turtola

Enligt min erfarenhet är en av de vanligaste orsakerna till tailingloop för stor kraftinsats tidigt i framkastet, det medför att spötoppen sjunker under den "räta linjen" som spötoppen bör följa. Jag kastar ofta med kort tafs 0,5-1 m och har inga problem med tailingloops. Ju längre lina man har ute måste man även öka kastvinkeln, tyngden blir högre och spöt böjer sig mer. Det kräver ju längre pauser i fram/bak kast så linan hinner rulla ut annars kommer ju loopen och pisksnärten. Man kan också testa att sänka handen (spöt) lite när man gör den sista rotationen framåt i kastet.

Fredag den 2 juli hade det gått upp 57161 laxar i Torneälen ökar ca 2500-3000 per dag just nu , idag är vattentempen 20 grader men troligen på väg neråt.

Har skickat PM, har en GL Tricast WF4F helt oanvänd.

Nu är det 10 år sen jag fiskade med ring, började med kängor och korta breda fenor. Bytte till simfenor, betydligt bättre effektivitet, mindre kraftåtgång, mycket snabbare + viktbesparing så du flyter högre. Men prova storleken då neoprensockan tar stor plats. Man kan även sätta säkerhetslina på simfenorna. Nackdel; du måste ha andra skor till vandringen.

Jag kör med peang (medicinskvalitet) för lättare flugfiske. Grövre fisk kör jag med en äldre GERBER "silvergrå" i färgen. Den är stainless med en rad olika verktyg, kniv-sax-burköppnare mm. finns en mindre och en större model (har även bitshållare). Fördelen är att den är enhandsmanövrerad en slags "stilettfunktion" för att öppna den vilket är klart bra. Har äen en Letherman men den måste man vika ut vilket är svårare.

Kork är ju använt förr men kräver anpassning, alt vitt "hushållssnöre" av polypropylen + lite maskeringstejp ovanpå.

Om du flyttat ner från Kiruna lär du bli besviken? Vad gäller öring så är den fredad i hela gränsälven, då måste du söka dig till inplanterade vatten. Tex "Kärsiäinen" (omskriven av Guunnar Westrin) el. Rovakkajärvi längs vägen mot Siekasjärvi. På 70-talet hade gamla Domänverket flera sjöar längs den vägen som planterades bl.a "Jomotusjärvi" som även hade fin röding men den nätades och sprängdes bort. Torneälven hade mycket fin harr runt Svanstein fram till 80-talet men sen hände något, kanske skogsdikningen?? Men den större harren försvann. Men nu har man restaurerat flera små skogsbäckar; testa soukolojoki (ylinenjoki) som Gunnar W skrivit mycket om , även Pentäsjoki har renoverats hade fin harr förr, nu mest gädda och abborre. Du kan även testa strömmarna norr om Korva. tror att selen mellan Kuivakangas och Hedenäset kan hålla fin sik, men det är ett svårt fiske och brukar ta tid att hitta rätt. Själv har jag fiskat stor id 2,6 kg hittills på klass 6 fluga i Pello.

Finns flera filmer på youtube också:

Du har glömt bort några....... Muonioälven, den fortsatta gränsälven norr om Pajala(Kengis) det borde vara mindre med flugfiskare än i Lainio men den påminner en hel del om den, en hel del rullstens stränder och bankar att vada längs. Kontakta Aareavaara FVO (kolla efter Coach här på forumet) han har lagt ut filmer från Kaalamaakoski på Youtube. sen kan du kontakta Lars Malmström på Camp Rajamaa i Muonionalusta (tror det var en tidningsartikel om det i FiN eller AOF nyligt) Hälften av Torneälvens 60-100.000 laxar går ju upp där. Tyärr bara fiske på svenska sidan. Kalixälven ovanför Jokkfall: Saarikoski, kontakta butiken i Saittarova som säljer kort, har boende och guider. Fint att fiska nedanför Saarikoski. Råneälven som väl ligger mellan Lögde och Byske i storlek?, har en betydligt mindre uppgång men är en laxälv i vardande. Lagom stor flugfiskeälv relativt lättillgänglig med vägar nära. Kolla videos på youtube Bert-Erik vestermark har lagt upp flera. Jag hade tänkt göra den till min nya hemmaälv efter pensionen, men tyvärr ändrade FVOt reglerna och tog bort årskortet några dagar innan fisket startade så man blev tvungen att köpa dagskort och plomber (för att reglera uttaget) så jag behöll mitt fiske i Torneälven. Vindelälven: området kring Gargnäs-Råstrand, kolla in LAxfiskefilmen del 5 i serien om Vindelälven på Youtube!!!. Relativt lättillgängligt mycket bra fiske i synnerhet i slutet av säsongen då laxuppgången är sen pga Stornorrforsvattenkraftverk, jag har alltid fått lax där. Tyvärr sämre med fina vadfisken med de finns.

Jag tror att om du kapar toppen blir spöt snabbare och styvare dvs du går upp i klass. Jag har ett äldre LOOP HM kolfiber som var 9,6 fot klass 6 som gick av i toppen ca 6-7 cm och det blev en klass 7 i stället. Ett kortare spö blir snabbare (fysikens pendellag). testa ett äldre spö, vad händer med kastningen om du flyttar handen ovanför handtaget och kastar med olika linor?? Ändras spöts aktion? jag tror att klassningen inte skiljer så mycket??

Hur ser nacken ut? Kan det vara så att den är behandlad med någon form av insektsmedel??

Öringen är endast fredad i själva gränsälven från Haparanda upp till Karesuando, man förhandlar om frisläppande ovanför. Fisketrycket på harr mellan Pajala och Övertorneå är jämfört med tidigare mycket lågt, de flesta fiskar lax. Men både numerär och storlek har minskat, även laken minskar kraftigt. Varför vet jag inte men äldre skogsdikningar har medfört en ökad slamtransport ut i mynningar och i älven. På hösten kunde biflöden se ut som Oboy, i bäckmynningarna finns tjocka slambankar. Slammet kan ha skadat lekbottnar. Dessbättre har man nu börjat plugga skogsdiken och bygga sedimentfällor i bäckar för att reducera slamtransport. Tidigare fanns mycket mink men den verkar ha minskat senaste åren, ett plus. Bästa fisket har jag haft före midsommar och i slutet av augusti. Underligt nog så ökar iden, har fått flera 2 kg på enhands med nymf!

Några "input": Kolla upp med Glenn Douglas på Sportfiskarna, han var "fiskeansvarig" i KAlixkommun några år och jag vet att man gjorde återställningsarbeten i några biflöden till Sangisälven. När det gäller Övertorneå så försök få kontakt med Naturguide utbildningen där, vet att dom gjort några projektarbeten på jokkar i området det finns publicerade rapporter. Sen finns ju Gunnar Westrin som har Ylinenjoki (Soukolojoki) N om Övertorneå som sin tornedals å i flera böcker. I Torneälven harr harrfisket blivit katastrofalt mycket sämre de senaste 15 åren ovanför Övertorneå! Vet inte hur det är mellan Haparanda och Övertorneå. Öringen i älven är total fredad.

Kör med hel nylontafs, knytbit och spets skarvad med blodknut. Låter bara tampen på knytbiten bli lite längre så är tafsen klar, den är ju grövre än spetsen och håller ut rätt bra.

Man kan ju även limma fast butten i en flätad fluglinekärna med superlim. Det visade man i amerikanska "Flyfisherman" redan 1980. Testades på storharrar i Råsto oh funkade bra.