodiserad material som redan är anodiserat?

Tänkte om man kan byta färg på en rulle eller rullfäste som redan är färgat?

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Imponerande! Jag gissar att du vill hålla processen lite hemlig, men man blir ju sjukt nyfiken!

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

För en som är novis i ämnet. Är det möjligt att anodiserad material som redan är anodiserat?

Tänkte om man kan byta färg på en rulle eller rullfäste som redan är färgat?

 

Man anodiserar nog sällan (observera att jag bara gissar här) på en anodisering så att säga utan man betar bort den existerande anodiseringen tills man har ren aluminium, sen kör man på nytt i den färg man vill ha. Det låter krångligare än det är, ovan orangebruna del är bara hängd i ett glas med en svag blandning med propplösare i en kvart, tvättad med varmvatten och yes, och sen hade jag ren aluminium att utgå ifrån på nytt. 

 

Hade jag haft en enklare rulle med ett par extraspolar liggandes hade de legat risigt till vid det här laget ;)

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Man anodiserar nog sällan (observera att jag bara gissar här) på en anodisering så att säga utan man betar bort den existerande anodiseringen tills man har ren aluminium, sen kör man på nytt i den färg man vill ha. Det låter krångligare än det är, ovan orangebruna del är bara hängd i ett glas med en svag blandning med propplösare i en kvart, tvättad med varmvatten och yes, och sen hade jag ren aluminium att utgå ifrån på nytt.

Hade jag haft en enklare rulle med ett par extraspolar liggandes hade de legat risigt till vid det här laget ;)

Lysande! Tack för snabbt svar!

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Imponerande! Jag gissar att du vill hålla processen lite hemlig, men man blir ju sjukt nyfiken!

 

Jag visar gärna hur jag gör, jag har egentligen bara sammanfattat de grundläggande tumregler jag hittat via google och gjort ett första försök. Jag är mer rädd att någon ska börja svabba med syror, baser och ström utan vidare omtanke bara för att tanken på en röd Danielsson blir för mycket ;) Jag är själv rätt nojig med sånt här.

1 person gillar det här

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Grymt sugen på att prova på en gammal Loop LW 8-12 jag har liggande.

Om du vill så skriv gärna vilka mängder, fabrikat och inköpsställen du har använt.

Skickat från min iPhone med Tapatalk

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

En storspole ställer kanske till större bekymmer än mina små testbitar så det kan vara bra att jag testar det först innan jag sitter här och ger några tips. 

 

Jag försökte knacka bronslagret ur den enda "skräpspole" jag hade liggandes men det satt som berget, annars hade det blivit ett test redan ikväll. 

1 person gillar det här

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Jätteintressant! Lägg gärna ut lite mer utförlig beskrivning om hur man gör. Det är ju knappast ditt ansvar om nån spiller syra på sig..

Man får givetvis vara försiktig när man handhar syror. Skyddshandskar skyddsglasögon ovs men det förstår nog de flesta.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Hej

 

Ved ni hvorfor Danielsson (absolut) inte ønsker a anodisera deres ruller ?  Jeg har spurgt til det (flere gange... ;-)  ) og de svarer at det inte kommer på tale.....

 

Oj....en Svart 8twelve..... ville (for mig) være en helt anden rulle.....  ;-)  ;-)   

 

??

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Hej

Ved ni hvorfor Danielsson (absolut) inte ønsker a anodisera deres ruller ? Jeg har spurgt til det (flere gange... ;-) ) og de svarer at det inte kommer på tale.....

Oj....en Svart 8twelve..... ville (for mig) være en helt anden rulle..... ;-) ;-)

??

Har för mig att Danielsson lämnar bort sina rullar för anodisering till en annan firma. Men jag kan ha fel?

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Ja. Det mener jeg også dom gør.

 

Jeg har hørt at man skal lave en batch på ca. 100 rullar for at dom vil anodisere i eks. svart......  ;-(

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Jag har så klart ingen aning, Danielsson kanske har goda anledningar, men själva arbetsinsatsen hos verkstaden som anodiserar är näst intill noll för att färga in olika kulörer. Kanske blir byråkratin krångligare med specialbeställningar hit och dit. Eller så kanske de tillverkar rullarna i en legering som bara blir bra som natur och svart. 

 

Jätteintressant! Lägg gärna ut lite mer utförlig beskrivning om hur man gör. Det är ju knappast ditt ansvar om nån spiller syra på sig..
Man får givetvis vara försiktig när man handhar syror. Skyddshandskar skyddsglasögon ovs men det förstår nog de flesta.

 

Nä det är så klart rätt. Jag kör en bildserie med förklaringar inom kort :)

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Eller ja, näst intill noll är att ta i. En körning som tar 40-60 min i natur kanske tar en halvtimme extra med infärgning så priset bör gå upp en aning. Men det är nog många som gärna betalar mellanskillnaden.  

1 person gillar det här

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Kortfattat

 

Man kör som många redan vet en elektrolys, alltså att man leder en ström mellan en anod (positiva änden) och en katod (negativa änden) genom en elektrolyt, i det här fallet en syralösning. 

 

Det du behöver är en strömkälla, en anod (vår aludel, därav anodisering), något att hänga anoden i, en katod, en lämplig syralösning. 

 

Det som händer är i korta drag att väte frigörs vid katoden, och syre vid anoden, och det byggs upp ett skikt av aluminiumoxid på aludelen. Det är detta som bildar den hårda fina ytan och den byggs upp i form av mikroskopiska små rör som växer vertikalt rätt upp från delens yta. Det är detta som möjliggör infärgning, när man doppar delen i färg så tar dessa små porer eller rör upp färgen och den kan därefter stängas in på kemisk väg eller med värme.

 

Till skillnad från vad man kan tro döljer anodisering inga skavanker. Skit in skit ut gäller så ser du en fin matt eller blank anodiserad del så är det inte anodiseringen som är tricket utan förarbetet på aludelen. Undantaget är hårdanodisering där man tillsätter en långt större spänning vid ca 0 gradig elektrolyt för att kunna bygga upp ett djupare skikt av aluminiumoxid. Detta bidrar till den stenhårda gråa ytan med nästan blästrat utseende som exempelvis Lamson har på sina rullar med Hard Alox behandling.

 

Om processen mer ingående

 

Det viktigaste om man vill testa är att fundera på hur stora grejer man vill anodisera. 

 

Jag överväger att anodisera om extraspolen till min Emanuelsson. Då behöver jag veta arean på denna. Det snabbaste sättet för mig är att öppna Fusion 360 och göra en grov cadritning.

 

fusion_zpss573puda.png

 

Jag skippar de minsta detaljerna och bedömer att det blir träffsäkert nog för ändamålet. Programmet anger att arean i det här fallet är 2.36 kvadratdecimeter.

 

Det verkar ju jättesmidigt och färdigt där men eftersom vårt utmärkta enhetssystem inte riktigt fått fäste i amerikat får vi anpassa oss lite innan vi kan använda deras fina kalkylatorer och formler. 

 

Vi måste först räkna om arean till kvadrattum. Jag föredrar att skriva "2.36 square decimeters to square inches" i googles sökfält helt enkelt och får då 36.5 square inches som svar.

 

Sen måste vi bestämma hur tjockt vi vill anodisera. Ca 10-12 mikrometer verkar vara en vanlig rekommendation för att färgen senare ska få ett tillräckligt tjock lager att lägga sig och via google får vi återigen ordna fram detta till jenkarnas "mil". Så "10 micrometers to mil" ger ca 0.4 mils.

 

Den sista variabeln vi behöver är ström över area. 12-18 ampere per kvadratfot är en vanlig rekommendation från proffsen, så vi kan testa att lägga oss i nederkant så 12 ampere/sqft.

 

(Efftekterna av att köra med för låg eller hög ström vet jag inte mycket om än)

 

Då kan vi peta in dessa siffror i en kalkylator - http://www.ndhsubmersiblescience.com/ano/720rule.html

 

och vi får: 

 

calc_zpsyzqokeeo.png

 

Det är först nu vi kan fundera på vad vi behöver för strömkälla. Jag har ett litet ställbart labbaggregat (Kjell och co, 749:-) som lustigt nog går till 3 Ampere och 30 Volt. Anledningen att jag inte köpt ett kraftigare är att jag ämnar bygga betydligt mindre rullar och valde då att spara lite pengar där. Framtiden får utvisa om det var dumt.

 

Jag kommer nog testa med denna spole ändå genom att lägga mig på en aningen lägre strömdensitet, men här har jag ännu kunskapsluckor och jag gissar att mina första försök blev bra just för att jag la mig på en hygglig sweet spot från början.

 

Steg för steg

 

Förberedelse - Fram med skyddsglasögon, plasthandskar. Klädseln bör vara ett förkläde eller exempelvis en tröja med dragkedja som bara kan slitas av vid spill. Ställ fram bakpulver eller bikarbonat på bänken, det kan neutralisera syraspill. Ställ fram vinäger på bänken, det kan neutralisera basspill. 

 

Jag har svårt att föreställa mig ett mer patetiskt sätt att förlora synen på än vid daltande med sin flugfiskeutrustning, så säkerheten först. 

 

1. Rengöring av aludelen

 

Jag kör varmt kranvatten och yes, följt av sköljning i avjoniserat vatten. Bäst är nog att använda avjoniserat vatten hela vägen men jag snålar medan jag bara experimenterar nu i början. 

 

Plasthandskar på redan nu, alla former av fett och smuts är ovälkomna redan från start.

 

2. Frivillig betning i Natriumhydroxid

 

Jag hade en burk Mr Muscle propplösare som visade sig vara 100% NaOH. Ett par procent tillsats i vatten räcker gott. Skyddglasögon på från och med nu. Baser är läskiga grejer som vad jag förstått inte svider när du får de i ögonen förrän det är för sent.  

 

Delen doppas i ett par sekunder bara om syftet är att ta bort eventuella fettrester. Längre tid om man vill bryta ner finishen till en mer matt look.

 

Sköljning av delen i avjoniserat vatten direkt efteråt, det är ett genomgående tema mellan varje steg.

 

3. Anodisering

 

Aludelen, eller anoden, behöver fästas på ett bra sätt, och endast bly eller aluminium eller titan är välkommet i vår syralösning. Jag väljer alu för att jag har en tunn stång som är smidig att gänga i änden efter behov, och den verkar leda ström fint. Svetstråd i aluminium finns på clas ohlson och är en vanlig rekommendation.

 

Vid kontaktytan mellan fästanordning och aludelen kommer den inte att anodiseras. Vanligast är därför att man exempelvis kör in en alutråd i ett hål. I mina testbitar har jag gängat ett hål men på exempelvis en emanuelssonspole finns inga gängor. Man ser dock att de mycket riktigt haft någon typ av fästjigg i ett av hålen då anodiseringen har en lucka där.

 

DSCF6197_zpsrztdfxse.jpg

 

Jag nyper fast min gängade stång och mutter på samma plats.

 

DSCF6200_zps83wubr5l.jpg

 

Stången kommer delvis att anodiseras och bör betas i natriumhydroxid eller rensas mekaniskt så att inte kontaktytorna är anodiserade till nästa körning.

 

Jag brukar för övrigt fästa upp delen i ett tidigare skede. Då kan man flytta runt delen utan att behöva röra den vid rengöring etc. 

 

Min 1:4 syralösning bor i en bunke i en bunke med ett lufttätt lock. Det känns säkert vid förvaring och den större bunken utgör droppskydd vid arbete.

 

Natriumvätesulfat köper jag i form av produkten "pH minus" som är ett ph-reglerande medel för pooler. Finns på clas ohlson. En burk på 1.5kg räcker alltså till 7.5 liter syralösning. Det är förmodligen väldigt lång tid för mig. 

 

DSCF6205_zpslng8j49d.jpg

 

Katoden är oftast antingen av alu eller bly. Jag hade plattstång i alu liggandes och böjde till en bit så att den kan hängas på kanten. Vill jag ha lite större yta i syran så vänder jag på den. Den verkar stå stadigt nog så. Vad gäller areaförhållandet mellan katod och anod så finns det så många olika rekommendationer att jag inte vet vad jag ska tro. Vanligaste tumreglerna när man läser runt är antingen 1:3 eller 3:1 förhållande i area mellan katod och anod, vilket är oerhört märkligt. Kontentan verkar vara att det finns lite spelrum här så jag kör runt 1:3 till en början och ser hur det utvecklar sig. Den är inte varm efter körning och vad jag förstått är värmebildning ett problem som kan uppstå om man närmar sig gränsen för vad som är lämpligt.

 

DSCF6208_zpswmtmo40j.jpg

 

Röd positiv kabel kopplas till anod, svart negativ till katod och sen stegrar man långsamt strömstyrkan (om man har möjlighet) eller slår helt enkelt på strömmen om man kör med en batteriladdare eller liknande.

 

Bilderna nedan är från en misslyckad körning av spolen som jag fick avbryta (kontaktproblem mellan upphängning och spole) och strömstyrkan är under uppgång. Vätgas börjar bubbla från katoden och syrgas från anoden. 

 

Denna vätgas bör vädras bort. Vi talar om så små mängder att den inte utgör någon direkt hälsofara, men den är lätt och stiger snabbt och vi vill inte att den får ansamlas i några större mängder. 

 

DSCF6211_zpsx8bftftg.jpg

 

DSCF6210_zpsbrvxowl0.jpg

 

Ett proffs skrattar åt min setup av främst tre anledningar: 

 

  • Den är liten så värmen stiger under körningen.

 

  • De som har koll verkar även ha antingen en katod i vardera ände eller att katoden på något sätt går utmed hela sidorna av baljan. Under är inte bra, man vill inte riskera kortslutning. Vad jag förstått har många proffsbaljor en bly-lining runt hela sidorna.

 

  • Sist är det även bäst att ha god genomströmning med hjälp av en pump eller liknande. Dels stör de gasbubblor som ansamlas på anod och katod den kemiska processen. Dels kan elektrolyten värmas upp lite ojämnt runt delen vilket leder till ojämn verkan i anodiseringen och skavanker i resultatet.

 

Det sistnämnda problemet kan dock undvikas till viss del genom att skaka loss bubblorna mellan varven. Det här är en fördel med att ha en riktigt stadig upphängning för anoden för då kan jag i mitt fall knacka antingen på lådans utsida eller på träbiten som allt hänger i. Jag har gått och knackat loss bubblorna var femte minut eller så och jag ser inga ojämnheter i ytan än så länge.

 

En detalj jag inte förstått till fullo än är hur motståndet, eller resistansen, utvecklar sig under körningens gång. I takt med att aluminiumoxidskiktet byggs upp leder anoden ström sämre och sämre och enligt ohms lag vet vi att när resistansen ökar måste spänningen öka för bibehållen strömstyrka. Det normala är således att volttalet stiger så länge anodiseringsskiktet växer i tjocklek. I mitt fall ställer jag in min strömkälla på konstant strömstyrka och följer spänningens utveckling under processens gång. Det som ofrånkomligen händer i min balja är att spänningen når en peak efter ca 5-10 minuter, för att sedan falla marginellt under resten av tiden. Jag misstänker att det beror på att elektrolyten värms upp en aning och att detta då påverkar resistansen i kretsen så pass mycket att nettoförändringen blir en sänkning över tid. Detta är dock fortfarande ett frågetecken. 

 

Jag funderar på att ha lite vatten i botten av stora baljan och kyla med is och se vad som händer, men det visar sig om det blir nödvändigt. Vid 40-50 grader börjar porerna i anodiseringen stängas igen och resultat blir ojämt vilket leder till att även eventuell infärgning kommer bli skräp. Med min lilla ström och spänning håller sig dock lösningen långt under dessa temperaturer.

 

Jag brukar landa runt 40 minuter på kalkylatorn med 12 volt per kvadratfot och då har man förhoppningsvis en underbart vacker naturanodiserad, porös yta. Jag stänger av strömmen, rycker strömkabeln ur väggen, och sen lyfter jag upp delen omedelbums och låter den droppa av. När den inte droppar mer och riskerar syraspill så lyfter jag över den i sköljbaljan med avjoniserat vatten.

 

4. (Frivillig) Färgning

 

Porerna på aludelen gapar nu tomma och vi har möjligheten att ge delen lite färg att suga i sig.

 

Man kan använda karamellfärg eller klädfärg men jag hittade professionell färg för ändamålet billigt i england (gateros platering hette firman). Denna sanodalfärg har fördelen att den är tillverkad för utomhusbruk och har mycket god beständighet mot UV-strålning, vilket så klart är viktigt om vi ska anodisera fiskeprylar. 

 

Jag beställde några få gram av en rad färger (nog för en färgbalja på ca 1 liter för varje färg) och det blev någon tjuga eller två styck och nån hundring i frakt.

 

Färgerna levererades i antingen flytande eller fast form och det skickades med riktigt ingående bruksanvisningar för varje kulör.

 

DSCF6209_zpssufoqo1s.jpg

 

De blandas ut i avjoniserat vatten och håller sedan tills pigmentet tar slut (knappast troligt vid hemmabruk) eller tills man smutsat ner dom. Sköljer vi allt som ska ned i dessa burkar ordentligt i avjoniserat vatten håller de alltså i åratal.

 

Jag köpte små burkar med tillräcklig diameter för mina ändamål, så där får de bo.

 

DSCF6213_zps9pfmpqwq.jpg

 

Enligt manualerna bör infärgningen ske vid mellan 25-60 grader. Varmare färg ger en snabbare och mer effektiv infärgning. Jag brukar ställa färgburken som ska användas i en större bunke med varmt kranvatten innan användning för att få upp tempen till ca 35-40 grader iallafall.

 

Notera dock att svart är en helt annan historia och den svåraste färgen att få till bra. Manualen föreslår uppvärmning till 60 grader en lång stund innan infärgning, och att själva infärgningen också sedan sker vid 55-60 grader över upp till 20 minuters tid. Svart blir inte heller bra vid för tunna anodiseringslager så minst 12µm gäller för bra resultat. 

 

Efter omrörning av färgen sänker man ner delen i färgbadet. Tiden avgör graden av infärgning så det är bara att lyfta mellan varven och se hur det går. Är legeringen inte den bäst lämpade så händer det inte jättemycket. Väldigt stor skillnad till 6086 fördel gentemot 6026 i mina första test, så det stämmer väl med vad jag fått höra på förhand. Google är en bra vän om man undrar vilka legeringar som funkar och inte.

 

5. Försegling

 

När man är nöjd med kulören är det dags för försegling. Många verkstäder involverar kemi vad jag förstått men enbart värme är också en vanlig rekommendation. Mot slutet av anodiseringssteget börjar jag koka på en kastrull med tillräckligt med vatten för att täcka delen. Innan det börjar koka är det dags att bromsa. Bäst är precis under kokpunkten. Så varmt som möjligt, men utan den extra omrörningen av bubblorna som utsätter färgen för onödig stress innan den är förseglad. 

 

Nedsänkningen av delen i vattnet är för övrigt ett ganska nervöst ögonblick för nu kommer du märka om färgen sitter som den ska och anodiseringen blivit lyckad, eller ifall färgen sköljs bort antingen helt eller fläckvis. 

 

Ca 30 minuters försegling i vattnet, perfekt tillfälle att börja röja undan efter sig.

 

Jag har använt kranvatten, det verkar fungera fint, men förmodligen är avjoniserat bäst återigen.

 

6. Klart!

 

Katoden kan lämnas i badet i ett par år innan den säckar ihop men jag vill stänga baljan och droppar därför av katoden, sköljer den i avjoniserat vatten och förvarar den sedan separat.

 

Så väl sköljbalja, syrabalja och färgbaljor är nu bara att förvara på ett renligt sätt så håller de länge. Sköljvattnet ämnar jag så klart byta ibland, men kanske inte efter varje körning. 

 

Så har jag gjort och så tänker jag i dagsläget. Jag kommer att komma tillbaka hit och göra små justeringar vartefter jag lär mig mer  :)

 

Bra länkar:

 

Min idé föddes här: http://www.observationsblog.com/sciencetechnologyexperiments/anodizing-and-dying-aluminum-without-battery-acid

 

Men de flesta saker jag googlat på har lett hit. Anodiseringens bamboo rodmaking kan man säga, sjukt mycket bra information men mycket klick och scroll för att hitta rätt :)http://www.finishing.com/index.html

 

Mycket bra sammanfattande PDF kring anodisering i allmänhet med fokus på att anodisera vid en lägre strömstyrka (3-6 A/fot²): http://www.caswellplating.com.au/LCD.pdf

Redigerad med Andreas89
6 personer gillar det här

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Såna här trådar är ju bara så jävla bra! 

1 person gillar det här

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Håll till godo :) Om någon vill testa så googla vidare för all del innan ni kör igång, kanske fångar ni upp något viktigt som jag missat än så länge. 

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Jag delar gärna med mig av mina misstag så ni får hänga med i läroprocessen så jag kör en beskrivning av en fallgrop jag trillade i också.

 

De två första gångerna jag har betat av anodiseringen på en del har det gått jättefint. Natriumhydroxidlösningen angriper aluminium och det frigörs vätgas som bubblar igång, så bäst är att ventilera bort denna vätgas återigen. 

 

Hur snabbt natriumhydroxiden betar bort aluminiumoxiden beror främst på lösningens styrka och dess temperatur. Vid mina förstå två betningar körde jag kallt vatten och en svagare lösning vilket ger en långsam process. När jag stoppat har det bildats ett svart smutsigt skikt på aludelen som enkelt tvättas bort med en bit hushållspapper eller en borste, och sen har jag haft en ren och fin alulegering att börja om med.

 

Efter den misslyckade körningen av spolen ovan betade jag bort den lilla anodisering som blivit gjord för aggressivt. Vattnet var lite varmare och lösningen blev lite starkare och jag tittade bort för länge.

 

Det som händer när man gör det misstaget är att natriumhydroxiden fortsätter angripa den aluminium den kan komma åt även efter att den är klar med anodiseringens aluminiumoxidskikt. Det handlar om små mikrometer i taget så vi håller inte på att tumma på toleranser och förstöra vår del om vi inte lämnar den väldigt länge. Däremot tappar aluminiumlegeringen dess ursprungliga utseende eftersom natriumhydroxiden lämnar kvar övriga metaller.

 

6026 som det handlar om i det här fallet har exempelvis följande ingredienser:

 

6026_zpsp6xoxpoz.png

 

När aluminiumet betas bort och dessa ämnen synliggörs blir delen från ljust grå till svart beroende på hur djupt aluminiumbetningen fått fortgå. Min del ser ut så här efter rengöring.

 

DSCF62171_zpstxul6gql.jpg

 

Återigen, det är ingen större fara, vi har inte förstört delen om vi inte låtit detta fortgå så långt att vi börjar ta bort hundradelars millimeter. 

 

Hos en verkstad är detta ett ickeproblem för de har starkare lösningar att doppa delen i som låter aluminiumet vara men angriper övriga metaller. "De-smut" kallar de processen på engelska, jag är osäker på den svenska översättningen. Salpetersyra kan användas exempelvis, men det är inget jag är intresserad av att ha i skåpen. Så värsta fallet nu är att spolen får skickas till en verkstad.

 

Ett alternativ är att fästa upp spolen i svarven och putsa upp delen på mekanisk väg. I såna fall blir det väldigt fint sandpapper för att inte riskera att släta ut några konturer så det tar lite tid, särskilt med tanke på att man måste in i de 32 hålen och göra snyggt. 

 

Det återstår att se hur jag gör. Att skicka in den är säkrast så klart men försiktig slipning med 1200 och 2000 papper lär inte göra någon större skada heller. 

 

Så där har ni en risk med att anodisera om en spole hemma, både betningen och anodiseringen i sig går lätt snett om man slarvar. Jag tänkte att det är bäst att förmedla det då jag gissar att det mest intressanta jobbet hos er som läser är just en omfärgning av en spole eller rulle. 

Redigerad med Andreas89
1 person gillar det här

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Verkligen intressant läsning Andreas. Du tycks ha hittat en ny subhobby inom flugfisket.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Jag får skylla det på J Gustavsson. Det var han som refererade mig till Chris Henshaws tråd på clarks i våras. 

 

Och Björn Emanuelsson. Innan jag pratade med honom trodde jag att man behövde ett garage fullt av riktigt rejäla doningar för att bygga en rulle, men han pekade på sin lilla unimat 3 (en väldigt liten svarv) och sa att han kunde bygga en rulle på den om han bara fick lite tid.

 

Sen får vi se hur det går, det kanske blir pannkaka. Stången är sågad och det återstår bara några få frågetecken innan det är dags att sätta igång. 

1 person gillar det här

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Äntligen en kvalitetstråd på Edge. Har varit mycket distraherande skit på sistone...

Tack, Andreas! [emoji3]

2 personer gillar det här

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Slänger in en liten uppdatering.

 

Att bara gänga in upphängningen i anoden har visat sig vara otillräckligt. Jag hade en till körning förutom spolen ovan där anodiseringen kröp in i gängan och till slut isolerade upphängningen. 

 

Jag har även alltid haft marginellt kraftigare gasbildning på upphängningen i sig än på delen som ska anodiseras, vilket även har visat sig i att upphängningen tar färg bättre än aludelen.

 

Jag har kört två körningar nu med ett expanderande litet rör och en kil som smackas dit och det verkar vara en bättre lösning. Som man ser på bilden blir kontaktytan flera millimeter bred och det är nu ingen skillnad i verkan mellan upphängningen och aludelen. 

 

DSCF6298_zpsaojznui4.jpg

 

Jag har även testat lägre strömstyrkor. Både 8A/ft² och senast 6A/ft². Jag föredrar det helt klart för man får en beskedlig process med mindre bubbel och den flackare utplaningen i spänning kan möjligen tolkas som att temperaturen i baljan blir mer stabil. Bäst av allt är att det nu inte blir några "hot spots" i infärgningen runt kontaktpunkten till upphängningen, vilket jag fick vid 12A/ft². Förmodligen på grund av att det blev varmt just där utan omrörning i baljan. På tal om värme så får jag även en mindre peak i spänningen när jag är framme och knackar loss syrgasbubblorna från anoden. Tidigare drog den iväg med flera volt, vilket även det tyder på att elektrolyten allra närmast anoden inte är lika uppvärmd i förhållande till övriga baljan som den var vid 12A/ft². 

 

Jag testade även svart som är den svåraste färgen. Tydligen ska det färgas in vid 55-60 grader vilket jag först missade så nedan del är lite smygvärmd under processens gång. Nästa försök kommer nog få djupare svärta.

 

Jag har knåpat ihop en liten stålhållare i emco-stil till svarven så det blir nog en lång rad svarta övningsprojekt framöver.   

 

DSCF6304_zpstwzhwvxh.jpg

 

Jag kommer även föra loggbok över mina experiment framöver så man lär sig något. Hur kommer det sig exempelvis att spänningskurvan peakar efter 5-10 min och sedan faller vid högre strömstyrkor, men blir näst intill konstant när man kliver ner till 6 A/ft²?

 

Viktiga frågor det här :huh:  

 

8_zpssdjqctep.png

 

6_zpsvrrysnpx.png

Redigerad med Andreas89

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Hallå är det så du vill så kan du skicka spolen till mig så kan jag rengöra den åt dig.

jobbar på en anodiserings anläggning nämligen. dock så sysslar jag med större saker en flugrullar tyvärr.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att lämna en kommentar

Skapa ett konto

Registrera dig för ett nytt konto i vårt samhälle. Det är lätt!


Registrera ett nytt konto

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här.


Logga in nu

  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    Inga registrerade användare tittar på detta sida.