Jump to content

Freddan75

Edgemember
  • Content Count

    321
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

8 Neutral

About Freddan75

  • Rank
    Advanced Member

Information

  • Kön
    Man
  • Bostadsort
    Alingsås

Recent Profile Visitors

1,208 profile views
  1. Du har ju så klart rätt.
  2. Det var ju liksom precis det jag sa.
  3. Nu har elfiskeresultaten för 2018 kommit. Den fina trenden fortsätter. Snittfångsten på sträckor med tillräckligt med tester gjorda är under de sju år efter restaureringen 3x så högt som, de sju åren innan restaureringen.
  4. Det är en bra fråga, men en sak är säker och det är att det har inte varit någon hastig sänkning av vattenståndet. Tror inte att särskilt många fiskar har fastnat i höljor etc. Vattemtemperaturen är också ett problem. När det gäller det stora vattenmagasinet uppströms som ändå får sägas vara Mjörn, så har jag aldrig sett ett så lågt vattenstånd där.
  5. Alltså, här har vi ett system med ursprunglig öring. EN havsvandrande stam nedströms Hedefors, en sjölevande stam som skiljer sig ganska mycket från den havsvandrande och till detta en massa naturlig strömlevande öring i Säveån uppströms Alingsås och Vårgårda., som säkerligen har ganska mycket gemensamt med den sjölevande öringen i Mjörn. Till detta har vi då strömsträckan i Floda. Något egentligt elfiske görs bara på en plats. För 20 år sedan gjorde man det på säkerligen 6 platser. Vad den egentliga statusen på leken är, kan man inte säga; Vi vet för lite. Om vi ska gå igenom Harren och dess plats i ekosystemet. Det går säkerligen ypperligt att plantera in Harr och den skulle garanterat klara sig jättebra. Det finns många platser på europas fastland ganska långt söderut som har starka harrbestånd. Lägg därtill harrbestånden i Englands södra delar, som har ganska höga temperaturer på sommaren trots att det är kalkströmmar. I England ser man harren som en ganska stor konkurrent till öringen och vill egentligen inte ha den, därför att den försämrar det lukrativa fisket. Att harren är vårlekande kan också innebära problem för öringen. Dock verkar harr och öring kunna samsas rätt väl om lekområden i till exempel Hjoån. Det har gjorts framgångsrika utplanteringar av vätter-harr inte alls långt från Säveån, uppe i Vättlefjäll. De trivdes som fisken i vattnet och klarade av att leka i bäckar med stor framgång. Att det projektet misslyckades, hade med explosionen av abborre i dessa sjöar efter att kalkningens effekter kom i gång på allvar. Abborren käkade helt enkelt upp harren. Så för att sammanfatta detta spretiga inlägg: Harren kan innebära problem för även den starkaste öringstam. Vi vet idag inte vad det är för stam som befolkar strömmarna i Säveån. Är det Gullspångsöring, är det mjörnöring/säveåöring, eller är det den skilda säveå/jörlanda/göta älv havsöringen(i brist på bättre benämning) som finns längre ner i ån? Det finns stora värden i en genetisk mångfald som borde skyddas. Nästa problem, vad händer om harren sprids nedströms och vad kan hända med den mycket hotade säveålaxen? I övrigt tycker jag inte att man ska sätta ut arter som inte naturligt förekommer/har förekommit. Vi har många exempel i närområdet som inneburit katastrofala följder: Utrotningen av flodkräftan, utrotningen av Nedsjörödingen som kanske de värsta exemplen. I övrigt tycker jag också att harr i Säveån är ett spännande tankeexperiment, som jag själv har funderat på i årtionden. Mina tankar gällde främst Säveåns övre delar dock. Men låt det stanna vid fantasier.
  6. Nedströms kommer de nog ganska ofta, beroende på vattentillgång. Finns till och med förvånade kommentarer om blank fisk med odlingsskadade fenor i denna tråden. Ska man vara ytterligare konspiratorisk, så sammanfaller stoppet 2013 ganska väl med hur positivt/negativt fisket beskrivs i denna tråden. I den rapport som SLU har publicerat om genetiken kring Mjörnöringen, så är det tydligt att Gullspångsöringen som använts som avelsmaterial inte har lyckats med någon lek i det vilda. Mjörnöringen verkar vara genetiskt intakt. Otroligt nog, verkar man dock bara ha fångat Gullspångsöring när man avelsfiskade på 60-talet och har därmed under decennier satt ut den stammen i kringliggande sjöar. En stam som enligt rapporten är helt värdelös på att föra sina gener vidare i det vilda. Om ni tillåter mig att spekulera hej vilt kring detta faktum; Vi har en medelstor å, med ett stadigt tillflöde av en öring som inte klarar av att leka framgångsrikt. Denna öring kanske är revirhävdande ändå och minskar under decennierna den naturliga öringen i ån. Vilket kan ha inneburit att man har en steril öringstam som inte längre får något tillflöde av nya individer. Som sagt, vilda spekulationer.
  7. Hej! Hoppar in lite i den här tråden. Att öringfisket i Säveån har försämrats vittnar många om. En teori som många framför, dock inte i den här tråden vad jag har kunnat se, är att man för ett antal år sedan gjorde en genetisk analys av öringen i Mjörn. Den visade att avelsmaterialet till den öring som sattes ut i Mjörn, Sävelången och på en del andra ställen faktiskt var gullspångsöring och inte någon Mjörn/säveå-stam. Då ändrades bestämmelserna för vattenkraften och man slutade helt enkelt att sätta ut öring i Mjörn och Sävelången. Till detta skall sägas, att många länge har misstänkt att Säveåns öringfiske i floda var starkt beroende av öringutsättningarna i Sävelången. Vi kan väl säga att de som framfört denna teorin tidigare, har fått vatten på sin kvarn, när öringfisket försämrades så drastiskt direkt efter upphörandet av utsättningar i Sävelången. Personligen tror jag inte att Säveån lider brist på mat.
  8. Det är mycket intressant att jämföra älvar, för att förstå hur och varför de är olika. Men inte lika intressant för att utvärdera en biotopvårdande åtgärd. Då är det före och efter som gäller. Här visar det ju på klara förbättringar.
  9. Det vore så klart intressant att undersöka den saken, men det är inte relevant att jämföra Örekilsälven med Långevallsälven när man ska jämföra effekterna av ett restaureringsarbete.
  10. Nu har resultaten från elfisket 2017 kommit. Vi kan konstatera att mängden lax ökar och är betydligt över de resultat som funnits innan restaureringen.
  11. Halloj! Vi kan konstatera att elfiskeresultatet från 2016 är det bästa som uppmätts. Ska bli intressant att följa hur det ser ut framöver.
  12. Hej! Jag har inte skrivit på forumet på ett tag. Dock hamnade jag i denna tråden och gick in och kollade elfiskerapporter i elfiskeregistret. Om inte resultaten är manipulerade, så verkar det inte som att älven har lidit av åtgärderna, snarare tvärt om. Resultaten från 2012 är mycket goda. Det kan så klart bero på att förhållandena för leken var optimala just det året. Följande års resultat är dock mer normala fast något bättre än tidigare års snitt, i de fall som det finns jämförbar data.
  13. Nej, jag tror inte att torr luft är ett problem om man låter en flaska med naturkork ligga ner något år bara. Det är mer "for the long run" och om man har ett syfte att mogna vinerna under perfekta förhållanden.
  14. Jag har testat att förvara sättpotatis i hinkar med sand, trots mörker grodde de alldeles för tidigt. Ett förtydligande om vinlagring: naturkorkar ska ha vinkontakt på insidan och en hög luftfuktighet på utsidan. Är det till exempel skruvkork, så hävdar vissa att de skall stå upp. Kan tänka mig att flaskor med glasförslutning inte bryr sig om de står eller ligger.
  15. Hej! Kul tråd och tjusig källare! Tack för tips om hushållsost. När det gäller viner som du tänker lagra under lite längre tid (1-20år), så måste du upp i luftfuktighet också. Gärna över 70%. Annars finns det risk att naturkork torkar ut och bryter förseglingen. Temperaturen verkar ju vara perfekt. jag skulle gärna höra om dina temperaturprognoser stämmer fram på sommaren. I min naturstenskällare i Blekinge är det naturliga temperaturintevallet över året 5-17grader. Med en liten temperaturvakt och ett oljefyllt element, så håller jag upp minimitempen till 8 grader.
×
×
  • Create New...