Rapport

Naturligt utskuren fr. HELT...SKINN...svårt att hitta nu för tin.

Vad är det för hår i vingen?

Jag fiskar fortfarande med mitt DFR som tillverkades för typ 25 år sedan. Det står sig bra i konkurrensen mot nya premiumspön, förutom viktmässigt😁

Upp

Upp med en pris justeringar.

Denna samma dag...7,8kg TUB!

Farsgubben slutet på 80...var det nog...89 närmare bestämt   på/ Med tub..i en sjö   ..roendes...5,8kg 72cm lånag...åkte ut med honom efter denna.(Jobbade)..se bild.   ..kommande

Vingen är rätt! ..tunn faktikst...en ser inte på bild...Har alltid vart noga att Strippa håren...så den inte blir som en Lovikkavante i vattnet så den sväller upp för mycket...mycket noga. Men BRA fluga!!

Man kan ju såklart fråga sig varför säl, isbjörn, gp och påfågel är bland de mest klassiska material man kan tänka sig... 1. Säl och isbjörn är marina. Deras hår är helt förseglade och ihåliga vilket isolerar och ger den där speciella lystern i håret. Framförallt binder inte håret vatten vilket gör att man får en väldigt lättkastad fluga. Ofärgat har isbjörn en vitgul ton som lämpar sig perfekt för undervingar om man vill ha fin kontrast mot en mörka övervingen. Ljus/mörk är bra på dagen, mörk/mörk ger en tydligare silluett nattetid. Säl är ofärgad en perfekt dubbing för att binda räkimitationer. 1.1 - apa/get är då landlevande djur... deras hår beter sig helt annorlunda i vatten - de suger vatten, sväller och får ett eget slingrigt liv... mycket speciellt - men jag föredrar isbjörn. 2. GP har en naturlig 'fiery brown'-färg som öring älskar och en väldigt speciell fiber. Den suger inte heller vatten och resulterar i en väldigt lättkastad fluga. 3. Påfågel har den där magiska gröna lystern som öring älskar. Innan det fanns flash att köpa var påfågel the chizznitz för öringfiske. Och är fortfarande...   Så slappna av och njut av att binda en Sunray, en Collie dawg, en General Practitioner, en Ullsock, en Alexandria, ett Haröra eller en Black & Peacock Spider/våt i lämplig storlek Bra text om General Practitioner - som delvis förklarar valet av material (isbjörn säl och gp): http://www.fishmadman.com/sub-flies/fly-tying Enkel bra fluga med snart 75 år på nacken... Bra text om Sunray, Collie dawg och liknande - bra tankar om konstruktion och materialval (ursprungligen Ekorre, apa och påfågelherl). https://globalflyfisher.com/patterns/sunray-shadow Avslutningsvis den bästa flugan i världen... Ullsock. Redan 60 år sedan... Bind den på enkelkrok och du har en omø...  

Poängen är väl snarare att man strippar bort allt som inte fyller en funktion. Såvitt jag kan bedöma är det precis det som utgör en enkel välfungerande fluga. Apa är ju idag enbart en kuriosa, men isbjörn och gp är material jag använt i över 30 år och, de tillhör väl tillsammans med säl och påfågel de mest klassiska flugbindningsmaterial som finns... de senare har jag då bytt ut mot syntetsub men trots idoga försök har det dock inte låtit sig göras med gp och isbjörn. Vill man beskriva det som exotiskt så stämmer väl det i någon bemärkelse... materialen är inte ju dock inte direkt ovanliga i flugfiskesamanhang (ehuru det är svårt att få fatt på bra gp och det är ännu svårare att få tag på bra isbjörn). Men visst det kanske är knäppt, exotiskt och/eller indikator på psykisk ohälsa... Beträffande din farhåga om min psykiska hälsa så... vet jag inte riktigt vad det har med sammanhanget att göra - men du behöver inte oroa dig. Första dagarna när man går tillbaka till ett mer normalt liv med något som påminner om regelbundna dagar och att inte gå upp 03:00 så infinner sig en viss dygnsvillhet. Och då prokrastinerar man. Sitter just nu och skriver en  akademisk sysifospryl - så att få leka med text på i en mer utvungen form är att betrakta som skrivövning och simultan avreagering. Inte så mycket annat. Är man dessutom tvåspråkig så är det roligt att se hur olika saker & ting kommer ut på olika språk. Man tänker olika på olika språk, förstår du. Är du medicinskt utbildad? Om ja, så är det ganska (för att inte säga väldigt) oetiskt att fälla den typen av påståenden. Om inte, är det bara plumpt, oförskämt och olämpligt. Avslutningsvis - vill du diskutera en fisk som jag har strängat så gör det i anslutning till bilden eller ta det via pm. Lyft ur kontext kan det ju framstå som att du vill påskina att jag inte ser skillnad på besa och gallfisk. Vilket ju absolut inte var ditt syfte... eller hur? Du kanske lever i extremt materiellt överflöd. Det gör inte jag. Tvärt om. Jag är fattig som en kyrkråtta. Så - när jag fiskar tar jag således hem en fisk per dag för att få animaliskt protein. En dålig säsong blir det fyra-fem fiskar på hela april. Det är i princip det enda döda animaliska protein jag äter på ett år. I den mån jag äter döda djur föredrar jag att ha dödat det själv. Då är det mellan mig och djuret. Karma, du vet. Om det händelsevis är en lite slankare gallfisk så må det vara så. Dagens första vettiga matfisk nackas och blir mat. Vill någon i bekantskapskretsen ha en fisk nackas även den andra. Jag önskar att jag levde en tillvaro där jag dagligen kunde välja och vraka bland smällfeta trekilos blänkare - men så ser det inte ut där jag fiskar. Så jag beklagar att jag gjorde dig upprörd med mitt val av matfisk. För mig är bilden ett kul memento - en newbie dök upp, vi fick två skapliga fiskar var en fin morgon. Han fick panik av sin första öring över femtio, så jag fick håva den åt honom. Den andra var större - men han håvade den själv... Vi kände inte varandra, han dök upp för första gången dagen innan och var väldigt frågvis och nyfiken. Det är ett kul minne, helt enkelt - jag gillar hur jag har ändrat mig från att kunna känna glädje över andras fiskelycka och att jag numer alltid slutar fiska och ebjuder att hjälpa till att landa om/när behov uppstår. Har grunnat en del på bilden - fisken är vrickad med buken mot fotografen. Därför ser den lite slipsig ut. Det var förvisso inte en perfekt kanonblänkare - men jag var lika glad ändå.