Jump to content

Leaderboard

Popular Content

Showing content with the highest reputation on 09/01/2017 in all areas

  1. Det är tvärtom för mej. Tanten blir sur när jag kommer hem, hon blev även sur när jag sa att jag skaffat flytväst. Har sett över mitt testamente och min dotter ärver allt och god man sköter detta tills dottern blir myndig...det är varmt att behöva bära skottsäkerväst och kniv väst här hemma...
    2 points
  2. Rätt så fin kombo. Chris Barclay 64P + Orvis CFO Limited.
    2 points
  3. Vi har inga fenklippta odlade utsatta öringar. Vi har vild fisk. Från rom till fisk. Därav att de är så få. Vi här i skåne (läs länstyrelsen)kan kanske/ibland sträcka oss till att vi ansöker om EU-bidrag till nåt litet biotop-åtgärd. men där går gränsen. Vi här i skåne är sportfiskets puritaner och havsöringsfiskets amish. Så bilder med stora öringar(och lyckliga fiskare) ses med suspekta ögon.
    2 points
  4. Nä, hon har norskt påbrå. När det gäller det kvinnliga könet tror jag det är något rikstäckande enligt mina erfarenheter, kanske även internationellt...nästa förhållande blir fan snart med med en kille...
    1 point
  5. Ursäkta! ..sådär mycket/många Bonitos!..har dom vart i nån kass-odling?..börjar dom verkligen bli sådär vanliga..så lär jag göra ett besök innan jag dör..
    1 point
  6. Den förväntningen är ju deciderad elak, säg ifrån..
    1 point
  7. Följande historia är faktiskt en flugfiskehistoria även om man kanske inte tror det inledningsvis... Storleken på gäddbetet har diskuterats både högt och lågt under alla år. På 80-talet var en 40-grams HiLo det största jag kunde tänka mig att köra med. Sen kom Swim Wizz och Cisco Kid och införde en ny standard för storleken på gäddbeten. Numera vet vi att ett gäddbete knappast kan vara för stort, och följande historia är ett bevis på det. Det är sista dagen på årets öringresa till ryska Kolahalvön. Vi har fiskat på andra sidan älven och ska ro över med den lilla gummibåten. Leif ror och jag sitter längst bak. ”Jag lägger ut en fluga efter båten. Kanske hugger det en öring” säger jag. ”Kör på” svarar Leif Jag väljer en stor, tandemfluga, kanske 10-12 centimeter. Ni vet hur det är – ”stort bete, stor fisk”. Vi har bara åkt en bit när det hugger hårt på flugan. En fin öring har huggit och rusar kraftfullt bort från båten. Leif fortsätter att ro och jag drillar fisken. Rätt vad det är fastnar fisken och jag kan inte rubba den. ”Fisken har fastnat i bottnen” säger jag till Leif, ”du måste vända.” Leif vänder båten och ror tillbaka till den plats där linan försvinner ner i vattnet. Jag pressar så mycket jag vågar och känner att det följer med. Jag förväntar mig att en stor gren ska bryta ytan, men i stället är det ett stort, gult öga som ilsket stirrar på mig. ”Vilken jävla gädda!” utropar jag, ”Och den har öringen i käften!” ”Åh, fy fan” säger Leif, ”Nu blir jag rädd. Den där får du inte ta upp i båten!” Leif ror oss in till land. Gäddan står där den står, och jag får släppa ut lina allt eftersom avståndet ökar. När jag väl hoppat i land kan jag gå tillbaka en bit längst stranden. Avståndet till fisken minskar och när jag pumpar med mitt #8-spö kommer gäddan sakta närmare. Efter några minuter ligger den framför mig, med nacke och rygg över ytan. Öringen sitter säkert på tvären i käften, fasthållen av tusentals sylvassa tänder. Det kan vara den största gädda jag sett! Några dagar tidigare hade Ted fångat en fin gädda på streamer. Den var 113 centimeter. Den här gäddan är både längre och, framför allt, mycket grövre. Jag vill så klart veta hur stor gäddan är och tänker att det skonsammaste sättet är att greppa den över nacken. Vi har ingen håv som ens är i närheten av att räcka till. Jag har stora händer. Ja, de är som dasslock. Handskstorleken pendlar mellan XXL och stl 12. Jag spänner ut handen för att greppa gäddan, men min hand räcker in till. När jag efteråt mätte avståndet mellan tummen och mitt utspärrade pekfinger var det 13-14, kanske 15 centimeter. Titta på en linjal och tänk sedan att gäddan var bredare över nacken, för jag fick inget grepp! Monstret spottar ut öringen och med ett gigantiskt plask drar det iväg, ner i det mörka djupet. Kvar står jag med en omskakad öring, som trots det den just varit med om sprattlar och lever om. Jag lossar den försiktigt från flugan, och trots en del sår simmar den utan dröjsmål iväg. Och nu kommer själva anledningen till den här berättelsen och till inledningen – öringen var 58 centimeter lång och vägde ca 2,5 kg! Öringen på min profilbild är inte riktigt lika stor. Jag vill se det spö som kastar en wobbler i den storleken. ”Numera vet vi att ett gäddbete knappast kan vara för stort, och följande historia är ett bevis på det...”
    1 point
  8. 23/8 Stavstensudden (Trelleborg) Dags att testa ett nytt ställe och valet föll på Stavstensudden strax utanför Trelleborg. När jag anlände var redan en fiskebroder på väg ut, kul tänkte jag eftersom det ökade mina chanser att få se en kustöring med 100% Hoppade kvickt ner i vadarna ivrig att fiska på vad som mitt otränade öga uppfattade som en riktigt het plats. Vattnet var klart och bottenstrukturen såg lovande ut. Började fiska rakt ut från fortet men märkte att ju längre ut jag kom desto mer sandbotten blev det. Har fått för mig att det är "dålig" botten så började röra mig längre österut där det fanns flertalet stora stenar som stack upp lite här och var. Fick syn på en lite mindre sten längre ut som plötsligt började röra på sig, säl ropade jag till min fiskebroder som noterade samma sak. Den simmade fram och tillbaka precis utanför oss och den var antagligen minst lika sugen som oss på öring. Samtidigt som jag inte kunde sluta följa sälens rörelse i vattnet så var två fiskar uppe i ytan strax utanför oss. Gjorde några kast i dess riktning men inget hände. Vi stod en stund och kastade innan min fiskebroder gav upp och vadade i land. En till säl dök upp och nu hade de kommit betydligt närmre. Märkte att de var lite nyfikna på mig, eller jag inbillade iaf att de tittade åt mitt håll. För mig som är en gröngöling vid kusten så var det en häftig upplevelse att bara stå o titta på dem när de simmade runt på den spegelblanka ytan. Kändes jävligt exotiskt och även om de antagligen förstörde öringfisket så blev det ändå en schysst kväll. Vattnet låg som en spegel, små fiskesamhällen började lysa upp längst kusten, tysklandsbåten med alla sina lampor som lyste upp etc. Är så skönt att bara stanna uppe och ta in alla intryck och man nästan ryser av välbehag hur jävla vackert allt är. Och med handen på hjärtat så är det nog allt runtomkring som får mig och fortsätta att ta mig ut till kusten trots alla mina misslyckade turer. Naturen är fantastisk. Väl uppe på land så var min fiskebroder fortfarande kvar och packade in det sista vid bilen. Visade sig vara en Edge-medlem, och en trevlig sådan. Vi samtalade lite och verkade ganska eniga om hur tufft det här fisket är. Skönt att man inte är ensam Hoppas på att få se honom här i dagboken så det kan bli någon gemensam tur framöver. Tight lines Claes
    1 point
  9. Några dagar sen uppdatering men här kommer den! En gammal vän övernatta några nätter i Harasjömåla och övertalade mig att komma upp och fiska en dag i strömmen. Den här morgonen var jag sugen på att drilla fisk så nymfaskarna fick vänta och längst ut på tafsen dingla istället fruktansvärda masken Polaren hade direkt kontakt med fisk och jag hade inte haft de minsta lilla pet på flugan när han hade landat en och tappat en.. Frustrationen och en känsla av att alltid vara den mest otursamma vid vattnet började bli riktigt påtaglig när jag gick lottlös från ställe till ställe. När klockan började närma sig lunch hade jag ett påslag som varade några sekunder innan fisken släppte. När jag började gå nedströms så bytas jag strategi, bort med sjunktafsen och masken och fram med nymferna. Såg några fiskar som stod i en pool och tog sikte på en som stod på samma ställe. Började gå igenom asken men hade svårt att få ner flugan till det kraftigt strömsatta partiet där fisken stod. Kom och tänka på några kraftigt förtyngda nymfer som jag köpte förra året i Slovenien. Nymfen hamnade perfekt framför fisken som tog den direkt. Efter en kort fight kunde den håvas, 3.2kg och förbannelsen va bruten Efter lunchpausen testa jag några platser nedströms utan framgång. Hamnade i en av de större poolerna, även kallad "Tvåan" och började lägga kasten mot inloppet där jag anade att någon fisk stod parkerad. Det tog inte många kast innan jag kände en dragning i flugan precis när den drev över strömfåran. Pulsen steg snabbt och precis efter jag känt dragningen så fick jag ögonkontakt med flugan och efter den kom en stor båge i full fart. Fisken tog flugan hårt o bestämt och vi insåg ganska fort att den var hyffsat stor. När det var dags för håvning så hade jag stora problem att få den lilla öringhåven kring fisken och det slutade med att jag fick skopa upp den på land. Slutade dock lyckligt och vågnålen gick hela vägen till 4.94kg! Månadens största fisk vilket tydligen ger mig en plats på storfiskedagen nu i höst och även om polaren är värd den platsen med tanke på hur mycket han fiskar där så kände jag att det var f*n jag med Nu fattas bara en havsöring! Och just det, jag har blivit kär i Loop Opti rullarna, en dyr kärlek trots att jag fick min första begagnade oanvända Dryfly för 2500:-. Tycker det är en förbannat sexig rulle och den går riktigt fint dessutom! Kommer helt klart utöka arsensalen
    1 point
  10. Ligger det fiskebåtar utanför och manövrerar har den nog kommit... och snabbt tagit slut. Behöver alla arter fångas??
    1 point
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+02:00
×
×
  • Create New...