Vinster och förluster?

[KPE]

Hej alla kunniga och okunniga!  

 

Som boende efter Österdalälven är man uppväxt med vattenkraftverk överallt. Dom finns där och skapar många gånger en mäktig atmosfär i landskapet som t.ex. Trängslet norr om Älvdalen gör.

Vattenkraften är vår stabila elproducent i grunden och behövs onekligen i vårt moderna samhälle, men jag har dom senaste åren funderat mer och mer på hur framtiden ska bli med fisket?

Siljansöringen trycks undan av regnbågar som rymmer och vandringsvägar som inte räcker till. Lägg både klimathot och miljögifter på det sen.

Min far som är 82 år var en gång med och byggde Trängslet, minns tiden före alla dammar kom till längs med älven. Jag behöver knappast berätta hur stor skillnad det var på både antalet fångster och storlekar som ni förstår.

Med risk för att inte ha läst igenom allt på forumet och ställa frågorna igen, så…

 

Alla kraftverk har ju olika storlekar, men jag funderar på detta.

 

• Hur ser en beräkning ut ekonomiskt på en vandringsväg förbi ett kraftverk?

 

• Vad blir ”förlusten” via vattenflödet som behövs ekonomiskt och produktionsmässigt i MWh?

 

• Skulle vi konsumenter kanske kunna betala bra fiskeval likt bra miljöval när vi köper el om det bara är en ekonomisk fråga?

 

• Vad kostar en trappa i storleksordningen "standardkraftverk"? D.v.s. Har någon ens räknat på det?

 

• Hur ser vinsterna ut rent ekonomiskt och miljömässigt för fisket?

 

• Kan trappor rädda siljansöringen?

 

Jag jobbar själv med energi och teknik till vardags, men är så nyfiken om någon (det borde ju någon självklart gjort?) räknat på detta?

 

 

 

Med vänlig hälsning

 

Petter

[Brownie]

Hej alla kunniga och okunniga!  

 

Som boende efter Österdalälven är man uppväxt med vattenkraftverk överallt. Dom finns där och skapar många gånger en mäktig atmosfär i landskapet som t.ex. Trängslet norr om Älvdalen gör.

Vattenkraften är vår stabila elproducent i grunden och behövs onekligen i vårt moderna samhälle, men jag har dom senaste åren funderat mer och mer på hur framtiden ska bli med fisket?

Siljansöringen trycks undan av regnbågar som rymmer och vandringsvägar som inte räcker till. Lägg både klimathot och miljögifter på det sen.

Min far som är 82 år var en gång med och byggde Trängslet, minns tiden före alla dammar kom till längs med älven. Jag behöver knappast berätta hur stor skillnad det var på både antalet fångster och storlekar som ni förstår.

Med risk för att inte ha läst igenom allt på forumet och ställa frågorna igen, så…

 

Alla kraftverk har ju olika storlekar, men jag funderar på detta.

 

• Hur ser en beräkning ut ekonomiskt på en vandringsväg förbi ett kraftverk?

 

• Vad blir ”förlusten” via vattenflödet som behövs ekonomiskt och produktionsmässigt i MWh?

 

• Skulle vi konsumenter kanske kunna betala bra fiskeval likt bra miljöval när vi köper el om det bara är en ekonomisk fråga?

 

• Vad kostar en trappa i storleksordningen "standardkraftverk"? D.v.s. Har någon ens räknat på det?

 

• Hur ser vinsterna ut rent ekonomiskt och miljömässigt för fisket?

 

• Kan trappor rädda siljansöringen?

 

Jag jobbar själv med energi och teknik till vardags, men är så nyfiken om någon (det borde ju någon självklart gjort?) räknat på detta?

 

 

 

Med vänlig hälsning

 

Petter

 

1) Från fall till fall. Christer Borg eller någon annan får svara.

 

2) 3-5% av det totala flödet. Ju mindre å desto mer vatten måste man tappa

i omlöpet procentuellt sett.

 

3) Bra Miljöval certifierar ju redan vattenkraft ur fiskevårdssynpunkt så det finns ju

ingen anledning att ha en ny certifiering såvida man inte skärper deras krav.

Men jag förstår inte riktigt frågan. Kan du omformulera? Menar du ALLA konsumenter?

Per tvång eller frivilligt? Klart det är en ekonomisk fråga såsom en juridisk fråga.

 

4) Samma svar som på fråga 1

 

5) Christer Borg räknar 2,5 arbetsplatser per omsatt miljon. Jämför men småskalig vattenkraft

som man räknar med 1 arbetsplats per omsatt miljon. Förmodligen skapas arbetsplatserna till

stor del på glesbyggden vilket är extra värdefullt.

 

6) Jag vet inte så mycket om Siljansöringen men den behöver givetvis tillgång till

strömmande vatten. Jag har för mig att det är vattenkraft som blockerar där så svaret

blir nog JA på den frågan. Men det finns såklart fler faktorer som måste fungera.

Vattenkvalitet och fisketryck till exempel.

[MFFS_Ecke]

"Hur ser en beräkning ut ekonomiskt på en vandringsväg förbi ett kraftverk?"

En jättebra fråga och den togs även upp vid huvudförhandlingen i Mora där Fortum ansåg att de kostnader som redovisats inte stämmer överens med sanningen eftersom de grundas på små strömkraftverk och inte stora kraftverk som i Österdalälven. (Det var f.ö. då jag poängterade att de kunde få bli först så att vi får bättre siffror att gå på i framtiden) Denna beräkning kommer ifrån någon gammal databas sägs det och härstammar mycket riktigt till stor del ifrån kraftverk nere i låglandet. Hur som helst så enl. Polluter Pays Principle som det enligt både Miljöbalken och EU:s ramdirektiv för vatten står att vi skall använda så är det ju faktiskt den som söker som bör ta fram den kostnad som uppstår vid byggandet av en faunapassage.
Att det definitivt inte är gratis kan vi ju vara överens om men den stora frågan i sammanhanget blir ju hur mycket tjänar de per år och hur många kronor har de tjänat genom åren utan att lägga speciellt mycket för de arter som behöver hjälp.

 

"Vad blir ”förlusten” via vattenflödet som behövs ekonomiskt och produktionsmässigt i MWh?"

Som John skriver så varierar det ju och allt hänger mycket riktigt ihop med hur mycket vatten som går vid sidan om turbinen. Strävansmålet är att man skall släppa minst MLQ (medellågvattenföring) i en faunapassage och vad det blir i reda pengar handlar om hur många procent vatten som inte genererar el. Men vi skall ha klart för oss att i riktigt stora kraftverk så kan produktionsförlust på tre procent motsvara en ganska försvarlig summa pengar. Detta gör att man kan förstå inställningen dessa företag har. Ett företag som helt frivilligt går med på att bara sänka sina inkomster vore ett ganska konstigt dito eller hur.

 

"Skulle vi konsumenter kanske kunna betala bra fiskeval likt bra miljöval när vi köper el om det bara är en ekonomisk fråga?"

Menar du här om producenten skulle införa ett "sportfiskeabonnemang" som gör att vi skulle betala extra för att få till faunapassager och att de skulle få betalt för det vatten som går jämte turbinen, så är det säkert en idé man skulle kunna skicka på bolagen. Problemet är dock att om de blir tvingade att nypröva sin verksamhet så att de har tillstånd enligt modern lagstiftning så behövs det ju inte. Miljöbalken, om de hade prövats enligt den, hade ställt krav på dessa åtgärder för att alls kunna medge tillstånd till dessa verksamheter. Vi hoppas ju på att de klubbar igenom Vattenverksamhetsutredningens förslag.

 

"Vad kostar en trappa i storleksordningen "standardkraftverk"? D.v.s. Har någon ens räknat på det?"

Som John skriver är det faktiskt helt omöjligt att ange en standardkostnad. Det beror på alldeles för många faktorer för att man skall kunna avgöra. Alla kraftverk har olika förutsättningar rent fysiskt. Trappor är dessutom i slutet på listan över "bra" åtgärder. Utrivning, Inlöp och Omlöp ligger före i listan över åtgärder för miljön. Och om vi nu, eftersom detta härstammar från Österdalälven, glömmer alternativ ett så kommer de andra också att förenas med svårigheter som ter sig helt olika beroende på vilket kraftverk det handlar om. Alltså går det inte att fastställa en kostnad för en faunapassage i nuläget. Det finns som sagt siffror från andra ställen som kan ge en liten vägledning men det är allt.

 

"Hur ser vinsterna ut rent ekonomiskt och miljömässigt för fisket?"

Detta är en jättenöt att knäcka men som John skriver så handlar det om ca 2,5 heltidsjobb per omsatt miljon i turismbranschen. Vi har fått reda på att, för att jämföra med något, de sju km. fiskesträcka som finns i Mörrumsån omsätter 22 miljoner årligen. Så på sju km. skapas alltså i storleksordningen 55 heltidssysselsättningar varje år. Huruvida Österdalälven kan bli lika populärt kan vi ju bara sia om, men det kan ju i vart fall inte bli sämre.

 

"Kan trappor rädda siljansöringen?"

Älvräddarnas Samorganisation skrev i sitt yrkande att det skall byggas naturlika faunapassager vid de fyra kraftverken nedströms Trängslet. Detta kan man väl säga innebär att trappor verkligen kommer i sista hand. Alldeles oavsett detta så får vi nog utgår ifrån att det skulle förbättra för siljanöringen om de fick tillgång till mer lekvatten. Österdalälven är ju inte det enda vattnet de skulle nå, det finns ju biflöden som är mer eller mindre bra men hur som helst så skulle det ju skapa fler lekområden för öringen att vandra till. Löser de då bara nedströmsvandringen också så blir det med all säkerhet ett uppsving för öringen. Sedan får vi inte glömma bort Oreälven som kanske också kan vara trevlig att nå även om de får simma en bit i Orsasjön för att nå dit.

Här har ni det ÄlvS vill se i Österdalälven:

"Älvräddarnas Samorganisation, hädanefter ÄlvS, yrkar att sökandenas förslag på slutgiltiga bestämmelser avslås samt att sökanden åläggs att:

1.       vid kraftverken i Åsen, Blyberg, Väsa och Spjutmo bygga, och för överskådlig tid underhålla, väl fungerande naturlika faunapassager för alla i Österdalälven förekommande arter och
 

2.       i dessa faunapassager spilla vatten i mängd motsvarande MLQ.
 

3.       Anlägga, om dessa inte redan finns installerade, väl fungerande anläggningar exv. fingrindar med flyktöppning för att hindra att nedströmsvandrande fisk passerar turbinerna.
 

4.       I faunapassagen anlägga fiskräknare och genomföra regelbundna inventeringar av faunapassagen för att kunna utvärdera faunapassagens funktion och därigenom kunna avgöra om förbättringar behöver genomföras. Dessa utvärderingar skall meddelas tillsynsmyndigheten som också bestämmer om eventuella förbättringsåtgärder behöver genomföras.
 

5.         Genomföra biotopvårdande åtgärder i Österdalälven mellan Trängsletdammen och Siljan samt i biflöden till densamma för att optimera den strömlekande fiskens levnadsbetingelser och reproduktion. Samt att även i dessa sträckor genomföra regelbundna uppföljningar som redovisas till tillsynsmyndigheten som kan beslutar om förbättringsåtgärder."

/Per

Edited March 2, 2015 by MFFS_Ecke

[Brownie]

Tack för det Per, vår nya vice ordförande i ÄlvS.

Minst sagt uttömmande svar

[KPE]

Oj... här kom det mycket :-) Tack så hemskt mycket för svaren... Det borde finnas "fiskcertifikat" som producenterna borde tvingas köpa som skulle finansiera detta inför framtiden... för vi kunder betalar ju detta i slutändan iaf. Effektförlust ok... men det kan vi spara in så det inte påverkar. En ekonomisk fråga då?... näe... det måste bara få kosta om vi ska rädda detta åt våra kommande generationer.

[KPE]

http://wförlalademokraten.se/opinion/insandare/varfor-byggdes-inte-fiskvagar-i-osterdalalven

Lite pinsamt kanske då jag läste denna insändare nyligen! Men eftersom jag nyligen börjat gräva i frågan så har detta passerat mig tyvärr så ett besök uteblev. Då min familj är jordägare själva så ser man fördelarna med Älvdalens Besparingsskog som i flera generationer bidragit till bygdens välmående. Ekonomiska aspekter är därför något man inte lätt viftar bort så klart.

Men som ingenjör inom energi och teknik där lösningar både tekniskt och ekonomiskt måste samverka, så är nuvärde samt långsiktighet ledord. Vem lurar vi när dessa svåra frågor står still? Hur går man vidare? Det handlar inte om att riva vattenkraften (åtminstone inte dom stora verken) som är och förblir garanterat vår trygga bas i elproduktionen så klart. Man behöver därför inte välja sida anser jag som under den tid då älvräddare och kraftverksbyggare slogs under början på 90-talet i Älvdalen. Man måste lyfta blicken högre än så och samverka som innebär både ge och ta... utan att harr och öring mår dåligt och hotas inför framtiden.

Jag känner mig otroligt naiv och nubörjare i detta, men kommer fortsätta ställa knepiga frågor och ska tamej sjutton skriva till olika elproducenter för fler svar på "dumma" frågor :-)

[Brownie]

Vad det gäller byggnad av ny vattenkraft så måste man välja sida.

Gäller det att miljöanpassa befintlig vattenkraft så går det att kompromissa

i många fall.