Jag kommer ihåg när jag fick syn på ett begagnat Nikkor 35/1,4 i fönstret på Expert i Södertälje. Priset visade på ofattbara 1300 kr! Tyvärr var jag fattig student och även om priset var felaktigt lågt hade jag inte pengarna. Inte just då.

Dagarna släpade sig fram. Skulle det aldrig bli dags för utbetalning från CSN? Varje dag gick jag förbi fönstret och kontrollerade så att objektivet fanns kvar. Det gjorde det.

Månaden gick och slutet närmade sig. En eftermiddag låg det efterlängtade kuvertet innanför dörren när jag kom hem. Jag vände på dörrmattan och småsprang ner till Expertbutiken.

Nu tror ni kanske att jag ska berätta att objektivet var borta, men det var det inte. Det låg där, troget stirrande på mig med sitt enda stora öga. Två minuter senare var det mitt. Ett Nikkor 35/1,4 för 1300 spänn! Hur kan jag ha sådan tur?

Objektivet var härligt tungt, helt byggt metall, med distinkta metalliska klick mellan varje bländarvärde. Det var av den äldre typen, det utan gummiring, vilket höjde känslan ytterligare.

Jag kunde sitta i soffan med objektivet monterat på min Nikon FE och bara vrida på fokuseringsringen. Vilken känsla!

Så har jag aldrig känt för något autofokusobjektiv.

Vad hände med min kära trettifemma? Tyvärr bytte jag in den när jag köpte min första autofokuskamera, en Canon EOS 650. Inbytesvärdet var 2700 kr!

Manuellt var allt lite roligare, lite mer känsla, lite mer hantverk...

Jag har faktiskt också ägt en EOS 650. Inget jag är direkt stolt över, den ligger hemma och lär väl där förbli...

Hur som helst. Gamla objektiv.

Jag hade en halvformatsperiod på 90-talet, fotade med Olympus Pen F. Ni vet, 72 bilder på en 36-rulle, fast stående och 18x24? Riktigt ballt när man framkallade två bilder på ett vanligt 10x15-papper. Till saken hör att optiken till Pen F-kamerorna är överjävligt bra. Just eftersom filmrutan är mindre så la dom japanska teknikerna lite extra krut på glaset. Tunga, härliga objektiv med sammetsklädda objektivlock med det karaktäristiska F-et på.

Pen F var i många år standard som operationskamera, av nån anledning som jag inte vet. Oftast var kirurghusen svarta och hade speciella tillsatser till objektivet för att kunna plåta ner i en bukhåla. Lite märkligt.

Apropå det så minna jag en annan märklig kamera jag har ägt, Robot Royal, med fjäderbelastad filmframmatning. Tyska Robot är ju metst kända för att ha tillverkat Traffipaxkameror till polisen. Om just min modell använts till det skall vara osagt. Bra optik även på den.

Här kommer två bilder på Olympus Pen F. Som för övrigt har fått en omtalad modern digital uppföljare. Den vet jag däremot inget om. För den som undrar vad det är för grunka som sitter på huset på den vänstra bilden, så är det ljusmätaren. En batteridriven sådan, hypermodern när den kom, till skillnad från dom gamla med selenceller.

Gamla kameror är kul!

Jag kommer ihåg när jag fick syn på ett begagnat Nikkor 35/1,4 i fönstret på Expert i Södertälje. Priset visade på ofattbara 1300 kr! Tyvärr var jag fattig student och även om priset var felaktigt lågt hade jag inte pengarna. Inte just då.

Dagarna släpade sig fram. Skulle det aldrig bli dags för utbetalning från CSN? Varje dag gick jag förbi fönstret och kontrollerade så att objektivet fanns kvar. Det gjorde det.

Månaden gick och slutet närmade sig. En eftermiddag låg det efterlängtade kuvertet innanför dörren när jag kom hem. Jag vände på dörrmattan och småsprang ner till Expertbutiken.

Nu tror ni kanske att jag ska berätta att objektivet var borta, men det var det inte. Det låg där, troget stirrande på mig med sitt enda stora öga. Två minuter senare var det mitt. Ett Nikkor 35/1,4 för 1300 spänn! Hur kan jag ha sådan tur?

Objektivet var härligt tungt, helt byggt metall, med distinkta metalliska klick mellan varje bländarvärde. Det var av den äldre typen, det utan gummiring, vilket höjde känslan ytterligare.

Jag kunde sitta i soffan med objektivet monterat på min Nikon FE och bara vrida på fokuseringsringen. Vilken känsla!

Så har jag aldrig känt för något autofokusobjektiv.

Vad hände med min kära trettifemma? Tyvärr bytte jag in den när jag köpte min första autofokuskamera, en Canon EOS 650. Inbytesvärdet var 2700 kr!

Manuellt var allt lite roligare, lite mer känsla, lite mer hantverk...

Brukar titta i sökaren på min MX (och också på RTS:en när jag hade den kvar), bara för att få tillbaks känslan av hur det egentligen ska se ut i en sökare. Snittbild och rastrer... Mmm..

Brukar titta i sökaren på min MX (och också på RTS:en när jag hade den kvar), bara för att få tillbaks känslan av hur det egentligen ska se ut i en sökare. Snittbild och rastrer... Mmm..

Instämmer till fullo!

Synd att snittbild och raster försvunnit, tänk om man kunde ha det och AF. AF är ju helt överlägset tyvärr så det är väl en naturlig utveckling.

Fm2

501cm

M3

RTS II

Suck!

Jag tycker att just objektiven har lyckats behålla en hel del av känslomässigt mervärde, kanske för att flera gamla trotjänare gott och väl matchar dagens premiumvarianter. Rent optiskt har det inte hänt mycket de senaste 50 åren med undantag för antireflexbehandlingen och AF-ens intåg. Dagens kamerahus upplever jag däremot som helt själslösa redskap som ständigt väntar på att bli utbytta mot nästa generation.

Jag tycker att just objektiven har lyckats behålla en hel del av känslomässigt mervärde, kanske för att flera gamla trotjänare gott och väl matchar dagens premiumvarianter. Rent optiskt har det inte hänt mycket de senaste 50 åren med undantag för antireflexbehandlingen och AF-ens intåg. Dagens kamerahus upplever jag däremot som helt själslösa redskap som ständigt väntar på att bli utbytta mot nästa generation.

De objektiv jag refererar till är standardobjektiven. Jag har ett L-objektiv och visst har det en del av den gamla känslan, med sin metall och precision.

Peter: Känner samma sak om husen, mycket bra beskrivet.

Ulf: Låter nästa som att du ska byta till Nikon. I så fall, varför?

Inte så mycket jag som tidningen, men varför?

Idag så är Nikon ett par generationer bättre vad gäller kameror än vad Canon är, åtminstone på proffssidan,

dessutom är Nikons Zoom objektiv ett par snäpp vassare än Canon medan Canons fast optik sparkar skiten ur Nikon alla dagar i veckan.

Nikons nya blixtsystem ligger också någon generation föra Canon.

Tidningen står inför ett generationsbyte vad gäller grejor och därför verkar det som om Nikon är ett möjligt val.

Jag tror dock jag behåller en 5D Mark II för filmningen, högst privat alltså.

Ok, då förstår jag. Det blir nog bra. Man slipper ju i alla fall att bländarringen snurrar åt fel håll nu för tiden.

Höll i en D3:a förra veckan med en 24-70 på. Grym AF och ruggigt fin kvalitéts känsla. Det bara smattrade.

Skulle jag välja system idag skulle det kanske bli Nikon. Bytte från Nilon när 10D kom.

Byta igen blir för dyrt för mig.

Blir kul att höra ditt utlåtande om Nikon.

Å en hammare ä en hammare oavsett vem som gjort dem!

Nja, jag tycker att hammarna av vårt märke väldigt ofta träffar klart bakom spiken.

...Å en hammare ä en hammare oavsett vem som gjort dem!..

Nix.

En hammare med träskaft dämpar vibrationerna, en med stålskaft ger förslitningsskador.

Objektiv.

Jag använder fortfarande min manuella micronikkor 55/2,8 som jag köpte begagnad 1986. Trots att kamerorna är digitala. Den ger skärpa åt mina enkla bilder.

Objektiv i all ära.

Det är kamerorna jag minns.

Jag började min systemkarriär med en begagnad FE....Nikon, så klart.

Sen höll jag på att ruinera mig med en uppgradering till FM......mer om den lite senare.

Sen kom 401 och 601.....givetvis med autofokus.

Nu var man hur "inne" som helst.

I dag har jag kvar min Nikon FM.

Helt och hållet av nostalgiska skäl.

Med dom priser den kan uppbringa så känns nostalgivärdet skyhögt mycket högre.

En smaragd och hörnsten i mitt fotograferande.

Det var med FM jag insåg fördelarna med en systemkamera.

Vad gäller gluggar kan jag minnas F200/4.0 AI......den gav mig många goda minnen.

F50/ vete katten bländaren på den....men manuell var den. Köpte den med FM.

Sen hade jag en glugg som jag älskade!

Nikkor 105 F/2,5 Ai-s.

Den hade allt!

En 28/2.8 gjorde en kort sejour.

Några zoomar till AF-kamerorna.

Jag ska plocka fram min FM och visa er hur en kamera ska se ut.

Men inte i natt.

Jag har kvar mina två Nikon FE, en svart och en krom.

Min första kamera var en klassiker, Chinon CE-4.

När jag bytte upp mig ville jag egentligen ha en Contax men i butiken hade de en FE för bra pris.

Jag tog hela mitt sextonåriga mod och slog till med de pengar jag sparat på att jobba på varvet under sommaren och köpte kameran. Utan objektiv...

Att säga "hej, snygging" till min nuvarande fru är det bästa beslut jag gjort, att köpa FE:n det näst bästa.

Första riktiga kameran jag höll i var en Pentax Spotmatic F, med ett Super Takumar 55/1.8 i fotoklassen på Jakobsbergsgymnasient 1974

Första kameran jag ägde var en Pentax KM med ett SMC 55/1.8 köpt för en av mina första avlöningar.

Jag drar silket genom en bok för trådspänningen när jag lidar spöna och vet ni vad jag har som tyngd på boken? Jo just det, en uttjänt Spotmatic F med ett Super Takumar 55/1.8.....

Lite nostalgisk är man allt.

Kameranostalgi är inte bara kameror...

Mina tvåtusenkronors Peakluppar använder jag för att bedöma flugor med, mitt färgkorrekta ljusbord för att fotografera flugor mot, min negativblåsborste (inte en sådan där fjuttig Hama med liten borste utan en riktig bautablåsare) använder jag för att blåsa bort hårrester från flugor jag binder.

Min skärapparat (Ekdahl) har ungarna till sina pyssel och mina Foba lampstativ med en massa rör och tillbehör har vi som extra tvätthängare.

Min kameraryggsäck är numera flugfiskeryggsäck (perfekt med sina fack och stativhållare).

Och så vidare.

Min gamla schwie, szhwei, schweiz... europeiska storformatskamera har jag nu som tröstkramare. När jag är ledsen monterar jag upp den och tittar under duken en stund.

...vet ni vad jag har som tyngd på boken? Jo just det, en uttjänt Spotmatic F med ett Super Takumar 55/1.8...

Så djäkla rätt. Det är stil det.

Så djäkla rätt. Det är stil det.

Ja, det är lite cool..

Måste ju förståss ha bildbevis. Lägger ut denna på grabben när han lindar sin 7-fotare. Men han kör utan gluggen... För bilden är just tagen med Takumaren på K-7:an.

Novoflex?

Jag började min seriösa fotografering med en gammal Leica 2 tror jag den hette, tillsammans med ett 50 mm macroobjektiv. Underbar analog, solid as a tank och en perfekt start för att förstå de fysikaliska grunderna inom fotograferingen.

Jag har t.om ägt ett ex av Pentax proffssatsning K2DMD.

Den var en sån där ouppnåelig dröm. KM:en var tillräckligt dyr för mig. Kan inte sticka under stolen med att jag ville ha en DMD. Hade en LX ett tag, men spegeln krånglade. Senare blev den åkomman allmänt känd som "sticky mirror" på den kameran. Annars var den ockå fasligt proffsig.

Enda kameran jag sålt som jag saknar är KM:en. Åsså RTS II:an som blev stulen (vilken underbar sökare!). Med en Planar 100/2.... Jävla patrask.

Den var en sån där ouppnåelig dröm. KM:en var tillräckligt dyr för mig. Kan inte sticka under stolen med att jag ville ha en DMD. Hade en LX ett tag, men spegeln krånglade. Senare blev den åkomman allmänt känd som "sticky mirror" på den kameran. Annars var den ockå fasligt proffsig.

Enda kameran jag sålt som jag saknar är KM:en. Åsså RTS II:an som blev stulen (vilken underbar sökare!). Med en Planar 100/2.... Jävla patrask.

Här är min . Har tyvärr legat på hyllan ett tag nu. Men objektiven har jag börjat använda till att filma med. Som du skriver, underbar sökare.

Här är min . Har tyvärr legat på hyllan ett tag nu. Men objektiven har jag börjat använda till att filma med. Som du skriver, underbar sökare.

Schysst effekt!

Men du har ju ett TS-e 90, eller hur Johan? Men inte Photoshop, eller hur var det?

Ha ha.

Var lite nyfiken om ni skulle märka.

Observant!

Vi har en vinnare!

Jag kan skicka en låda antireflexbehandlade diaramar i pris?

Nejnej inte skall lilla jag...

Svaret var ju alldeles givet. Ungefär lika självklart som, eeh, ja, vilken kamera som är bäst...