Hoppa till innehåll
Kricke26

Tjuvfisketråden No.1

Recommended Posts

Så, i och med denna tråd switchar jag nu över till "The dark side"... 

Jag kommer att ägna en stor del av tiden denna säsong åt tjuvfiske, jupp, precis, tjuvfiske... Av signalkräftor...

Fisket kommer ske i små lekbäckar som numera kryllar av signalkräftor och där det verkar ha skett en nedgång i produktionen av havsöring... Jag kommer använda mjärdar och har kollat in en billigt typ, August heter den och den verkar vara av sådan modell att den ej kan fånga öring modell mindre. Jag kommer att börja relativt högt upp i en väldigt liten bäck där ingen öring större än Max 10cm någonsin har skådats sommartid, kräftor däremot, finns där nu i alla storlekar... Jag kommer även avlägga rapporter om hur det går när jag väl är i gång samt spalta upp lite parametrar att gå efter för att tillslut kunna redovisa nån typ av resultat. Jag kan redan nu meddela att resultatet kommer att bli nedslående... Markägare jag kommer i kontakt kommer att mutas med... Kräftor... Dessa människor kommer även informeras om läget med de invasiva signalkräftorna, men alltså bara i den mån vi någonsin stöter på varandra, men d tror jag aldrig kommer att ske, eftersom jag kommer att klä mig i min allra finaste ninjadräkt och ha pannlampan på redlight vid detta fiske...

tips på hur man bäst fiskar kräftor mottages tacksamt av de som har erfarenhet. Även käcka idéer av folk utan erfarenhet kan vara till stor nytta... Upplysningar om att man inte får göra på detta sättet undanbedes. Det är mycket man inte får göra, men mycket av det man inte får göra har nada med rätt eller fel att göra, det är bara det att det har de som bestämmer vad man får och inte får göra inte förstått ännu...

over and out, brickan skall skickas in till Lst, ninjakittet plockas fram o solglajorna åker på... Ett måste nu på vårkanten, när d e mucho Sunrays ute o Uv-strålningen ökar o allt d där...

vi syns, eller också inte, om jag ser dig först =)!

Redigerad med Kricke26
  • Like 3
  • Thanks 3
  • Haha 2

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Intressant. 

Tips; en kräftmjärde - agna med färsk fisk. Lägg i där det finns sten och grus. Samma platser som är bra lekplatser. Gör eget nät med pyttesmå maskor, stäng flykthålen så får du även de små. 

Använd inte samma redskap i olika bäckar, använd bara bete från samma bäck (åtminstone samma sammanhängande vatten) Det vore ju rätt tråkigt att sprida ev sjukdomar.

Är det inte för djupt kan man ofta plocka några dussin med händerna.

Räkna med att öringen går in i burarna.

Räkna med att minken pajar burarna och äter allt däri på nolltid.

Vill du vara snäll mot öringen så vittja och flytta ofta. Vi har regler på max 6 tim.

Använd ett fåtal redskap och jobba rent plats efter plats, det är lite som med öring och maskmete, det går att ta bort nästan alla individer i fångstbar storlek på samma plats ganska fort. Min uppfattning är att de inte vandrar in nya särskilt fort.

Håll dig undan mina bäckar. (1. våra öringar äter kräftorna, 2. våra kräftfiskare är rätt militanta och 3. de som idkar fisketillsyn är helmilitanta - men vi har ingen havsvandrande öring så risken är nog låg)

Redigerad med Troutman
  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Kollade in mjärden på nätet. Intressant att höra din erfarenhet av ifall minken kommer in / biter upp eller om denna typ är bättre än nät. Har inte provat såna. Vad får dig att tro att öringen inte går in?

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Tack Jonas, för ditt tålamod med en bråkstake och för klädtipset, kan nog bli ett köp där kanske =)...

och Troutman, bra tips på grejor att tänka på för att inte "göra kaos" i bäcken, d verkar tillräckligt rörigt däri som d redan e... Ang. Mjärden, så tänker jag att öringen nog går in, men förhoppningsvis klämmer den sig sen ut igen?... Har egentligen bara sett 0+ och nån enstaka 1-åring (tror jag) så långt upp som jag tänkte starta, anledningen e just för o se om d fastnar nåt annat än kräftor i buren. 

Strategin är att satsa på vuxna individer först o främst, har för mig att Lenart Grahn berättade att kräftorna lägger sin rom i juni (?), och då tänkte jag vara lite på alerten o plocka så många honor med rom jag bara kan, helt tvärtom mot vad som gäller vid vanligt fiskevårdstänk med andra ord... Ännu är det bara en tanke så öppen för alla förslag på hur detta skall göras på effektivast möjliga sätt.

tänker mig att väldigt små kräftor, typ från yngel och upp till ett par cm, inte utgör nåt större problem ( eller jo, d gör dom ju fast man får nog prioritera bort de problem som kanske påverkar smoltproduktionen minst) annat än att de tär på matförådet i bäcken, de kanske tom kan utgöra föda för öring? Problemet med dessa småttingar verkar ju vara att de gärna ligger o trycker under stenar o sällan rör sig i samma utsträckning som d större, eller också e dom bara väldigt svåra att se, vilket ju e logisk kanske då dom ju nästan e helt transparenta...

Med vänlig hälsning, / K

Redigerad med Kricke26
  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Kricke har haft många intelligenta inlägg i fiskevårdsdedatten på forumet, detta ligger i topp. Kolla in länken jag bifogar. En engelsk film om hur signalkräftan ödelägger en bäck där det borde vara öringen som dominirerar. Kolla in den andra filen jag bifogar, en sammanställning av smoltproduktionen i Vätterns tillrinnande vattendrag 2008. Utredningen gjordes 2006-2007 innan det utfördes åtgärder i åarna i Habo kommun. Den berömda Hjoån producerar färre öringsmolt än den lilla Hjällöbäcken, c:a en meter bred och hälften så lång som Hjoån, men för liten för att vara intressant att sätta in signalkräftor i. Kolla  också in Svedån, två km. från mynningen stoppar ett kraftverk öringens vandring. En kilometer från mynningen i Baskarps hamn flyter ån genom en myr, den kilometern som öringen kan leka och producera smolt på torrläggs under helgerna på sommaren helt enligt det tillstånd som kraftverket har. Öringen backar ner till det djupa lungflytet genom myren och måsar, kråkor och skator har kräftskiva på den torrlagda delen av ån. Den engelska filmen kanske ger en förklaring till varför Vätterns mest berömda tillflöde är en sämre smoltproducent än det mest hatade och ifrågasatta tillflödet.

Engelsk film om signalkräfta.htm

Smoltproduktion och potential.pdf

  • Thanks 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
8 hours ago Kricke26 sa:

Ang. Mjärden, så tänker jag att öringen nog går in, men förhoppningsvis klämmer den sig sen ut igen?... 

Strategin är att satsa på vuxna individer först o främst, har för mig att Lenart Grahn berättade att kräftorna lägger sin rom i juni (?), och då tänkte jag vara lite på alerten o plocka så många honor med rom jag bara kan, helt tvärtom mot vad som gäller vid vanligt fiskevårdstänk med andra ord... Ännu är det bara en tanke så öppen för alla förslag på hur detta skall göras på effektivast möjliga sätt.

tänker mig att väldigt små kräftor, typ från yngel och upp till ett par cm, inte utgör nåt större problem ( eller jo, d gör dom ju fast man får nog prioritera bort de problem som kanske påverkar smoltproduktionen minst) annat än att de tär på matförådet i bäcken, de kanske tom kan utgöra föda för öring? Problemet med dessa småttingar verkar ju vara att de gärna ligger o trycker under stenar o sällan rör sig i samma utsträckning som d större, eller också e dom bara väldigt svåra att se, vilket ju e logisk kanske då dom ju nästan e helt transparenta...

Min erfarenhet är att de öringar som är stora nog att ta emot i maskorna inte går ut igen. Har dock aldrig haft så små öringar som 0+ eller 1 åringar i mjärden då jag alltid haft Vätterstorlek (50mm) på maskorna. (lite irrelevant med din typ av mjärde - men värt att tänka på om du provar metoden nedan)

Småkräftorna går också in i mjärden - de brukar falla ut genom maskorna när man tar upp den. Borde vara lösbart genom att slå/limma/stapelpistola finmaskigt nät runt. De syns rätt väl, i alla fall från nån enstaka centimeter och uppåt, och är nog bara genomskinliga som riktigt små.

Observera att mitt påpekande om att öringen käkar kräftor gäller (antagande) i mina blandade bestånd av stationär öring. Vi har allt från 0 till kilosfisk på leksträckorna och det är bara de unga kräftorna som betas. Jag är tveksam till att 0+ upp till 1+ och enstaka större är kräftpredatorer, snarare är det nog risk att deras födotillgång påverkats (indirekt) av kräftorna om det är magra vatten. Öringen hos mig har också hjälp av både en riklig minkpopulation, flera hägerpar och ett fåtal tvåbeningar som fiskar ned beståndet på utvalda lokaler varje sommar.

Skall följa tråden! :)

  • Thanks 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Signalkräftornas rom kläcks i juli och då är det som regel så varmt i vattnet att öringen inte är så aktiv. En hona på 10 cm bär på 100-200 romkorn och när kornen kläcks är en fullt utvecklad kräfta som kommer ut. Det finns kräftburar som är utförda med myggnät, sk. kinaburar, som fungerar bra för att fånga småkräftor. Märkligt nog har vi i de åar som rinner ut i Vättern ett minimimått på 10 cm "upp till första vandringshinder"! På en främmande invasiv art i ett Natura 2000-område.

  • Thanks 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Mycke bra input, från alla håll då även hejarop räknas =)!

lite extra tanke går till Troutman och Lennart (försöker o lyssna på vad Uvarna har att säga även om man blir lite bitsk ibland, huvudsaken e att d rör på sig, eller hur?) som verkar ha grym koll på d här problemet, känns väldigt konstigt med minimimått på en invasiv art, frågan blir väl som vanligt, varför då?

väldigt intressanta bilagor Lennart, blir till o kolla film ikväll, och Troutman, vad tror du om en väldigt finmaskig håv att använda vid upptagningen av mjärden, alltså håva upp den egentligen då bäcken ju är typ en meter bred och Max 60-70cm djup? För att .fånga upp de små som trillar ur då?

sen kommer vi till den kulinariska biten, skall man avvattna kräftor, eller vad det heter, ha dom i badkaret eller nåt nån dag eller så innan man kokar dom? Typ som med karp o annan sumpfisk? 

Edgekräftskiva hos Jonas i Augusti då kanske, med tjuvfiskade kräftor till varenda kotte, hur låter d då, höhöhö... =)

Med vänlig hälsning / K 

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
1 hour ago Kricke26 sa:

Troutman, vad tror du om en väldigt finmaskig håv att använda vid upptagningen av mjärden, alltså håva upp den egentligen då bäcken ju är typ en meter bred och Max 60-70cm djup? För att .fånga upp de små som trillar ur då?

sen kommer vi till den kulinariska biten, skall man avvattna kräftor, eller vad det heter, ha dom i badkaret eller nåt nån dag eller så innan man kokar dom? Typ som med karp o annan sumpfisk? 

Edgekräftskiva hos Jonas i Augusti då kanske, med tjuvfiskade kräftor till varenda kotte, hur låter d då, höhöhö... =)

Med vänlig hälsning / K 

Finmaskig håv funkar nog om de är kvar i mjärden, dvs mat kvar och vittjad i tid. Lennarts Kinaburar verkar vara ännu bättre.

Minimimåttet finns för att freda kräftan tills den blivit stor nog att yngla av sig ordentligt. I Vättern fiskas signalkräftan kommersiellt sedan länge och den politiska viljan att gå emot kommersiella fiskeintressen i hav och innanhav har ju historiskt varit rätt låg.

Reproduktionen blir för övrigt ännu bättre om man har ett större minimimått - och omvänt så blir den riktigt dålig om du lyckas ta bort huvuddelen av individerna över 5cm. Vilket kanske är av intresse.

Signalkräftan är ju introducerad i riket med avkastning som syfte... för att ersätta inhemska kräftbestånd som smittats av kräftpest. Just signalkräftan valdes för att den var lik flodkräfta i smaken och tålde kräftpesten bättre. Även sentida utplanteringar har gjorts med myndigheternas goda minne för att det skall finnas ett kräftbestånd i tidigare (flod)kräftvatten. 

Yep. Avvattna dem så länge du ids, åtminstone över natten med några vattenbyten. Men hemligheten med att göra sumpkräftan ätlig är egentligen lagen; det finns många recept men dill, öl, socker och salt verkar ingå i de flesta. Några snapsar innan dövar också smaklökarna lite. För att få välsmakande kräfta måste du dock fiska den i havet - 30-35 meter och lerbotten är bra. Blir det edge-kräftskiva tänker jag äta griljerade och chiliglaserade havskräftor B)

  • Thanks 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Ok, kanoninfo!

en tanke: eftersom det som Lennart sa ang. Vandringshinder verkar stämma även här, alltså att kräftornas framfart verkar avstanna vid tex felaktigt installerade (enligt den allmänna fiskevårdsstrategin) vägtrummor, bör man ändra sitt sätt att se på dessa "vandringshinder"? Öringen tar sig upp för en trumma med ett fall på 30-40cm utan problem (inte alla kanske, men tillräckligt många för att fylla en Bäck uppifrån o. Ner med yngel), men inte kräftorna... Bör man ändra strategin vad gäller biotopvård när det kommer till "vandringshinder" som högt installerade vägtrummor? E dessa "problem" numera faktiskt lösningen på ett ännu värre problem? 

Sen ytterligare en stilla undran, e d verkligen så, att en art som skadar och enligt EU-direktiv skall bort, ändå skyddas av den Svenska lagen? Eller är det nån lobby-fråga det här med signalkräfta? 

/ K

Redigerad med Kricke26

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

I våra vattensystem har kräftan inte hindrats av vandringshinder som öring kan ta sig förbi. (men de kanske är utplanterade, svårt att säga) Tror dock att Lennart hänvisade till Vätterbäckarna där Hav/länsstyrelserna reglerar fisket upp till första vattenhindret, sedan är det upp till enskilda fiskerättsägare/samfälligheter/FVO. Man kan sjäv reglera fisket om man har rådighet - året om och minimimått 0,5cm om man så vill.

Det är definitivt en lobbyfråga där det finns kommersiellt intresse eller ett stort fritidsfiske. I många vatten är det (förhållandevis) stora pengar i fisket eller ett starkt traditionellt stöd för kräftfisket.

En intressant frågeställning är värdet av kräftans ekologiska nisch i vattendragen, dvs vad får det för effekter om den försvinner helt? Kräftorna äter bla rent lekbottnar från förmultnande löv och växtdelar. Inte så avgörande i bäckar med normalt höga höstflöden innan leken kanske. Hos oss kanske det skulle få negativa effekter om de försvann helt, låga höstflöden och tidig lek har varit rätt normalt i många år i rad. Jag har inget svar.

Redigerad med Troutman
  • Thanks 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Jag sitter med i Vätternvårdsförbundets arbetsgrupp "Samförvaltning Fiske" som representant för trollingklubbarna runt Vättern, Sportfiskarna har också representant där. Så mycket samförvaltning är det inte för det mesta handlar om att öka ekonomin i yrkesfisket, och så har ju svenskt fiskeriförvaltning fungerat allt sedan den infördes. 2015 presenterade SLU ett förslag till en rapport som rubricerades "Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern". Enligt den rapporten hade  yrkesfiskets fångster minskat från 0,15 kg/burnatt till 0,07 kg (70 gram!!) per burnatt 2014. I det provfiske som Länsstyrelsen i Jönköping utförde 2014 var fångsten 1563 kräftor på en länk med 30 burar, med 90 kräftor i en bur som mest. Detta provfisket  är inte officiellt redovisat! Med SLUs förslag till rapport skulle allmänhetens fiske begränsas, trots att Länsstyrelsens provfiske visade på en katastrofal ökning av beståndet. Majoriteten i Samförvaltningen var för, men vi reserverade oss skriftligt mot beslutet med motiveringen att "skyddsföreskrifter för en främmande art i ett Natura 2000-område kan vi inte acceptera", Hav och Vatten gick på vår linje då och stoppade förslaget. Förra veckan kom förslagen upp igen med anledning av HoVs remiss om "Hanteringsprogram för signalkräfta enligt EUs direktiv 1143/2014 som föreskriver att signalkräftan skall utrotas ur unionen. Jag frågade vår Länsfiskekonsulent om vad frågan gällde och hans svar var att "signalkräftan är en viktig ekonomisk resurs så länge det inte kan bevisas att den skadar ekosystemet i Vättern". Alla bevis som kommit fram dribblas bort med "faktarapporter" som hävdar att klimatförändringar och att Vättern blivit för ren och näringsfattig bär skulden till de dramatiska förändringar som skett i ekosystemet de senaste 25 åren.

Recept på kräftkok till Kricke:

Koka en lag på 4,5 l vatten, 3 dl. salt 8 sockerbitar och rikligt med krondill. När lagen börjar koka häller du i en mörk öl, går bra med lättöl. Koka också upp en gryta med vatten som du avlivar kräftorna i innan du lägger dom i lagen. Då skiter dom av sig i den och inte i lagen. Om du läser EUs direktiv 1143/2014 under tiden du kokar kräftorna så smakar dom extra bra.

  • Like 2
  • Thanks 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Jamen då så =)! Tack Lennart, enough said... (Mycke proffsigt, mycke mycke proffsigt)

Tackar för tipsen på hur dessa problemdjur skall tillagas... ... Och ja, d e lättöl som gäller numera för min del... Eller dubbla lås, ingen nyckel och tvångströja =)... Nä men allvarligt, så e d ungefär så... staten e ju fantastisk, minimimått på invasiva arter, d e Zlatans fel att folk e spelberoende och aldrig att dom skulle göra reklam för Systembolaget, annat än när dom informerar via tv o sociala medier osv, om att dom aldrig någonsin skulle göra reklam för systembolaget... ... O detta bara för min/din skull...

=)

Tack Tiger! En gör så gott en kan...

Redigerad med Kricke26

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Efter att ha kollat in filmen, statistiken samt läst Lennarts senaste inlägg, så kan man ju bara hoppas att någon vettig människa besöker Vätterns botten med en undervattensfilmkamera... Det vore väldigt intressant att se hur det ser ut där nere, fick en bild i huvudet som påminner om när kungskrabborna drar fram o ödelägger allt i sin väg....

personligen hoppas jag på att den vettiga personen tillslut isf blir Martin... ...Ämtenäs.

=)

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Troutman:

i dessa bäckar jag har i åtanke, fanns inga kräftor förut, och då fungerade det mesta, nu finns d kräftor, och då fungerar det uppenbarligen sämre... kräftorna kommer ifrån en damm, som rinner till en slätlandså (typ), kräftorna har vandrat ner i ån, och sen upp i biflödena... Tyvärr

tror inte d hade gjort nån skada att plocka bort dom helt ur ett ekosystem, men det e enbart vad jag tror, fast det är grundat i en allmän överblick och jämförelse mellan då och nu.

mvh / K

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Om man är insatt i hur näringskedjan fungerar, att föda växlas 10/1 i varje steg, alltså 10 kg insekter/larver för att varje kilo föda upp 1 kg i nästa steg (öring) så blir den enkla matematiken att varje kilo signalkräfta som finns i bäcken har trängt undan ett kilo öring. 

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Dubbelmoral o skydda kräftorna. Kom väl nått förslag om o minska allmänhetens fiskedagar i Vättern med motiveringen att folk sprider kräftorna till andra sjöar. Känns ju som ett slag i luften, borde va fritt fram för alla om man menade allvar med o få bort dem(vilket förstås är omöjligt men går väl att beta ner beståndet kanske).

Hörde av "någon" att man kan mosa de icke godkända kräftorna mot durken i båten o kasta till trutarna, sväljer dem hela utan problem.

Men Vätterns problem är ju en annan skala. Din insats i lekbäckarna här tror jag kan göra stor skillnad!

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Intressant tråd. Kan inte så mycket om dessa kryp mer än att äta dem, och det är gott så där kan jag hjälpa till :). Undrar dock lite om det är så att denna invasiva signalkräfta är sämre för öringen än den nu nästan försvunna flodkräftan var?

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
4 hours ago Lennart Grann sa:

Om man är insatt i hur näringskedjan fungerar, att föda växlas 10/1 i varje steg, alltså 10 kg insekter/larver för att varje kilo föda upp 1 kg i nästa steg (öring) så blir den enkla matematiken att varje kilo signalkräfta som finns i bäcken har trängt undan ett kilo öring. 

Jo. Fast vuxna kräftor äter ju inte insekter som huvudsaklig föda, växtdelar och löv utgör väl lejonparten av dieten i de flesta vatten, med allsköns animalier som kosttillskott. Ynglen är väl helt och hållet predatorer på akvatiska insekter däremot. 

Min matematik blir inte lika enkel - men i den ekvationen blir det dock rent hus och hela basen för ekosystemet försvinner när kräftantalet blir kritiskt högt. Sen äter de upp sig själva. :)

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Det finns en grundmurad inställning hos våra "experter" att signalkräftans liv är samma som flodkräftans. I min strid för att rädda Vätterns harrbestånd har jag mötts av påståendet att signalkräftan är inte aktiv vid de låga temperaturer som är i åarna när harren leker. Kolla in bifogad fil, fångst per ansträngning och temperatur. Fångsten per ansträngning var högst vid en vattentemperatur på 2,2 grader, givetvis beroende på att det var första fisket på platsen. Men att fångsten per ansträngning var högre i temperaturintervallet 6-12 berodde på att fångstplatsen var mäskad med harrens rom talar väl ett tydligt språk? Flodkräftan behövde en vattentemperatur på mer äm 12 grader i tre månader för att kunna föröka sig. Signalkräftan är inte temperaturberoende. Vid vårt besök hos Hav och Vattenmyndigheten, som jag förväntar mig är ett Naturvårdsverk för marina miljöer, visade vi de här uppgifterna. I hanteringsplanen enligt EU-direktivet 1143/2014 för signalkräftan skriver Hav o Vatten att risken för spridning norr om Dalälven finns inte p.g.a. de låga vattentemperaturerna! Signalkräftan skulle kunna invadera Hornavan lika lätt som Vättern. Det finns en uppenbar risk, för signalkräftan är värd oändligt mycket mer än sportfisket, att kommande generationer får läsa i historieböckerna om att det fanns en fisk som hette harr i Sverige. Jag lägger med en fil som jag scannat från en gammal bok från 70-talet som beskriver näringskedjan (som jag berörde i förra inlägget) på ett pedagogiskt sätt.

 

Fångsttemp. Signalkräftor.tiff

Näringskedjan.tiff

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Troutman, om du går in på Länsstyrelsernas hemsidor och söker på bottenfauna har fakta. Bottenfaunaundersökningarna görs för att följa upp effekterna av kalkningen och det är väl bra så. Hittar man 35-40 olika arter så håller vattnet god status, att individtätheten är låg kommenterar man inte, men öringen skiter väl i vilka arter som finns, är det bara tillräckligt gott om insekter är öringen nöjd. I de flesta bottenfaunarapporter står det att snäckor, musslor och iglar saknas. Det är de näringsrikaste och viktigaste arterna för öringen, men och de mest lättåtkomliga för signalkräftorna. 

  • Like 1
  • Thanks 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att lämna en kommentar

Skapa ett konto

Registrera dig för ett nytt konto i vårt samhälle. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här.

Logga in nu

  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    Inga registrerade användare tittar på detta sida.

















×