Intressant om säl och skarvproblemet i Stockholms skärgård

[jakobj]

Enligt undersökningar så vandrar Havsörings smolt ut under natten så det är annan fisk dom är ute efter 

 

Men herregud människa, vakna upp nu!     

[lagrace]

Enligt undersökningar så vandrar Havsörings smolt ut under natten så det är annan fisk dom är ute efter

Jag har läst att det beror på temperaturen huruvida öringen vandrar på dag eller natt. Min källa är en gammal tidningsartikel så jag bet inte hur tillförlitligt det är. Vilka undersökningar har du sett?

[Twitcher]

Klart skarven sätter i sig den fisk den kommer över. Det är lika självklart att den inte selektivt äter främst havsöring tex då den är svårare än många andra arter att fånga. Den fångar inte heller speciellt mycket ål av precis samma orsak. I alla bytesundersökningar är det vanligare arter som utgör stapelföda, men sök så finns det bildbevis på att de tar det mesta i rätt storlek. Har nämnt det tidigare men här i Hjälmaren är braxen vanligaste bytet. Gädda är rätt vanligt också. Men även gös, aborre och andra fiskar. Sedan de ändrade nätmaskereglerna är dock fisket bättre än någonsin och skarven minskar i antal! Två orsaker till detta. En art som besitter ett nytt område är alltid talrikare i början, tills populationen funnit rätt nivå. Det andra är antalet havsörnspar som nu uppgår till 5-6 par i västra delen av sjön.

 

Tycker man kan förenkla frågan rätt ordentligt. Att anse att skarven utgör en huvudproblem är tvärkorkat. Det är den sammanlagda bilden som är intressant. Grundproblemet är den förstörda Östersjön. När de biologiska förutsättningarna är så dåliga att fiskbestånden börjar ligga på gränsen, DÅ blir det ett problem med säl, skarv och yrkesfiske, eftersom deras predation då riskerar att bli sista droppen i vissa områden.

[Meritaimen]

Men herregud människa, vakna upp nu!     

 

'Välkommen i matchen Jakob!   det här kommer  att ta tid nu  

Copy /paste ifrån https://www.havochvatten.se/download/18.64f5b3211343cffddb2800020133/1348912828682/finfo2001_10.pdf

sidan 55.

 

 

Även andra undersökningar har

visat att huvuddelen av öringsmolt kan utvandra under en enda natt (Solomon

1975). Orsaken kan tänkas bero på att högvatten gör det lättare att vandra

förbi hinder, men också att högvatten ger ett grumligt vatten som skyddar mot

predation (Solomon 1975).

 

Öring-smolt

verkar huvudsakligen vandra nattetid till morgon (Lindroth 1977, Solo-mon

1975, 1

Redigerad August 14, 2013 med Meritaimen

[Meritaimen]

Jag har läst att det beror på temperaturen huruvida öringen vandrar på dag eller natt. Min källa är en gammal tidningsartikel så jag bet inte hur tillförlitligt det är. Vilka undersökningar har du sett?

Undersökningen som jag länkade till Jakob var inte den jag läste .Kommer inte ihåg om det var en bok eller nätet.

återkommer isåfall

[GUBFAN]

Dom kanske kan användas som foder i fiskodlingarna, kretslopp 

 

Det brukar inte bli så bra när man försöker ändra dieten för djuren. Det brukar sluta med massa sjukdomar och mutationer.

 

Läste att man forskade på att få fram fiskfoder på hmmmm.... majs tror jag det var. Så vad kommer fisken att smaka i framtiden? fågel eller växter?

[jakobj]

För övrigt har jag från ganska välinformerat håll fått veta att det inte finns någon annan grund än gissningar när det gäller sälstammens storlek förr i tiden, att de siffror som anges från forskarhåll är rena spekulationer och gissningsvis betydligt överdrivna. Ingen vet hur mycket säl vi hade förr, ingen vet egentligen om vi har färre eller flera sälar än någonsin förr.

[HALster]

Framförallt, och detta går fortfarande att verifiera med 90+ skärgårdsbor och kan därmed ses som en sanning, "efterhölls" och vårdades fiskevatten förr, dvs. specifika områden och platser i havet och på kusten där fiskstammarna var täta, av lokalbor/fiskare. Idag finns ingen jakt eller översyn öht. vilket gör att både säl och skarv kan göra stor skada (om man nu är lagd åt det hållet att man ser det som "skada") där fiskstammarna är koncentrerade, tex. öringsmolt i bäck eller stora lekvandrande höstöringar i mynningar etc.
Även om de nu skulle ha varit mångdubbelt fler för hundra år sedan så kunde dom inte/fick inte röja runt som de ville.

Det tror jag är en viktig aspekt att beakta.

[GUBFAN]

Framförallt, och detta går fortfarande att verifiera med 90+ skärgårdsbor och kan därmed ses som en sanning, "efterhölls" och vårdades fiskevatten förr, dvs. specifika områden och platser i havet och på kusten där fiskstammarna var täta, av lokalbor/fiskare. Idag finns ingen jakt eller översyn öht. vilket gör att både säl och skarv kan göra stor skada (om man nu är lagd åt det hållet att man ser det som "skada") där fiskstammarna är koncentrerade, tex. öringsmolt i bäck eller stora lekvandrande höstöringar i mynningar etc.

Även om de nu skulle ha varit mångdubbelt fler för hundra år sedan så kunde dom inte/fick inte röja runt som de ville.

Det tror jag är en viktig aspekt att beakta.

 

Du blir inte helt trovärdig.

 

”Idag finns ingen jakt eller översyn öht. vilket gör att både säl och skarv kan göra stor skada (om man nu är lagd åt det hållet att man ser det som "skada")”

 

Det berdrivs skyddsjakt på både skarv och säl. Allt som behövs är lite googlande så får du lite färskare fakta än du får från 90-åriga fiskargubbar. Hur många sådana det nu finns.

[GUBFAN]

För övrigt har jag från ganska välinformerat håll fått veta att det inte finns någon annan grund än gissningar när det gäller sälstammens storlek förr i tiden, att de siffror som anges från forskarhåll är rena spekulationer och gissningsvis betydligt överdrivna. Ingen vet hur mycket säl vi hade förr, ingen vet egentligen om vi har färre eller flera sälar än någonsin förr.

 

Du gissar att gissningarna är betydligt överdrivna. Du får ursäkta men det blir lite kul. Sedan skriver du att ingen vet om vi har fler eller färre sälar än någonsin förr. Där har du dock fel. Bara googla lite så ser du att sälstammen har både ökat och minskat sedan 50-talet. senast på 70-talet tog PCB död på nästan hela sälstammen och idag så är många sälar sjuka och den ökning som skett sedan 90-talet har avstannat. Vaga källhänvisningar som ”Ganska välinformerat håll” brukar för övrigt betyda att det är påhittat. Lyssna bara på första bästa politiker eller PR-firma.

Redigerad August 16, 2013 med Stilpolisen

[GUBFAN]

Spigg äter skarven först när andra mer åtråvärda fiskarter är slut i jaktområdet, tex. abborre som är ssthlm skärgårds-skarvarnas favoritfirre (tillsammans med ålen - den utrotningshotade)

 

Därom tvistar de lärda. Forskning visar att det ser olika ut på olika platser. Ledsen att behöva säga det, men du kommer faktiskt med påståenden som är dåligt underbyggda. Vill man råda bot på problemet med för lite fisk så måste man ta reda på vad som är de största och faktiska orsakerna. Allt annat är bara till skada för sportfiskets framtid.

 

http://www.rktl.fi/svenska/meddelanden/skarvens_foda_beror.html

Redigerad August 16, 2013 med Stilpolisen

[jakobj]

Du gissar att gissningarna är betydligt överdrivna. Du får ursäkta men det blir lite kul. Sedan skriver du att ingen vet om vi har fler eller färre sälar än någonsin förr. Där har du dock fel. Bara googla lite så ser du att sälstammen har både ökat och minskat sedan 50-talet. senast på 70-talet tog PCB död på nästan hela sälstammen och idag så är många sälar sjuka och den ökning som skett sedan 90-talet har avstannat. Vaga källhänvisningar som ”Ganska välinformerat håll” brukar för övrigt betyda att det är påhittat. Lyssna bara på första bästa politiker eller PR-firma.

 

JAG gissar inte att några gissningar är överdrivna. JAG berättar vad jag hört i fallet, kul att det roar dig!

Jag ska roa dig lite mera: Jag har från välinformerat håll hört att våran skarv är en nykomling, invasiv. Att den ALDRIG funnits i Sverige förr.

[Meritaimen]

Varför inte skjuta av Silvertärnan den är ju en stor predator av öringsmolt och gott om häckande par runt 25 000 o tar och ta med Skräntärnan med.

Gäddan gillar ju öringsmolt.

Att det inte finns en agg mot den.

Eller kungfsikaren den tar ju rubbet vid en bäck den visstas vid?

Copy ifrån samma sida som jag länkade tidigare.

https://www.havochvatten.se/download/18.64f5b3211343cffddb2800020133/1348912828682/finfo2001_10.pdf

 

 

Sidan 30

högre vattentemperatur, ett reducerat habitat, re-ducerad

tillförsel av föda och ökad risk för predation, speciellt från häger och mink.

Sidan 31 (3.7

Öring är mycket känslig för predation, även från fåglar. Skarv har visat sig äta

öringungar, men nyttjade harr mer (Sjöberg 1975). Amerikansk häger vi-sade

sig äta mycket av äldre öringungar, medan kungsfiskare föredrog yngre stadier (Alexander 1979). Björn Tengelin har gjort en opublicerad studie av kungsfiskares effekt på några havsöringbestånd i Östergötland och ansåg att mängden 0+ var decimerad där fågeln uppehöll sig. Andra försök har visat att laxungar tillbringade betydligt mer tid i skydd om de utsätts för en luft-buren

(attrapp av kungsfiskare) än en vattenlevande predator (attrapp av stor bäckröding) (Gotceitas & Godin 1993). Självklart tillhör mink predatorerna och

påverkan i små bäckar med öring (<15 cm) kan vara mycket stor (Heg-genes &

Borgström 1988).

Gädda fångad vid elfiske har ofta rester av öringungar i magen även när inte

smoltvandring sker (Arne Johlander pers. komm.). Förekomst av gädda får

öring att ändra habitatutnyttjade och födointag (Greenberg et al. 1997). Gädda

kan också ha stor effekt på smoltöverlevnaden (se avsnitt 4.2.). Lake anses

också äta öring (Larsson & Larsson 1975, Jonsson & Sandlund 1979), men

elfiskefångade lakar har endast öring i magen i mindre utsträckning (<10% av

öppnade magar, pers. obs.). Både för lake och gädda kan man se en tydlig

påverkan på tätheten av havsöringungar i vattendrag. I frånvaro av predatorer

utnyttjas, som nämnts, även lugnflytande habita

Ål pekas ibland ut som en allvarlig predator på öring (Zalewski et al. 1986).

Undersökningar i Halland visade att mycket höga tätheter av ål medförde

minskade tätheter av öring i några laxvattendrag (Hans Schibli pers. komm.),

men någon generell påverkan från ål på tätheten av öringungar går ej att på-

visa med de data som finns i Elfiskeregistret.

Troligt är att öring själv kan vara en viktig predator på öringungar (ex.

Schmidt-Nielsen 1939, McCormack 1962) och yngel 

Sidan 47 (4.2)

 de mer kända predatorerna på öringsmolt vid utvandring hör gädda. Wolf

(1950) undersökte 62 gäddor från Kävlingeån, västra Skåne, fångade under

smoltutvandringen. Exakt hälften hade rester av öring i magen. Olsson (1999)

spöfiskade gädda i Habo dammar, Skåne, vid smoltutvandringen och fann att

30% av gäddorna (totalt 13 st) ätit havsöringsmolt. En gädda (660 mm) hade 14

st smolt i magen. I svenska Östersjöälvar fann Larsson (1985) att minst 50% av

utsatta odlade ”smolt” åts bort av lake, och i viss mån gädda. Den senare

arten hade lekt under utvandringen ur Lule älv och åt kan-ske därför ej så

mycket av smolten. Längre söderut i Östersjön kommer dock utvandringen

efter gäddleken, dvs när gäddorna är speciellt hungriga (San-dell 1995).

 

Sidan 49

Även fåglar har visats stå för en avsevärd predation av utvandrande smolt i

vattendraget eller i estuariet (flodmynningsområdet i havet). Lindroth

(1955b) visade en stor påverkan av skrak i Indalsälven och fann även indikationer på effekt av skrak i Mörrumsån (Lindroth 1977). Danska försök

antyder att silvertärna kan vara en stor predator (Die-perink 1994) och hos

skräntärnkolonin utanför Dalälven återfannas många Carlinmärken efter

märkning av öringsmolt. Huruvida fågel-predation på utvandrande smolt

verkligen påverkar beståndet är dock tveksamt (Kålås et al. 1993)

Redigerad August 16, 2013 med Meritaimen

[karki]

Att det pågår skyddsjakt på både säl och skarv vet Halster. Det han menade var att det inte riktigt gick att jämföra med hur 90+ gubbarna skötte sina områden.

Den skyddsjakten som pågår idag är ungefär dom 5-15 skarvarna som skjuts i samband med att tvååringarna släpps från Spjutsund.

Redigerad August 16, 2013 med karki

[karki]

Anledningen till agget mot mellanskarven är just för att det är en "invasiv" art.

Gäddan är en fisk som funnits här länge.

[GUBFAN]

JAG gissar inte att några gissningar är överdrivna. JAG berättar vad jag hört i fallet, kul att det roar dig!

Jag ska roa dig lite mera: Jag har från välinformerat håll hört att våran skarv är en nykomling, invasiv. Att den ALDRIG funnits i Sverige förr.

Rätt! Det är inte du som gissar. Skönt att det bara var på den punkten jag hade fel.

 

Vad gäller skarven så är det som jag misstänkte. Dina välinformerade källor är inte så välinformerade. Skarven utrotades i Sverige på 1800-talet.

 

Men framför allt. jag undrar vilka vinstintressen som ligger bakom försöken att tysta ner alla andra problem för fisken genom att lägga fokus på säl och skarv. Norska laxodlare och svenska yrkesfiskare är två grupper.

[Meritaimen]

Anledningen till agget mot mellanskarven är just för att det är en "invasiv" art.

Gäddan är en fisk som funnits här länge.

Nu blir det svårt hur vi ska bena ut det här vad som är naturligt förekommande eller påverkat av människan.

Ska vi börja med Vete

Redigerad August 16, 2013 med Meritaimen

[GUBFAN]

Att det pågår skyddsjakt på både säl och skarv vet Halster. Det han menade var att det inte riktigt gick att jämföra med hur 90+ gubbarna skötte sina områden.

Den skyddsjakten som pågår idag är ungefär dom 5-15 skarvarna som skjuts i samband med att tvååringarna släpps från Spjutsund.

Trams! Skriver man att det inte bedrivs någon som helst jakt på skarv och säl så är det just det man menar.

 

Du skriver att den skyddsjakt som pågår idag är ungefär dom 5-15 skarvarna som skjuts i samband med att tvååringarna släpps från Spjutsund. Jag förutsätter att du avser Spjutsund i Stockholms skärgård. Inte Spjutsund i Finland. Jag förutsätter att du med ”pågår idag” avser årets kvot, inte just denna dag.

 

Då är det på följande sätt. Jag tar tre län och redovisar siffror att jämföra med dina 5 -15 fåglar och konstaterar att det du skriver är fel.

 

Liksom förra året har Länsstyrelsen i Stockholms Län beslutat tillåta punktering av ägg i skarvbon på ett antal öar och skär i Stockholms skärgård.  Totalt handlar det om ingrepp i max 2 200 skarvbon. Skarven lägger 4-5 ägg per år och häckning. Det blir 8800 - 11000 ägg. Utöver det får 750 fåglar skjutas. Lite mer än dina 5 - 15 fåglar och nu pratar vi Stockholms län.

 

Länsstyrelsen i Örebro har beslutat att ge tillstånd att skjuta 800 storskarvar i år i Hjälmaren. Observera att det handlar om den del av Hjälmaren som ligger i Örebro Län.

 

Länsstyrelsen i Västernorrland har beslutat att tilåta skyddsjakt på 300 skarvar under 2013.

 

Påpekar att jag endast kollat dessa tre län. Vad som gäller i övriga riket har jag inte kollat. Jag måste ställa frågan om du är dåligt påläst eller medvetet far med osanning? det är inte min avsikt att vara stöddig. Jag begriper bara inte hur ni får till det.

Redigerad August 16, 2013 med Stilpolisen

[jakobj]

Rätt! Det är inte du som gissar. Skönt att det bara var på den punkten jag hade fel.

 

Vad gäller skarven så är det som jag misstänkte. Dina välinformerade källor är inte så välinformerade. Skarven utrotades i Sverige på 1800-talet.

 

Men framför allt. jag undrar vilka vinstintressen som ligger bakom försöken att tysta ner alla andra problem för fisken genom att lägga fokus på säl och skarv. Norska laxodlare och svenska yrkesfiskare är två grupper.

 

Jaså den skarvart vi har sett en explosion av i Sverige och Europa är samma skarvart som utrotades i sverige på 1800-talet?

Det vill jag gärna se dina bevis för.   Och då menar jag bevis tillkomna sedan denna tråd startades eftersom inga bevis som otvetydigt styrker det påståendet har funnits tidigare.

 

Förresten stilpolisen: Har du läst igenom hela den här tråden från början? Om inte, gör det så slipper vi dra hela visan igen.

[Meritaimen]

Men ändå hur man än vrider och vänder vad som är bra för Östersjön  så är 

Kinesiska skarven bästa predator när det gäller att decimera Storspigg efter torsken som aldrig kom tillbaks

[GUBFAN]

Jag ska roa dig lite mera: Jag har från välinformerat håll hört att våran skarv är en nykomling, invasiv. Att den ALDRIG funnits i Sverige förr.

Observera "våran skarv"

 

Vad gäller skarven så är det som jag misstänkte. Dina välinformerade källor är inte så välinformerade. Skarven utrotades i Sverige på 1800-talet.

Våran skarv altså.

 

Jaså den skarvart vi har sett en explosion av i Sverige och Europa är samma skarvart som utrotades i sverige på 1800-talet?

Det vill jag gärna se dina bevis för.   Och då menar jag bevis tillkomna sedan denna tråd startades eftersom inga bevis som otvetydigt styrker det påståendet har funnits tidigare.

 

Förresten stilpolisen: Har du läst igenom hela den här tråden från början? Om inte, gör det så slipper vi dra hela visan igen.

 

Vilken skarv avsåg du med "våran skarv"? Vilken skarv avser du nu? För att undvika missförstånd.

 

Vad föranleder dig att skriva den sista meningen? Trist att andra har åsikter?

 

EDIT

Du behöver ju inte svara om du inte vill dra det ett varv till.

Redigerad August 16, 2013 med Stilpolisen

[Meritaimen]

Nu har jag fått mig en riktig funderare vad som är rätt.

Har någon mer information om kungl. skogs- och lantbruksakademien

är det lika med inkomst med naturresuser som ligger bakom.

Annars så får jag ta mig en funderare 

 

http://www.ksla.se/wp-content/uploads/2013/03/KSLAT-1-2013-Sael-skarv-och-fiske.pdf

Copy/Paste ifrån länken.

Danmark har mer skyddsjakt och tillämpar en 

mer aktiv beståndsförvaltning av skarv än vad 

Sverige gör. Niels Jepsen, Institut for Akvatiske 

Ressourcer vid Danmarks Tekniske Universitet, 

är ansvarig forskare för förvaltningsplanens 

tillämpning.

– Sedan 1980, då skarven började öka, har 

fokus på artens påverkan förändrats. I början 

betraktades skarven som ett begränsat problem 

för fiskodling i dammar och yrkesfisket på kusten. Problemet växte dock snabbt, stora delar 

av kustfisket har slagits ut, liksom fritidsfisket 

med nät, och nu är även sportfisket drabbat. I 

huvudsak fokuserar vi nu på skarvens påverkan 

på den biologiska mångfalden och hotet mot 

andra arter.

Den mest omfattande forskningen har 

genomförts i det 300 kvadratkilometer stora 

brackvattnet Ringkøbing Fjord på Jylland. 

Indikationen var att bestånden av flundror 

minskade dramatiskt runt 1996–97, samtidigt 

som skarvarna ökade kraftigt från 1992 och 

framåt. 

År 2004 märktes 10 000 ålar, 4 000 flundror, 65 000 ettåriga laxungar (i ett vattendrag 

som mynnar i fjorden) med identifierbara kodade wire-tags.

Därefter undersöktes skarvarnas spybollar.

– Beräkningar baserade på radiotelemetri, 

tag-märkningen och hörselstensanalyser av 

spybollarna visade att skarvarnas konsumtion 

i fjorden uppgick till 150 000 abborrar, 38 000 

ålar, 33  000 laxar och 1,4 miljoner flundror. 

Nära hälften av alla laxtaggar återfanns i en 

enda koloni, varav en fjärdedel återfanns under 

de tre närmaste veckorna efter märkningen.

Även cirka hälften av de märkta ålarna togs 

av skarven redan under första året, och beträffande flundrorna så närmade sig predationen 

100 procent.

De alarmerande resultaten ledde till en 

ganska konkret förvaltning av skarvbeståndet. 

Danska förvaltningsplaner har funnits sedan 

1992, med revideringar 2002 och 2009. 

– Inom planens ram har vi inrättat en förvaltningsgrupp av forskare och intressenter, 

med ganska långtgående självstyre. När vi till 

exempel ”oljerar” ägg är vi konsekventa och tar 

alla ägg inom en koloni eller ett område, medan 

andra kolonier sparas orörda. 

En annan åtgärd är att sportfiskeförvaltande 

organisationer i princip kan tillämpa fri jakt på 

skarv i de vattendrag som har lax- och öringsmolt.

– Vad vi skulle vilja göra i nästa steg är att 

helt och hållet ta bort skarven inom ett större 

område för att se hur fiskbestånden reagerar, 

och då också analysera referensområden där 

skarven finns kvar.

Sedan 2005 har antalet häckande skarvar 

minskat från 40 000 till 30 000 häckande par. 

Samtidigt har äggen i ungefär 10 000 bon ”oljerats”.

– Men vår slutsats är att det i huvudsak är 

matbrist och i viss mån kalla vintrar, och inte 

”oljeringen”, som är huvudfaktorer för minskningen.

Niels Jepsen sammanfattade de danska erfarenheterna med att det behövs mer forskning 

om alternativa metoder för att förvalta skarven, 

att det behövs mer forskning på övergripande 

effekter på ekosystemet, att det behövs mer 

internationellt samarbete i form av en alleuropeisk förvaltningsplan, men att det står utom allt 

rimligt tvivel att skarvarna i de tätheter som

förekommer i Danmark och Sverige har en avgörande inverkan på fiskbestånden.

[tc737]

Nu har jag fått mig en riktig funderare vad som är rätt.

Har någon mer information om kungl. skogs- och lantbruksakademien

är det lika med inkomst med naturresuser som ligger bakom.

Annars så får jag ta mig en funderare

http://www.ksla.se/wp-content/uploads/2013/03/KSLAT-1-2013-Sael-skarv-och-fiske.pdf

Copy/Paste ifrån länken.

Danmark har mer skyddsjakt och tillämpar en

mer aktiv beståndsförvaltning av skarv än vad

Sverige gör. Niels Jepsen, Institut for Akvatiske

Ressourcer vid Danmarks Tekniske Universitet,

är ansvarig forskare för förvaltningsplanens

tillämpning.

– Sedan 1980, då skarven började öka, har

fokus på artens påverkan förändrats. I början

betraktades skarven som ett begränsat problem

för fiskodling i dammar och yrkesfisket på kusten. Problemet växte dock snabbt, stora delar

av kustfisket har slagits ut, liksom fritidsfisket

med nät, och nu är även sportfisket drabbat. I

huvudsak fokuserar vi nu på skarvens påverkan

på den biologiska mångfalden och hotet mot

andra arter.

Den mest omfattande forskningen har

genomförts i det 300 kvadratkilometer stora

brackvattnet Ringkøbing Fjord på Jylland.

Indikationen var att bestånden av flundror

minskade dramatiskt runt 1996–97, samtidigt

som skarvarna ökade kraftigt från 1992 och

framåt.

År 2004 märktes 10 000 ålar, 4 000 flundror, 65 000 ettåriga laxungar (i ett vattendrag

som mynnar i fjorden) med identifierbara kodade wire-tags.

Därefter undersöktes skarvarnas spybollar.

– Beräkningar baserade på radiotelemetri,

tag-märkningen och hörselstensanalyser av

spybollarna visade att skarvarnas konsumtion

i fjorden uppgick till 150 000 abborrar, 38 000

ålar, 33 000 laxar och 1,4 miljoner flundror.

Nära hälften av alla laxtaggar återfanns i en

enda koloni, varav en fjärdedel återfanns under

de tre närmaste veckorna efter märkningen.

Även cirka hälften av de märkta ålarna togs

av skarven redan under första året, och beträffande flundrorna så närmade sig predationen

100 procent.

De alarmerande resultaten ledde till en

ganska konkret förvaltning av skarvbeståndet.

Danska förvaltningsplaner har funnits sedan

1992, med revideringar 2002 och 2009.

– Inom planens ram har vi inrättat en förvaltningsgrupp av forskare och intressenter,

med ganska långtgående självstyre. När vi till

exempel ”oljerar” ägg är vi konsekventa och tar

alla ägg inom en koloni eller ett område, medan

andra kolonier sparas orörda.

En annan åtgärd är att sportfiskeförvaltande

organisationer i princip kan tillämpa fri jakt på

skarv i de vattendrag som har lax- och öringsmolt.

– Vad vi skulle vilja göra i nästa steg är att

helt och hållet ta bort skarven inom ett större

område för att se hur fiskbestånden reagerar,

och då också analysera referensområden där

skarven finns kvar.

Sedan 2005 har antalet häckande skarvar

minskat från 40 000 till 30 000 häckande par.

Samtidigt har äggen i ungefär 10 000 bon ”oljerats”.

– Men vår slutsats är att det i huvudsak är

matbrist och i viss mån kalla vintrar, och inte

”oljeringen”, som är huvudfaktorer för minskningen.

Niels Jepsen sammanfattade de danska erfarenheterna med att det behövs mer forskning

om alternativa metoder för att förvalta skarven,

att det behövs mer forskning på övergripande

effekter på ekosystemet, att det behövs mer

internationellt samarbete i form av en alleuropeisk förvaltningsplan, men att det står utom allt

rimligt tvivel att skarvarna i de tätheter som

förekommer i Danmark och Sverige har en avgörande inverkan på fiskbestånden.

ksla drivs väl av sina egna gamla adelspengar i form av fondförvaltning. I min värld en ganska opartisk finansiering. Jag har bara hört om de i samband med bra forskning kring biodrivmedel.. Intressant information. Ska läsa hela lite senare. Lite som jag misstänkte. Stora skarkolonier äter väldigt mycket fisk. Av alla dess slag. Den som den kommer över helt enkelt

Edit

Intressant att herr Engström inte behandlar denna forskning någon vikt i sitt förberedande av förvaltningsplan för skarven utan mest sin egna forskning..

Skickat från en xperia z genom SwiftKey tangentbord

Redigerad August 16, 2013 med 5meterskastaren

[Meritaimen]

ksla drivs väl av sina egna gamla adelspengar i form av fondförvaltning. I min värld en ganska opartisk finansiering. Jag har bara hört om de i samband med bra forskning kring biodrivmedel.. Intressant information. Ska läsa hela lite senare. Lite som jag misstänkte. Stora skarkolonier äter väldigt mycket fisk. Av alla dess slag. Den som den kommer över helt enkelt

Skickat från en xperia z genom SwiftKey tangentbord

Om man ändå räknar i procent som dom vill visa det så är det mest Flundror dom äter    

Sen var ju bara en koloni som va lite problematisk

Redigerad August 16, 2013 med Meritaimen

[tc737]

Om man ändå räknar i procent som dom vill visa det så är det mest Flundror dom äter

Sen var ju bara en koloni som va lite problematisk

flundror och storspigg alltså

Skickat från en xperia z genom SwiftKey tangentbord