Hoppa till innehåll
kockin

Myndighet och riksdag

Recommended Posts

Adresserat till Sven Erik Bucht

Hej

Kenneth Karlsson grundare av save the baltic salmon.

Angående det rådande läget för Östersjöns fisk bestånd är det dags att kavla upp ärmarna för att lösa de verkliga hoten.  

Tiamin bristen har slagit ut flera bestånd av 2017 års lek av många arter och ålen är av de arter som forskningen fastslagit att dom lider av svår vitaminbrist, de tillsammans med den amerikanska och japanska ålen har forskning visat entydigt att de lider av svårt brist på vitamin b1 eller tiamin. 

https://www.nsd.se/nm4966753

https://www.vk.se/2605356/katastrofal-laxdod-i-alvenå

De är alltså inte fisket i sig som utgör hoten då de uteblir lek pga dåliga värden av just b1 vitamin.  Lax öring och Torsken är drabbade de visar dom vetenskapliga utredningarna. Länkar här inunder.

Del 1

https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352582974896/

Del 2
https://www.facebook.com/groups/253945969895/permalink/10158352701214896/

Pdf filer

https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158447256844896å

https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158447254699896

https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158447253184896

https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158447251624896

https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158324657799896

Görs inget nu kommer våra bestånd vara allvarligt hotade. Som grundare för save the baltic salmon önskar jag att ministern kontakt tar med våra forskare.

0https://m.facebook.com/groups/253945969895?view=permalink&id=10158114183079896

Lennart Balk 

lennart.balk@aces.su.se

Stellan Hamrin 

stellan.hamrin@hotmail.com

Samfällighetsförening bjöd in Professor Lennart Balk från Stockholms Universitet. Han föreläste om Tiaminbristen i ekosystemen i Gunnarsbyns Folkets Hus. Det är en konstaterad brist i vår natur. Ett livsnödvändigt ämne som rent av saknas eller finns i för liten omfattning i det ekologiska systemet. Det handlar om vitamin B1 eller Tiamin. De studier som Balk och hans team har presenterat bekräftas av andra forskarteam och har dessutom publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Länk: http://www.pnas.org/content/115/42/10532 I artikeln citeras professor Balk: “We found that thiamine deficiency is much more widespread and severe than previously thought.”. Det betyder ungefär: Vi fann att Tiaminbristen är mycket mer spridd och allvarligare än vi tidigare trott.
Tiaminbristen drabbar fiskevårdens Formel 1, laxen. Professor Balk hade självklart med detta faktum i sitt anförande. Trots att vi styrelsen kände till en del innan så tror jag att många av oss var rejält tagna efteråt. Det drabbar ALLA djur och det drabbar växter. Bilder på drabbade älgar, ejdrar och fiskar skakade om. Älgar i Blekinge och Mellansverige. Ejdrar och fiskar i Östersjön. I Nordamerika saknas älgen i flera delstater. Detta är endast ett axplock ur en näst intill fasansfull verklighet. Kan detta innebära slutet för många arter? Ligger det bakom den nu pågående minskningen av arter i våra ekosystem?

Massor av frågor snurrar runt. Vad är det som stör Tiaminet i ekosystemen? Hur kan vi bidra till att det kan åtgärdas? Går det att göra något åt det? Det vi absolut måste och dessutom enkelt kan göra är att skapa en medvetenhet. Kunskap hos allmänhet, media och beslutsfattare. Diskussioner på arbetsplatser, vid middagsbordet samt sociala medier.

I nuläget saknas resurser för att Balk och hans forskningsteam ska kunna slutföra sitt arbete. Det vill säga att det behövs pengar. Hittills har finansieringen skett med privata sponsorer. Det handlar om ungefär 30 miljoner kronor. För att knyta ihop säcken saknas det fortfarande någonstans i den storleksordningen. Jag kan tycka att dessa medel borde kunna satsas från aktuella myndigheter. Det handlar naturligtvis om prioriteringar. Inte kan det väl bero på kompetensbrist? För min del förstår jag då inte hur man kan prioritera bort den här frågan. SVA, Länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten för att nämna några aktuella myndigheter som inte verkar tycka att detta är värt mödan. Eller vad det kan vara som utgör ett hinder för att ta tag i frågan. Omfördelning från restaureringsprojekt skulle kunna vara ett gångbart alternativ. Utan fisk behöver vi ju inte några nya lekbottnar.

Vi som deltog på mötet i Gunnarsbyn undrar vad som händer nu. Är det inte dags att agera? Forskarna har klarlagt att Tiaminet saknas i ekosystemet. Frågan varför är hittills inte besvarad. På en direkt fråga svarade Professor Balk att det finns hypoteser om orsaken. Forskningsteamet vill inte offentliggöra dessa förrän forskningsstudierna är kompletta. Det känns som att det är angeläget. Vi från Degerselsbygdens Samfällighetsförening uppmanar därför berörda myndigheter att agera. I dagsläget satsas myndighetsresurser på synbarligen sekundäreffekter när det gäller laxen. Såsom svampinfektioner. Släpp eventuell prestige! Låt verkligheten utgöra underlag för den fortsatta hanteringen! Det gäller såväl lax- som artdöd. Text Urban Sandberg

Vi är många som väntar på svar ca 20 000 i våra facebook grupper görs inget nu går viktig forskning förlorad.

Bästa hälsningar Kenneth 

 Iprincip all post och e-post till regeringen och Regeringskansliet blir allmän handling. Det innebär bland annat att allmänheten och massmedia har rätt begära att få ta del av innehållet.

  • Like 3

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
Tom Boringer Naturvårdsverket 
 
 
Jag har fått ta del av ditt mail till Kenneth i Save-the-baltic och uppskattar mycket att du hört av dig.
 
Jag är pensionerad limnolog och har jobbat som forskare vid Lunds Univ. i 25 år med intertrofiska relationer i sjöar och sjörestaurering med betoning på fisk och närsalter och har sedan varit chef för Sötvattenslabbet och Ämnesråd på Miljödep med ansvar för vatten och fisk och lite till inkl. Östersjön. Så jag har ända sedan 1980-talet haft ögonen på M74 och thiaminbrist och med ansvar för frågan för FiV:s del under 1990-talet.
 
Vi var oxå ett par tjänstemän på MILjödep. som tog initiativ till möten med bl.a. NV och Sthlms Univ. 2011.
 
Som fältbiolog, jägare o fiskare har jag oxå kunnat följa faunans utvecklingen vid Kalmarsund sedan 1950-talet och det är ju ingen rolig iakttagelse. Förutom att det mesta av juvenil fisk är helt borta och ersatt med storspigg så har oxå knölsvanen börjat försvinna och det var länge sedan jag såg mer än 3-4 ungar i områden där det tidigare fanns närmare 100 st. 
 
Jag skulle uppskatta mycket om vi kunde ses efter helgerna för att utveckla dessa frågor så hör gärna av dig.
 
Många Hälsningar
Stellan Hamrin
  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att lämna en kommentar

Skapa ett konto

Registrera dig för ett nytt konto i vårt samhälle. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här.

Logga in nu

  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    Inga registrerade användare tittar på detta sida.



×