Hoppa till innehåll

Havsöring Stockholmsområdet


jakobm

Recommended Posts

Jag ställer mig i ledet som ytterligare en som undrar över just ditt sista stycke. Vart är dem? Ändrade födovanor (bara strömming på djupet)?

Var iofs inte länge sedan jag började fiska öring. Men som det ser ut nu verkar höstarna vara i princip omöjliga att få fisk på i innerskärgårn.

Dock verkar det som den vilda fisken är den som går och blir stor? Är jag ute och cyklar?

Jag tror inte det räcker med en sådan förklaring med ändrade födovanor. Då skulle trollingbåtarna och yrkesfiskarna rapportera om bra fiske ute på frivattnet. De får ju heller inget. Oavsett födovana skulle de komma in grunt och en del skulle kliva upp i åarna kring lek med jämna och ojämna mellanrum.

Angående höstarna är min teori att det beror på att innerskärgården håller mycket mer skarv. När skarven flyttar på senhöst/vintern brukar sammanfalla med när öringen börjar våga visa sig på grundområdena och hugga i de inre delarna.

Säkert är det så att den vilda fisken har lättare att bli stor då den antagligen har lättare att undkomma predatorer.

Öringarna får väl för lite anabola när gifthalterna går ner ;)

Tänkte vinna drömvinsten på lotto på lördag då ska jag tjacka en sjötomt och bygga en egen havsörings å.

Säg till när du börjar sälja fiskekort ;)

För en tid sedan rapporterades det på tv att det fanns gott om öring i lekåarna i era tarkter. Hur ser ni på det?

I några väldigt viktiga lekåar har nu leken uteblivit 2 år på raken. De ligger dessutom belägna där inga alternativa lekområden finns. Enstaka ensamma 30 cm har stigit utan att hitta sällskap. Tomt på stirr och smolt. Inget positivt tecken. I ett par åar har det gått något bättre men bara marginellt.(finns räknat) TV-inslaget sätter säkert mängden i relation till katastrofåren 2008-2009. Vars avkomma borde vara (en liten andel av) de större öringar som vi nu saknar. Det är bra att trenden går uppåt i det eller de åar inslaget visar. I andra åar ser det i gengäld värre ut.

Oavsett om de lyckas leka eller inte borde fler av >100 000 utsatta öringar visa sig. Antingen i åar, tagna av sportfiskare eller av yrkesfiskare. Stammarna som sätts ut är vad jag hört och läst inte speciellt sugna på att flytta långa sträckor heller.

Redigerad med kobben
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Nu slår jag säkert in en öppen dörr som Kobben öppnade precis. Men förtydligar lite.

Det där inslaget på SVT är något missvisande. Några åar levererar bra, bättre en på många år. Sen har vi åar som ligger mer utsatt till och större områdens stam hänger på tex en å. Misslyckas leken ett par år kan man bara ana vad som komma skall i det området.

Första tecknet > Lägre medelvikt > Nästa grej blir?

Kul med vissa produktiva åar, men det måste bli fler som levererar regelbundet. År efter år. Det är det vi människor kan jobba på.

Redigerad med karki
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Karki hur går det med klubben?

Jag och Kobben var på möte med sportfiskarna nu i tisdags. Mer info om allting kommer. Vi ska smälta lite information och tänka igenom visa saker.

Angående leken? När tittade ni efter lek fiskar senast läste en blog från Öland kommer inte ihåg vad den heter men där hittar dom lekande fisk o nya lek gropar i mitten på januari.

Jag har följt öringarna i mina trakter under hela hösten. Runt slutet av november/början av december var ån soppren från större fisk.

Dock har jag ständigt sett smolt sedan i somras, likaså nu.

Förklaringen på sena stigningar kring öland kan förklaras att just deras stam har det bettendet, ev dåliga flöden i åarna tidigare i höst.

Kollar man tex runt Gotland stiger fisken olika tider, i olika åar. Samt att smolten lämnar åarna olika tider. Vissa åar sticker öringen rakt ut i havet nästan omgående. Det intressanta i det här är att dem åarna är torrlagda under sommaren mer eller mindre. År av utveckling av en vild stam har skapat det här bettendet.

Nu handlade Kobbens fråga om utsatta öringar. Men låt mig spekulera lite fritt kring det här med åar.

Vi har flertalet bäckar som har bra flöde under höst, vinter och vår, utan öringproduktion. Sommartid verkar dem nästan torka igen (troligtvis anledningen till att dem inte producerar öring i dagsläget).

Fatta om man skulle biotopvårda dem. Sätta i öring från en gotlandstam som omgående sticker ut i havet efter kläckning i princip, som inte lider av att åarna torkar igen under sommaren.

Vi skulle öka öringproduktionen ganska mycket tror jag om vi får dem att återvända till lek igen och hålla sitt område så att säga.

Sen vet inte jag om man får göra så men det är annan sak.

Redigerad med karki
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Om skarven försvann och sälarna flyttar ut till de yttre skären och går över till torskdiet - då skulle havsöringsfisket blomma igen.

Den mest direkta och förenklade teorin men kanske också den mest sanna?

Dagens sanning. Tyvärr krävs det nog att beståndet av gädda,abborre eller gös utarmas innan problemet tas upp på allvar. Det räcker inte med att se att alla ipytsade öringar äts upp vilket i sig inte är är så konstigt. Det är ju vi som planterat in dem. Det allvarliga är att hur mycket fiskevård vi än gör kommer det inte att räcka för att säkra flertalet av de naturliga stammarna. De kommer stryka med utav bara farten innan skarv och säl byter jaktmarker.

Slutar vi med stödutsättningar(eller i dagsläget håller konstant nivå) utan att minska på bestånden av skarv och eller säl, var kommer dem då söka sin föda? De kommer inte nöja sig med att tugga spigg iaf. Resterande föda för dem ute på fjärdarna räcker uppenbarligen inte till längre och antagligen kommer de lämna fjärdarna för permanent jakt inne i vikarna(gädda, gös, abborre, mört mfl). De är inte längre rädda för människan, finns knappt några som jagar dem längre.

Självklart är det väldigt viktigt att satsa på restaurering och hjälpa en naturlig produktion och det är främst där vi har möjlighet att påverka. Men frågan är om det räcker?

Redigerad med kobben
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Säl och skarv i stockholms skärgård äter lågt räknat, då skarven inte jagar här året runt(15 + 25 ton) x 365 dagar = 14600 ton fisk per år.

Yrkesfiskare tog under 2010 upp 7 ton gädda, abborre och öring. Människan tar alltså bara 0,5 promille av vad säl och skarv gör.

Så vi kan inte skylla på att vi tar deras föda. Det är väl heller inte egoistiskt att vilja skydda mångfalden. Är det rätt att låta skarv och säl utrota flera arter(öring, gädda, gös, abborre mört mfl). Människan är ändå den som givits möjligheten att påverka och att tillåta en mångfald. Även om vi inte alltid valt att göra så. Vi har möjlighet att låta samtliga arter samexistera i skärgården men som det är nu väljer vi att blunda när andra toppkonsumenter gör samma omedvetna misstag som vi själva gjort flera gånger i vår historia. Givetvis tänker inte skarv och säl så, men vi har kommit så långt att vi gör det. Om människan inte hade brytt sig om mångfalden hade mängder med arter tillåtits utrotas. Varför bör vi sluta bry oss nu?

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Dagens sanning. Tyvärr krävs det nog att beståndet av gädda,abborre eller gös utarmas innan problemet tas upp på allvar. Det räcker inte med att se att alla ipytsade öringar äts upp vilket i sig inte är är så konstigt. Det är ju vi som planterat in dem. Det allvarliga är att hur mycket fiskevård vi än gör kommer det inte att räcka för att säkra flertalet av de naturliga stammarna. De kommer stryka med utav bara farten innan skarv och säl byter jaktmarker.

Slutar vi med stödutsättningar(eller i dagsläget håller konstant nivå) utan att minska på bestånden av skarv och eller säl, var kommer dem då söka sin föda? De kommer inte nöja sig med att tugga spigg iaf. Resterande föda för dem ute på fjärdarna räcker uppenbarligen inte till längre och antagligen kommer de lämna fjärdarna för permanent jakt inne i vikarna(gädda, gös, abborre, mört mfl). De är inte längre rädda för människan, finns knappt några som jagar dem längre.

Självklart är det väldigt viktigt att satsa på restaurering och hjälpa en naturlig produktion och det är främst där vi har möjlighet att påverka. Men frågan är om det räcker?

Nej det räcker uppenbarligen inte. Restaurering på bred front har ju pågått länge, speciellt i de "viktigaste" bäckarna, utan nämnvärd effekt. I tyskland och danmark, där de längre än oss varit infekterade av skarven, finns massor med observationer på skarv som fiskar smolt i bäckar. Scenariot riskerar att bli, att "vi" lägger enormt mycket tid och energi på att greja med en bäck, bara för att vid eventuell lyckad insats, stå och se på då skarven ohämmat mumsar i sig resultatet.

Skyddsjakt på säl och utrotning av skarv är, hur jävla politiskt inkorrekt det nu må vara, den enda rationella lösningen.

Mvh

HaLster

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Nej det räcker uppenbarligen inte. Restaurering på bred front har ju pågått länge, speciellt i de "viktigaste" bäckarna, utan nämnvärd effekt. I tyskland och danmark, där de längre än oss varit infekterade av skarven, finns massor med observationer på skarv som fiskar smolt i bäckar. Scenariot riskerar att bli, att "vi" lägger enormt mycket tid och energi på att greja med en bäck, bara för att vid eventuell lyckad insats, stå och se på då skarven ohämmat mumsar i sig resultatet.

Skyddsjakt på säl och utrotning av skarv är, hur jävla politiskt inkorrekt det nu må vara, den enda rationella lösningen.

Mvh

HaLster

Det svåra är att få allmänheten med på detta. De flesta ryggar nog tillbaka av förslaget och tror att vi blivit helt knäppa. De måste se det med egna ögon först vilket inte lär hända förrän det är för sent även för svenssonfiskandet efter abborre och gädda.

Problemet är lokalt i stockholms skärgård. Och det blir ju helt snett när artiklar som denna kommer ut i lokaltidningarna. Artikeln heter "sälen tar lika mycket fisk som yrkesfiskare". Allmänhetens respons bli något i stil med att "Om vi tar hälften av födan då är det ju egoistiskt att skjuta bort säl/skarv bara för att vi vill fiska mer". Men här i stockholms skärgård är det inte hälften det är något i storleksordningen en halv promille av vad skarv och säl äter och resultatet blir kritiskt för fiskbestånden.

Redigerad med kobben
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det svåra är att få allmänheten med på detta. De flesta ryggar nog tillbaka av förslaget och tror att vi blivit helt knäppa. De måste se det med egna ögon först vilket inte lär hända förrän det är för sent även för svenssonfiskandet efter abborre och gädda.

Problemet är lokalt i stockholms skärgård. Och det blir ju helt snett när artiklar som denna kommer ut i lokaltidningarna. Artikeln heter "sälen tar lika mycket fisk som yrkesfiskare". Allmänhetens respons bli något i stil med att "Om vi tar hälften av födan då är det ju egoistiskt att skjuta bort säl/skarv bara för att vi vill fiska mer". Men här i stockholms skärgård är det inte hälften det är något i storleksordningen en halv promille av vad skarv och säl äter och resultatet blir kritiskt för fiskbestånden.

Ja precis så är det naturligtvis men även en sån artikel som du länkar till borde vara "upprörande" för gemene man. 50% är ju väldigt mycket bara det.

Det finns en pervers idé bland många, speciellt patologiska PK naturvänner, att vi människor inte är en art på planeten jorden, att vi inte (som övriga arter) behöver föda i vår kropp för att leva, att vi därmed inte har någon "rätt" till naturresurser utan bara inkräktar och parasiterar på naturen. Nu är modernt sportfiske visserligen rekreation och lek men för oss människor, med den mentala stress vi lever i, minst lika viktig aspekt att beakta i sammanhanget, dessutom skulle ett kustnära yrkesfiske med distribution lokalt av färsk fisk både gynna miljön i stort OCH oss "aliens" map. bra och nyttig föda.

Lek med tanken på att sälen och skarven varit tillräckligt intelligenta för att känna till varandras existens och den konkurrens de utsätter varandra för.

Redigerad med HALster
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Har under senaste tiden läst på lite om skarvens utbredning i skärgåden. Man kan ju inte bli annat än förundrad över hur man tänker när man låter population växa och växa utan att agera???!!!

Vad händer om inget görs? All fisk tar slut, skarven flyttar och kvar blir ett tomt ekosystem.

Det hjälper ju inte om engagerade personer lagar det lilla hålet i fören på skutan om någon annan står och borrar tre nya i aktern, båten kommer ändå att sjunka!!

Redigerad med Professorn
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Kobben: nej inget som Har testats men som det nämndes tidigare i tråden är nog vårt stora problem att dom flesta åar/bäckar torkar ut på sommaren vilket dom gör på sina ställen på Gotland och Bornholm också, fast där går ju fisken ut ur vattendragen och ställer sig vid mynningarna och väntar på bättre vattenföring i åarna. Skulle va intressant att få reda på om våra odlade öringar kan göra likadant eller om dom inte skulle klara av det. Man skulle vilja ha två test åar som man kan prova med två olika stammar tex avaåns ? öringar samt från Gotland och se vilka som klarar sig bäst.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det är nog en bra idé i kombination med vattenhållande åtgärder(återskapa våtmarker mm). Antagligen är det även viktigt med en stam med låg utvandringsstorlek. Det varierar säkert från stam till stam även där?

Tullviksbäcken exempelvis har den lägsta utvandringsstorleken i östersjön(7-16cm) vilket borde vara resultatet av torkan där varje år. Gotland har också mycket lägre utvandringsstorlek(12-15) än tex åvaån(16-20). Utvandringsstorleken verkar vara en anpassning till uttorkningen. I så fall är det säkert en anledning till att åvaåöringar klara sig dåligt på många ställen. De stannar kvar i vattendragen för länge och drabbas av födo- och syre-brist?

Det lär ju vara svårare att få tillstånd från markägare att anlägga våtmark på deras ägor än att sätta ut öring som är bättre genetiskt anpassad. Tror ni Gotland godkänner att vi snor lite rom? Man borde isf märka dem med bonknings-förbud och spraya dem med säl/skarv-repellent så de får chansen att leka igen ;)

Edit. Läste i en rapport från sportfiskarna 2011:

"..Projektet bör i så fall ha som mål att introducera öring av tullviksstam.

Stammen är anpassad till låg vattenföring och så kallad yngelutvandring

sker på somrarna när vattenföringen är för låg.."

Redigerad med kobben
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 2 weeks later...

Har vi någon strömmingskunnig på forumet? :)

Vad jag sett så leker de på våren kring maj-juni och ibland även på hösten. Stannar ynglen kvar på lekplatsen sedan? Antar att även strömmingssmolten rör sig i stim. Men stannar de kvar nära land eller rör de sig ut på fjärdarna direkt?

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 7 months later...
Har vi någon strömmingskunnig på forumet? :)

Vad jag sett så leker de på våren kring maj-juni och ibland även på hösten. Stannar ynglen kvar på lekplatsen sedan? Antar att även strömmingssmolten rör sig i stim. Men stannar de kvar nära land eller rör de sig ut på fjärdarna direkt?

Det stämmer bra att dom leker höst/vår, ja du kan hitta lekmogen hela året.

Jag har för mig att dom föredrar en temperatur på 8-12grader för lek. Så dom leker ju där temperaturen är den rätta, oftast oavsett årstid.

Jag tror personligen att ynglen samlas i stim, för att få skydd. Sedan tror jag att dom håller till där födan finns och ansluter nog snarast till dom vuxna individerna.

Ledsen för ett så sent svar, men jag tyckte ämnet var så intressant.

//Marcus

Redigerad med L0ranga
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 1 year later...

 

Det beslutet överklagades av ornitologerna till naturvårdsverket i samband med påskens röda dagar. Ett smart drag - i det så infekterade "skarvkriget" som utspelar sig i Stockholms skärgård.

 

Pga överklagan inhibierades beslutet i väntan på nytt beslut. Våren dundrade fram och äggen mognade. Låt oss säga att ornitologernas överklagan hade fått ej inhibition så hade det fortfarande dragit ut på tiden och av rent etiska skäl hade ingen äggprickning skett. Nu är fallet att naturvårdsverkets beslut skulle komma i juni/juli. Jag har inte sett något än. Men någon annan kanske har sett det? Hur som, spelar utgången ingen roll ändå.

 

Själva skjutningen i samband med utsättning av fisk blev även det inhibierat. Det brukar handla om runt 7 skarvar som skjuts för att hålla resten av flocken borta.

Redigerad med karki
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

 

Det beslutet överklagades av ornitologerna till naturvårdsverket i samband med påskens röda dagar. Ett smart drag - i det så infekterade "skarvkriget" som utspelar sig i Stockholms skärgård.

 

Pga överklagan inhibierades beslutet i väntan på nytt beslut. Våren dundrade fram och äggen mognade. Låt oss säga att ornitologernas överklagan hade fått ej inhibition så hade det fortfarande dragit ut på tiden och av rent etiska skäl hade ingen äggprickning skett. Nu är fallet att naturvårdsverkets beslut skulle komma i juni/juli. Jag har inte sett något än. Men någon annan kanske har sett det? Hur som, spelar utgången ingen roll ändå.

 

Själva skjutningen i samband med utsättning av fisk blev även det inhibierat. Det brukar handla om runt 7 skarvar som skjuts för att hålla resten av flocken borta.

 

Här har ni länk till det Karki beskriver: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/nyheter/2014/Pages/stopp-for-prickning-av-skarvagg--.aspx

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Läser
  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.























×
×
  • Skapa ny...