Hoppa till innehåll
kockin

Lax och fågeldöden

Recommended Posts

https://www.svtplay.se/video/19818464/lokala-nyheter-vasternorrland/svt-nyheter-vasternorrland-26-okt-21-25?start=auto0

Forskare varnar: ”Vi står inför en kollaps för många arter”

Publicerad 26 oktober 2018

Fiskdöden i Ljungan och andra älvar är toppen på ett isberg. Det menar forskare vid Stockholms universitet som kan visa ett samband med fågeldöd och påverkan på många andra arter runt jorden. Forskarna misstänker att luftföroreningar kan vara orsaken och varnar för en hotande kollaps.

Forskarna på Stockholms universitet ser ett tydligt samband mellan fiskdöden i många Östersjöälvar och den kraftiga nedgången för en rad sjöfågelarter Östersjöområdet och Bottniska viken. Det handlar bland annat om ejder och olika dykänder. Man har även sett påverkan på så skilda arter som blåmusslor och älgar. Djursjukdomarna är en effekt där den gemensamma nämnaren med stor sannolikhet är brist på vitamin B1 som även kallas tiamin.

– Vi har bevisat att många arter har brist på tiamin, säger Lennart Balk som lett studien vid Stockholms universitet.

Upptäcktes på 70-talet

Redan på 70-talet upptäcktes sjukdomar hos den odlade laxen i Bergeforsens laxodling vid Indalsälven, sjukdomarna M 74 och UDN konstaterades hos fisken. Sedan dess har sjukdomsutbrotten fortsatt i många åar och älvar, vissa år har de försvunnit för att sedan återkomma på ett oregelbundet sätt.

Inledningsvis förstod man inte vad som orsakade sjukdomarna men på 90-talet upptäckte man att laxen som insjuknade i M 74 hade brist på tiamin. Nu menar forskarna att tiaminbrist är orsaken till att fisken även drabbas av en rad andra sjukdomar.

– UDN, M 74, svampangrepp och andra sjukdomar är en sekundär effekt som uppstår när immunförsvaret blir nedsatt, vilket uppstår vid tiaminbrist, förklarar Lennart Balk.

Total kollaps

Tidigare insjuknade fisken oftast efter leken men de senaste åren har utbrotten skett allt tidigare vilket antagligen påverkat reproduktionen i flera vildlaxbestånd. I Ljungan saknas de två senaste generationerna av laxungar. Efter det senaste sjukdomsutbrottet riskerar även årets lek att slås ut och älvens vildlax anses vara hotad, men Lennart Balk poängterar att den situation vi står inför är betydligt mera allvarlig än så.

– Vi står inför risken för en kollaps av hela populationer bland många arter, säger han och pekar på att liknande sjukdomsutbrott som de i Östersjöområdet även har observerats i bland annat Nordamerika.

Forskningsresultaten från Stockholms universitet redovisades nyligen i PNAS, en publikation från den amerikanska vetenskapsakademien.

Över hela världen

Nu misstänker forskarna att det i bakgrunden är luftföroreningar som orsakar tiaminbristen hos ett stort antal djurarter och man ser problemen på många håll i världen, såväl hos fiskar i Alaska som alligatorer i Florida.

I det här skedet tror man inte att människor direkt hotas av tiaminbristen i naturen eftersom vi tillsätter vitamin B1 i vissa livsmedel och i fångenskap kan till exempel fisk medicineras medan de vilda arterna slås ut. Samtidigt kan man i nuläget inte bedöma vad situationen innebär på sikt.

Redigerad med kockin
  • Sad 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Naturligtvis så är det en sorts vitaminbrist! Vi  människor står för till 99,99%av dessa.. Vi förstör både hav & land--allt för pengar. Endast är vi förstör oss själva! kommer vi att förstå.

  • Like 2

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Fullt övertygad över att problemet beror på oss själva!...Torneälvs-Laxen/Lainio...MILJÖGIFTER.

Om dom som minns....så publicerade jag laxar fångade 2006 upp i Lainioälven....märkligt med röda fläckar...som nån idiot!..sa "att! dom har hård älv att bestiga":lol: EXAKT där dom har haft sina "blommor"-svamp. Kalix-älvens Lax...har betydligt svårare..." En Gran i trappan"..var svaret när ingen fick nån Lax uppströms:rolleyes:

Var kommer Lainio älvs Laxen egentligen från?   den var ju utdöd...den fanns ju inte längre?...ingen knullar så bra för så kort kort tid.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Prata nyss med radion och Cristian christian.stroberg@sverigesradio.se han har full koll på att laxen fått tiamin i vattenfalls anläggningar och då faller allt arbete runt laxen som ett korthus, sva hav medmera är på mycket tunna isar. Christian har nyligt pratat med miljöministern som bifinner sig i Österrike. Så det kommer mera..vi är pg och det känns som en viktig del seger...

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
westrin_ryter_start-705x529.jpg

Gunnar Westrin manar till aktion kring Östersjön.

Källa:https://www.fiskejournalen.se/westrin-om-eko-kollapsen-vi-maste-paverka-politikerna/

 

Nu slår forskare larm om att vi kan stå inför en ekologisk kollaps, där många arter kan drabbas väldigt hårt. Orsaken anges vara luftföroreningar och tiaminbrist, alltså vitamin B.

Det är forskare vid Stockholms universitet som drar de sorgliga slutsatserna i en intervju med SVT. Fiskejournalen har i ett flertal artiklar rapporterat om döda och sjuka fiskar i samband med höstens lek, och forskarna menar att detta bara kan vara toppen på ett isberg. De kan också visa ett samband med fågeldöd och påverkan på många andra arter runt jorden. Djursjukdomarna är en effekt där den gemensamma nämnaren med stor sannolikhet är brist på vitamin B1 som även kallas tiamin.

– Vi har bevisat att många arter har brist på tiamin. UDN, M 74, svampangrepp och andra sjukdomar är en sekundär effekt som uppstår när immunförsvaret blir nedsatt, vilket uppstår vid tiaminbrist, säger Lennart Balk som lett studien vid Stockholms universitet till SVT.

– Vi står inför risken för en kollaps av hela populationer bland många arter, säger han och pekar på att liknande sjukdomsutbrott som de i Östersjöområdet även har observerats i bland annat Nordamerika.

Forskningsresultaten från Stockholms universitet redovisades nyligen i PNAS, en publikation från den amerikanska vetenskapsakademien, och de misstänker att det är luftföroreningar som orsakar tiaminbristen hos ett stort antal djurarter och man ser problemen på många håll i världen.

Gunnar Westrin, författare och ekolog i Råneå, säger att vi kollektivt måste ta krafttag kring orsakerna nu.

– Eftersom Tiamin (B1) finns företrädesvis i kiselalgerna, organismer som står för nästan hälften av fotosyntesen i Östersjökomplexet, är det naturligtvis ytterst oroande med brist på tiamin.  Kollektivt och politiskt måste vi ta oss an Östersjöns miljöproblem och stenhårt påverka politikerna. Om fotosyntesen krånglar ligger vi pyrt till på sikt, säger han till Fiskejournalen.

Se hela TV-inslaget här:

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
Kenneth Hans Karlsson har delat en länk
 
21 tim

Möte i Gunnarsbyn
RÅNEÅ Tiamin-viktigt möte. 
Århundrades viktigaste miljöfråga? "Ett för allt liv nödvändigt vitamin saknas. Norra halvklotet är särskilt drabbat. Laxen, sjöfåglar och andra djur kring Östersjön är påverkade. Älgen är borta från vissa delstater i USA. Kan våra älgar påverkas? KOM PÅ EN FÖRELÄSNING I GUNNARSBYNS FOLKETS HUS. TORSDAG 8 NOVEMBER KLOCKAN 19.00. Professor Lennart Balk, Stockholms universitet, föreläser om; "BRIST PÅ B1-VITAMINET TIAMIN" FIKA!!! Degerselsbygdens Samfällighetsförening.

Det som är skrämmande gällande just B1 Tiamin är att det bl a finns i kiselalgerna, som i sin tur nyttjar fotosyntesen för att bland annat skapa syre. Före mig känns tiaminbristen som en "farlig slutprodukt" i vårt storskaliga industrisamhälle. Med andra ord, föreläsniingen är viktig. Kom till Gunnarsbyn. gunnar@westrin.se

safe_image.php?d=AQBlIIaXnb4MhN21&w=540&

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Forskare varnar! 
Del 1

https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352582974896/

Del 2
https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352701214896/

Nu klarnar molnen och ett helhetsgrepp kan på så sätt växa fram. Vi på savethebaltic har tagit beslut på att jobba med detta ämne i 5 år de har gått halva tiden och gruppen är idag 6000 drygt. De är hög tid att ni stöder vår verksamhet ekonomiskt och skapar tillsammans med oss den nödvändiga oppenion som behövs. 

Gå med här:https://www.facebook.com/groups/253945969895/

Bli medlem här:https://wp.me/p2eAkp-2Ki

Dela våra inlägg:

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Degerselsbygdens Samfällighetsförening bjöd in Professor Lennart Balk från Stockholms Universitet. Han föreläste om Tiaminbristen i ekosystemen i Gunnarsbyns Folkets Hus. Det är en konstaterad brist i vår natur. Ett livsnödvändigt ämne som rent av saknas eller finns i för liten omfattning i det ekologiska systemet. Det handlar om vitamin B1 eller Tiamin. De studier som Balk och hans team har presenterat bekräftas av andra forskarteam och har dessutom publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Länk: http://www.pnas.org/content/115/42/10532 I artikeln citeras professor Balk: “We found that thiamine deficiency is much more widespread and severe than previously thought.”. Det betyder ungefär: Vi fann att Tiaminbristen är mycket mer spridd och allvarligare än vi tidigare trott.

Tiaminbristen drabbar fiskevårdens Formel 1, laxen. Professor Balk hade självklart med detta faktum i sitt anförande. Trots att vi styrelsen kände till en del innan så tror jag att många av oss var rejält tagna efteråt. Det drabbar ALLA djur och det drabbar växter. Bilder på drabbade älgar, ejdrar och fiskar skakade om. Älgar i Blekinge och Mellansverige. Ejdrar och fiskar i Östersjön. I Nordamerika saknas älgen i flera delstater. Detta är endast ett axplock ur en näst intill fasansfull verklighet. Kan detta innebära slutet för många arter? Ligger det bakom den nu pågående minskningen av arter i våra ekosystem?

Massor av frågor snurrar runt. Vad är det som stör Tiaminet i ekosystemen? Hur kan vi bidra till att det kan åtgärdas? Går det att göra något åt det? Det vi absolut måste och dessutom enkelt kan göra är att skapa en medvetenhet. Kunskap hos allmänhet, media och beslutsfattare. Diskussioner på arbetsplatser, vid middagsbordet samt sociala medier.

lax123.jpg?w=3872&h=2592

I nuläget saknas resurser för att Balk och hans forskningsteam ska kunna slutföra sitt arbete. Det vill säga att det behövs pengar. Hittills har finansieringen skett med privata sponsorer. Det handlar om ungefär 30 miljoner kronor. För att knyta ihop säcken saknas det fortfarande någonstans i den storleksordningen. Jag kan tycka att dessa medel borde kunna satsas från aktuella myndigheter. Det handlar naturligtvis om prioriteringar. Inte kan det väl bero på kompetensbrist? För min del förstår jag då inte hur man kan prioritera bort den här frågan. SVA, Länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten för att nämna några aktuella myndigheter som inte verkar tycka att detta är värt mödan. Eller vad det kan vara som utgör ett hinder för att ta tag i frågan. Omfördelning från restaureringsprojekt skulle kunna vara ett gångbart alternativ. Utan fisk behöver vi ju inte några nya lekbottnar.

Vi som deltog på mötet i Gunnarsbyn undrar vad som händer nu. Är det inte dags att agera? Forskarna har klarlagt att Tiaminet saknas i ekosystemet. Frågan varför är hittills inte besvarad. På en direkt fråga svarade Professor Balk att det finns hypoteser om orsaken. Forskningsteamet vill inte offentliggöra dessa förrän forskningsstudierna är kompletta. Det känns som att det är angeläget. Vi från Degerselsbygdens Samfällighetsförening uppmanar därför berörda myndigheter att agera. I dagsläget satsas myndighetsresurser på synbarligen sekundäreffekter när det gäller laxen. Såsom svampinfektioner. Släpp eventuell prestige! Låt verkligheten utgöra underlag för den fortsatta hanteringen! Det gäller såväl lax- som artdöd.

Urban Sandberg

Forskare varnar!
Del 1

https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352582974896/

 
 
Redigerad med kockin

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

'Laxdöden gör mig förbannad"

 

FISKEKRÖNIKA Lennart Balk, professor i biokemisk toxikologi vid Stockholms universitet, gästade Gunnarsbyn i början på november. Tiaminbrist och laxdöd stod bland annat på agendan. Jag kan villigt erkänna att jag var både ledsen och förbannad när jag senare styrde hemåt i den mörka förvinternatten.

Gunnar Westrin

12:56 | 2018-11-27

Vi har under många år uppmärksammat och debatterat den grasserande laxdöden i många av våra vattendrag. Diskussioner har förts om allt från svampangrepp till industriella utsläpp, från felkrokade fiskar till genetiska problem. Nu vet vi att roten till det onda är brist på vitaminet tiamin, även kallad B1. Defekten har konstaterats, även om framstående forskare som Lennart Balk med arbetsstab ännu inte vet den direkta orsaken till bortfallet av det livsviktiga vitaminet. Däremot kan konstateras att Balks forskning har visat att tiaminbristen grasserar hos land- och vattenorganismer och även bland kolorofyllbärare som träd och växter. Molekylen tiamin är ett av 13 vitaminer som vi behöver få i oss via kosten. Kroppen har svårt att lagra tiamin och därför måste vi ständigt tillföra ämnet. Det finns gott om det i till exempel kött och bönor och i Sverige berikas även spannmål.

Skrämmande är därför den tiaminbrist som har uppdagats hos exempelvis laxen. Några av de första iakttagelserna gjordes på fiskodlingen i Stornorrfors i Umeåälven 1974. Sjukdomsbilden var framför allt döende laxhonor och att det mesta av äggen/embryot dog. Eftersom forskarna inte riktigt visste vad det var frågan om, döptes tragedin till M-74.

En annan fisksjukdom som har diskuterats är UDN (Ulcerös Dermal Nekros). Forskare anser det vara en sjukdom, ett tillstånd som har beskrivits från England för mer än 100 år sedan. De första riktigt stora utbrotten i vårt land av UDN skedde så sent som på 1970-talet. Ett minne från den tiden var en rapport som berättade att angreppen kom efter en större muddring av hamnarna kring Sundsvall. Fiskarna får större rodnader på kroppen, framför allt kring huvudet, fläckar som sedan blir svampangripna. På så sätt kan man säga att svampangreppen blir sekundära, en följd av själva UDN-sjukan. Den sjukdomsbilden liknar fiskar som är angripna av M-74, eftersom svampangreppen ser likartade ut. Varmare vatten sprider svamparna snabbare, som sommaren 2018.

Artikelbild

BILD: Gunnar Westrin | SORG. Tyvärr en allt vanligare syn. Balk söker svaret. Foto; Urban Kumpola.

Enligt Balk och många andra forskare globalt, har tiaminbristen accelererat genom åren. Oftast börjar processen med att organismen tappar fett. För laxens del betyder det att fisken blir mer orkeslös och att tiaminet, som kroppen i sig skulle behöva, har transporterats till äggen.

Generellt sätt ser ”sjukdomsbilden” likartad ut oavsett om det handlar om laxar, älgar, ålar, andfåglar med flera organismer; Metabolismen (ämnesomsättningen) störs kraftigt, med bland annat minnessänkningar och syn- och hörselförändringar.

Balans- och orienteringsförmågan kan slås ut, fåglar och fiskar och däggdjur, som älgar, hittar inte målet för resan.

Immunförsvaret bryts ner, vilket hos fiskar bland annat kan ge svulstiga svampangrepp. Andningen blir ansträngd och kroppstemperaturen kommer att variera med förlamningar och överdödlighet som följd. För biokemisten är dessa tillstånd självklara anledningar till bristen på vitaminet B1 (tiamin). Tilläggas kan att i USA finns idag delstater som helt har förlorat älgstammarna, vilket enligt vetenskapsmännen beror på just tiaminbristen. Inom forskarskråen anser man att ovan berättade inte är en sjukdom i sig utan en allvarlig brist, möjligtvis att man skulle kunna kalla företeelsen för en ”bristsjukdom”. Idag vet vi att bristsjuka laxhonor kan behandlas med ett tiaminbad och bli friska. Det säger något om hur viktigt tiaminet är.

Artikelbild

BILD: Gunnar Westrin | KUNNIG DUO. Fiskeguiden och laxfiskeexperten Bert-Erik Vestermark och professor Lennart Balk (höger) i gott samspråk.

Vi har genom åren diskuterat hur vi ska komma till rätta med överfisket av torsk, framför allt inom Östersjökomplexet. Naturligtvis har vi människor som vanligt roffat åt oss, utan vidare tanke på kommande år och generationers välmående. Balk menar att här har vi missat något väsentligt, nämligen hur torsken har det med bland annat reproduktionsförmågan och trivseln i havsmiljöerna. Enligt de tester som har gjorts har torsken som organism tappat betydligt mer tiamin än laxen. Metabolismen är hårt drabbad, vilket bland annat visar sig på småväxtheten.

I nuläget saktas framför allt ekonomiska resurser för att Balk och hans forskningsteam ska kunna slutföra sitt arbete, där det viktigaste målet naturligtvis är att hitta källan till tiaminbristen. Frågan kvarstår om vi har råd att inte ha råd med detta?

FAKTA

Tack till

Tack till professor Lennart Balk, till Degerselsbygdens Samfällighetsförening som arrangerade mötet i Gunnarsbyn och till Save the Baltic Salmon.

www.ranealven.se

www.savethebaltic.worldpress.com

FB_IMG_1543365268902.jpg

Redigerad med kockin

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Varför ställer man sig frågande? 

Varför är det sådant motstånd mot faktabaserad forskning som utom allt tvivel fastslagit vetenskapliga fakta att våra fiskar fåglar och däggdjur dör av en vitaminbrist. 

Varför ger man i vattenfall fisken tiaminbehandling av kompensations odlad lax och havsöring? detta har man gjort redan i ex antal år allt sedan Fits Simon fastslog den bakomvarande effekten till den död vi såg i vattenkraftens kompensations odlingar. Om vi leker med tanken att vi ej haft vattenkraften,! då skulle vi än idag inte förstått varför våra djur dör där ute,,,så illa är detta.. att det sen är massor av ifrågasättande myndigheter, personer utan kemisk bakgrund gör ju inte sakfrågan bättre. Lägg till att vi allt sedan 60 talet behandlat vetemjölet med just vitamin b1 eller tiamin gör ju att vi människor i största utsträckning ej känner till detta fenomen.

Det finns mänskliga åkommer i form av beri beri samt en rad olika sjukdoms bilder, här inuder kan du läsa mer om detta fenomen.

https://www.nature.com/articles/srep38821

https://www.aces.su.se/staff/lennart-balk/

https://www.nature.com/articles/s41598-017-13884-1

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0025326X14001271?via%3Dihub

https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00244-013-9974-5

http://www.ices.dk/sites/pub/Publication Reports/Techniques in Marine Environmental Sciences (TIMES)/times60/TIMES 60.pdf

http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Fallbeskrivning/2016/01/Tiaminbrist-orsakade-laktacidos-hos-patient-med-malnutrition/

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att lämna en kommentar

Skapa ett konto

Registrera dig för ett nytt konto i vårt samhälle. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här.

Logga in nu

  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    Inga registrerade användare tittar på detta sida.



  • Inlägg

    • Jag har varit på Shimanos spöfabrik i Batam Malaysia där man exempelvis gjort shimanos finaste flugspön och spinnspön som exempelvis Freestone FS serien och sett hur produktionen går till. Mandrillen tror jag främst är unik för spöts längd men den påverkar inte spöts aktion vad jag kan minnas? Fast det är klart en tjock resp tunn mandrill har förmodligen viss påverkan? Mandrillen måste ju oavsett vara helt jämt taperad annars kan man inte dra ut den när spöt torkat. Oavsett sitter den stora grejen i hur man jobbar med kolfibern. Ett bra spö har kanske 12 lager kolfiber med olika egenskaper som läggs ovan varandra i olika lager och riktningar för att skapa ett spö med den aktionskurva och spänst i vissa delar som man vill åt. Vad jag förstår så är den stora grejen med nanoresin att det går åt mindre resin/lim och att man helt eliminerar luftbubblor/ojämn blandning. Nanoresin gör att vi numera har färre brottsanvisningar i spöna vilket gör att de håller bättre.   
    • Varför fick jag meddelande om dessa vackra rullar? Mycket har jag ställt till , men detta är jag oskyldig till.
    • Nej tack, jag skulle kanske lagt till att jag inte gillar handtagen på Sage nyare spön.
    • Bra pris och den är ju ett ytterplagg om jag fattat rätt? Hur länge har du haft den? 
    • En tapering har du så att säga även på ett vanligt kolfiberspö, men man använder aldrig dessa termer. Rätta mig om jag har fel men andra aspekter verkar ha  större påverkan, resin, kolfibrernas riktning, osv. Kolfibern rullas ju på en mandrel (metallstav) som har en tapering. Kan det vara så att man ren lathet använder samma mandrel till flera spöserier och enbart mixtrar lite med kolfibern och olika resin på spöna, någon som vet? Hade hur som helst inte förvånat mig ett dugg!
    • Jag kör en från kajaksidan:  https://www.kajaksidan.se/klader-accesoarer/torrdrakter-tillbehor/torrdrakter/dry-fashion-torrdrakt.html Nöjd än så länge. Lite små i storleken. Har L och brukar komma undan med m. Är 184 lång och 75 kg.  Dock min första så inget att jämföra med. 
    • Ursuit MPS är ju ett goretexskal man har under sina vanliga kläder. Jag tippar den funkar kanon precis som allt annat från Ursuit men ska man paddla kajak som du tänkt så blir det blött så fort vädret är sämre. Nu har ju inte du lika salt vatten som vi har på västkusten men jag tycker det är otroligt smidigt att bara spola av hela mig när jag varit ute. Det funkar ju med ytterkläder också men ett ursuit ytterplagg är en smidigare lösning. Det var ju någon som sålde en ny ursuit under köp och sälj, samma modell som den jag har (Team ABU Gore-tex). Passar den tycker jag du ska överväga att lägga ett bud på den istället för en MPS. Angående kajak. Kan tycka att en trampkajak är överlägsen när man ska fiska då man har händerna fria och kan fiska och parera mot vind och strömmar samtidigt. Hastigheten kan däremot vara en begränsning om frugan har vanlig kajak. En Native Watercraft Slayer 10 proper marschar runt 2,5 knop. (toppspeed ca 4-4,5) väljer man en mer strömlinjeformad och längre modell marscher man snabbare, tippar även att en modell från hobie med turbofenor kan vara runt 0,5 snabbare i marschhastighet men de är lite mer komplicerade att när man ska parera/backa.
    • Sage Accel 9,1 fot klass 6 2500:- + frakt
    • Jag har aldrig ägnat mycket mer tanke åt en krok än till vilken fluga och fiske den kan passa. Aldrig jämfört olika av liknande modell etc. Älskar att det finns eldsjälar som dig som grottar in sig såhär, så att man kan läsa och lära sig om något man annars sällan skulle ens ägna en tanke åt  och ja, visst är det än fin krok!
  • Ämnen

  • Bilder

×