Leaderboard

Tjo! Hade lyxen att få avsluta en studieresa till Seattle med att fiska steelhead. Med min extremt trevliga värd Lucas Young (@thebeardofhorm instagram, stort tack till Ilias Karanzas som kopplade ihop oss!) som guide åkte vi ut vid lunchtid på lördagen, och var framme vid första poolen på Sol Duc river runt tretiden. Det blev ett kort pass utan fisk, men det var en fin naturupplevelse och definitivt en skön paus i det något hektiska schema jag haft under gånga veckan. Nästa pass, också det kort, blev fisklöst och vi drog tillbaka in till Forks där vi bokat ett något sunkigt motell med hårda sängar som funkade alldeles utmärkt att tokslockna i efter en helamerikansk måltid på Sullys Burgers i Forks. Nästa morgon gick vi upp runt 05.15 och åkte mot Bogachiel och en pool som var mycket populär bland steelheadfiskare. Trots att vi var där ca 05.45 var det redan en driftbåt på plats, och givetvis var det en guide vi snackat med dagen innan som tagit sig dit med sina kunder. Sträckan var dock lång, så det var inga problem med fisket. Vi fiskade i ca sex timmar, men hade bara ett enda nyp på tre personer. Vi beslutade oss för att ta oss till en mindre pool längre ned precis efter att den sammanstrålar med den klarare Calawah river. Jag fick gå först, och efter ca 45 minuter fiske nöp det i rejält. Jag som inte är van att fiska med slinga höll på att tappa hela spöt när jag släppte slingan, men det gick bra. Fisken tog lugnt den ca 1.5 meter långa slingan, och jag lyfte spöt bestämt så fort jag kände att det började sträcka. Krokningen satt bra, och fisken for iväg som ett spjut. Min Loop Evotec rasslade på som aldrig förr, och jag drog åt bromsen lite grann för att få stopp på spektaklet. Det hade ingen som helst effekt, så jag snäppte försiktigt upp bromsen så långt jag vågade: när jag började bli nervös för att min 25lbs tafs inte skulle hålla slutade jag dra åt. Fisken var föga imponerad, men rusningarna blev lite kortare i alla fall. Lucas och Katie (Lucas flickvän, givetvis också hängiven steelheadfiskare) hade tagit sig ned till mig, och när Lucas fick se fisken blev han eld och lågor: hans första ord var "Fucking... fuck!!! That's a fucking nice fish, Martin!!! It's a... goddamn!!!" Lucas försökte ta in fisken till land. Efter 5-6 försök och lika många långa rusningar fick han till slut möjlighet att taila den, och äventyret nådde sitt slut. Fisken var riktigt stor: stort huvud, bred nacke och en stjärtspole man knappt nådde runt med handen. Den hade dessutom två krokar sittande i munnen redan, så den var uppenbarligen en erfaren fighter. Lucas uppskattade vikten till någonstans runt 15-17 pounds, vilket senare bekräftades av ett par andra guider (mer om dessa nedan). Efter ett par timmars ytterligare fiske packade vi ihop för att käka lite kvällsmat och senare besöka ett par gamla kompisar till Lucas. De bodde ute i några små stugor på en lamaranch en bit utanför Forks. När vi kom dit möttes vi av en någorlunda bladig herre med rött skägg och hår som stod åt alla håll samt en stadigt pårökt herre som bjöd oss på öl. Det var uppenbart att jag missförstått kvällens aktivitet: jag hade under den något skramliga bilfärden mellan vatten under dagen uppfattat att vi skulle hem till någon och ta en öl och titta på Trout Bum Diaries. Det visade sig dock att vi skulle hem till ett par av killarna som gjort filmerna och ta en öl... Mannen med det vilda utseendet var Ryan Davey som i princip omgående sprang över gården och bankade på dörren till en sovande Chris Owens som staplade upp för att delta i konversationen (dessa är också guiderna jag nämnde ovan). Kvällen övergick i en aldrig sinande ström av historier, alkohol och munterhet, och är något jag alltid kommer minnas. Tyvärr hade jag lämnat både kamera och mobil hemma, något jag djupt bannar mig själv för. Ryan är nog en av de mest generösa och trevliga personer jag träffat (i alla fall enligt första intrycket), och har en vildsint aura av att verkligen leva exakt det liv han önskar på gott och ont. Chris var något mer tillbakadragen, kanske för att han hade blivit uppryckt ur sängen efter en lång arbetsdag på vattnet. Han var dock mycket trevlig, och hade definitivt ett driv som man inte ser ofta. Hans åsikter om hur utformningen av Loops kampanj (han är medlem i deras Media Team) i Nordamerika var starka, många och riktigt vettiga. Sista dagen tog vi en sväng tillbaka till platsen där jag landade min steelhead, men det blev tre händelselösa timmar innan vi var tvungna att åka mot civilisationen och flyget till Sverige. Det var med en skugga över själen jag tog farväl av Olympic Peninsula och mina fantastiska värdar Lucas och Katie, men jag vet att jag kommer återvända så småningom. Här är ett par bilder, alla utom en tagna av Lucas Young (@thebeardofhorm, mannen på första bilden). Jag ser för övrigt ut som en idiot pga ett euforiskt leende som ej släppte på ett tag

Firman började jobba med en av de stora tillverkarna av outdoor för ett par år sedan, en bransch som jag då inte hade någon erfarenhet av, men jag kommer ihåg att jag spontant tyckte att produkterna var väldigt prisvärda. Ex ett par funktionsbyxor med stretch, ventilation, dragkedjor etc för 1000-1500 är ju ungefär vad kund får betala för ett par märkesjeans. Sen är ju uppfattningen om dyrt/billigt som sagt ruggigt subjektivt

Jag valde att tålmodigt begagnatfynda senast pga det här problemet. Det blev en Arcteryx Beta LT i GoreTex Pro i nyskick för strax över tusenlappen så ett jättebra pris. Passformen har varit suverän så jag är nöjd överlag. Efter fyra års provkörning finns det dock inte en chans att jag betalar dyra nyprispengar för en membranjacka i framtiden. Som många redan vet drivs membranen av skillnaden i temp och relativ luftfuktighet mellan jackans in och utsida. Med andra ord - de fungerar bara bra när det är både kallt och torrt utanför jackan. Enligt min erfarenhet prickar man inte dessa omständigheter och behovet av en skaljacka särskilt ofta (om vi pratar fiske och fjällvistelse en svensk sommar) så när jag väl använder jackan innebär minsta bärande eller annan aktivitet alltid en hel del kondens rinnandes på insidan av membranet. Vid regn eller dimmigt väder fungerar membranen inte alls. Relativa luftfuktigheten utanför jackan på 100% tillåter ingen transport så det är bara att acceptera att sextusenkronorsjackan presterar lika bra som en svart sopsäck tills vädret klarnar. Och när det väl gör det kunde man lika gärna gläntat på dragkedjan mellan varven för en praktiskt taget likvärdig effekt som med membranet. Mannen i reklambilden svingar oftast isyxan på en kylig klippavsats i Himalaya. Där har han en jäkla nytta av sin membranjacka. En normalanvändare i sommar-Sverige, knappt alls i mina ögon. Nästa gång blir det fokus på mekanisk ventilation snarare än finaste möjliga membran. Reglerbara öppningar i armhålor och liknande. Det blir (förhoppningsvis) billigare och det är svårare att snacka bort nyttan med den typen av ventilation

I många fall följer ju prissättningen vad branschen upplever att målgruppen är beredd att betala. De kanske kan sänka priserna med 20% men ändå göra bra med pengar men eftersom folk ändå är villiga att betala och köpkraften finns så ser de väl ingen anledning att inte höja priset så mycket det går tills folk inte vill betala mer. Många gånger kan jag dock även känna tvärt om. Att saker är alldeles för billigt för vad man får. För då börjar jag undra hur det kan gå åt så lite pengar om man samtidigt tar socialt och miljömässigt ansvar, vilket man antagligen då inte gör. Jag betalar hellre mer om jag kan vara säker på att tillverkningen sker på ett bra sätt. Så i det avseendet är vissa saker för billigt istället.

jag kommer stå i Loop Montern hela helgen

"Jag sitter och letar efter en ny jacka inför säsongens utflykter och resor, och det slår mig hur galet dyra friluftskläder är. Är det verkligen befogat? " Det finns inget unikt eller objektivt svar på denna fråga. Det är upp till var och en att värdera utifrån sin inkomst och sina preferenser. Eftersom vi alla är olika kommer vi i olika utsträckning att hålla med dig eller tycka du har fel! =) Personligen tycker jag de fina märkena är alldeles för dyra och nöjer mig ofta med mindre pretentiösa kläder. Hittade tex denna (men det är nog inte vad du är ute efter) tidigare i år... https://mistpool.com/product_info.php?products_id=2405 har funkat utmärkt hittills och trevlig prislapp.

Det var också en del av mitt resonemang, men sedan poppade Norröna Lofoten upp som gubben i lådan, med en prislapp på 6499 kr. Till synes snarlik sina konkurrenter, men mycket dyrare. Jag hittar varken på Outnorth eller Addnature någon annan jacka som kommer upp i det priset, och jag undrar därför varför? PS. Hittade Norrönajackan på rea för 4700 kr... DS.

Outdoorkläder är dyra om de är bra. Räknar man med en avskrivning på låt säga 5 år, så landar det på ca en tusing per år. Det tar oss ungefär en arbetsdag att få ihop det med en nettomånadslön på 20 kkr. En arbetsdag, och vi kan bära plagget varje dag. Så det beror lite på hur man räknar. Kostnaden vi inte räknar med, är ju miljöavtrycket. Bra att du tar upp det. Bättre alltså med få dyra plagg och där en del av kostnaden beror på Fair/Eco-faktorer, än slit och släng. Tjohoo

Jag tycker det finns många fina alternativ för under 3000kr numera. Stirrar man sig inte blind på att det måste vara Gore-tex är skillnaden stor. att luta sig mot ett etablerat varumärke för outdoor tycker jag däremot är viktigt då man måste förstå produkten man utvecklar om den ska bli bra. Köpte precis nya jackor som vi edgebroderat inför mässan och tyckte de var kanonfina. bra material och snygg design. Helt rätt i pris. https://www.bergans.com/catalog/clothing-men/jackets-men/shell-jackets-men/Gjende-Jacket Sen är det kanske en avskalad design vilket är något jag själv föredrar. det viktiga finns i alla fall med. napoleonficka för flugask, pit-zips (ventilation i armarna), justerbar mudd, bra rörlighet, trelagers skal som torkar fort samt en bra huva. gillar även att det är krage och utanpåliggande huva. ...att den fanns i orange så edgeloggan kunde broderas i blått var givetvis det som verkligen avgjorde affären Många av de dyraste jackorna är ofta inte de skönaste då priset brukar vara förenligt med många avancerade funktioner och betydligt tuffare material och mer avancerat tyg. Det är lätt att man faller i fällan att ta den värsta och sen får man en riddarrustning för bergsbestigning som kanske är extrem överarbetad för ändamålet en normal fiskare och fjällvandrare behöver...

Jag tänker och känner som du. Sanslösa pengar för funktionsplagg tillverkade i China eller motsvarande. Vet också att design, marknad och sälj ofta ligger i länder med normala väst-priser vilket ju förstås drar upp priset. Syftet med att driva företag är ju främst att få ekonomisk utkomst av det. Att driva frågor som rör sustainability och CSR i företagen görs inte för att vara miljövänliga i första hand utan för att få konkurrensfördelar och attrahera de grupper av kunder som gärna betalar lite extra för den typen av produkter. Sen är det ju så som vi alla vet att märket och med det de signaler vi vill sända om vår person till omgivningen spelar stor roll och till syvende och sist kan ju företaget ta så mycket betalt som kunderna är villiga att betala.

Är uppe i Kvikkjokksfjällen nu men jag kanske kan snickra ihop nåt när jag kommer hem om det finnes önskemål

100m backing till sjöfiske i klass5?under dom 20år som jag fiskat båge och öring i sjöar så kanske jag sett backingen 2-3 gånger och då 10 m kanske. Mvh

Ifall någon mer råkar vara intresserad av detta så beställde jag hem en flaska med färg igår. Gör ett försök under kommande vecka, fortsättning följer!

Provsmakning å en kall ÖL Lite för mycket salt denna gång, den som vart godast var vitlök å svartpeppar... Hls Magnus

Kör med ett Method 990. Passar mig perfekt